måndag30 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Med bättre klimatdata kan vi accelerera klimatomställningen”

Publicerad: 17 januari 2023, 09:16

Ta tag i frågan om klimatdata! Det tycker från vänster uppifrån: Frida Berry Eklund, Carl-Johan Schultz, Emma Sundh, Anna Loverus, Christian Landgren, Tomer Shalit, Maria Soxbo, Kalle Nilvér och Ola Spännar.

Debatten om klimatdata fortsätter, nu med fokus på kommunal och regional data. Sverige har chansen att bli världsledande inom klimatdata och det finns färdiga förslag som regeringen kan besluta om, skriver Ola Spännar och Frida Berry Eklund på Klimatbyrån, Tomer Shalit på ClimateView, Maria Soxbo och Emma Sundh på Klimatklubben, Kalle Nilvér på GoClimate, Christian Landgren på Iteam, Anna Loverus på Better Odds och Carl-Johan Schultz, författare till Hållbariseringen.


Ska man lösa ett problem behöver man först förstå problemet. Och när man sedan gör något åt det behöver man veta om åtgärderna biter. Det gäller inte minst klimatet. Där är det dessutom bråttom. Utsläppen måste ner oerhört snabbt för att vi ska klara klimatmålen och hejda klimatförändringarna. Varje år räknas. 

Därför behöver vi snabbare, uppdaterad och mer lättillgänglig klimatdata, inte minst lokalt, som hjälper oss förstå hur det går med klimatomställningen, vilka verksamheter som släpper ut mest, vilka lösningar som implementeras och vilken effekt dessa beräknas få. 

Bättre statistik kan också hjälpa oss att förstå rättviseaspekter i klimatarbetet; vilka gynnas av omställningen och vilka riskerar att hamna utanför? Vi kan också förstå mer om var innovation behövs och vilka smarta lösningar som kan skalas upp och spridas till fler. 

Tyvärr är det inte så i dag. 

Framför allt släpar rapporteringen av klimatdata efter. Medan nationella utsläppsstatistiken hunnit fram till andra kvartalet 2022, har kommunsiffrorna just kommit – för 2020. Alltså med nästan två års fördröjning. 

”Medan nationella utsläppsstatistiken hunnit fram till andra kvartalet 2022, har kommunsiffrorna just kommit – för 2020. Alltså med nästan två års fördröjning.”

Transparensen kring den kommunala utsläppsstatistiken är dessutom otillräcklig. Resultatet finns där, men själva beräkningarna saknas. Det gör det svårt att bedöma enskilda komponenter i statistiken och förstå orsakssamband mellan olika faktorer. 

Sverige vill gärna vara ett föregångsland, inte bara för klimatet utan även inom digitalisering och offentlig statistik. Digitaliseringen och klimatomställningen beskrivs dessutom ofta som ”tvillingutmaningar” där lösningar kan accelerera varandra. 

Snabbväxande nya företag använder klimatdata för att påskynda klimatomställningen. Deras digitala innovationer är relevanta inte bara i Sverige, utan även internationellt. Precis som Spotify inte bara används i Sverige bara för att det startats här, kommer nästa generations klimatinnovationer också ha möjlighet att bli globala succéer. 

”Precis som Spotify inte bara används i Sverige bara för att det startats här, kommer nästa generations klimatinnovationer också ha möjlighet att bli globala succéer.”

Klimatdata är en ny bransch med enorma möjligheter där Sverige har goda chanser att bli världsledande.

Men då behövs bättre underlag. För att uppmuntra innovation fungerar det inte att parkera statistik i en komplicerad databas, med två års fördröjning och dålig insyn. 

Det är också en viktig demokratifråga att ge medborgare relevant data. Vi har rätt att veta hur det går och vad som krävs för att lyckas med klimatomställningen. 

Så vad kan vi göra åt det? Som tur är finns en lösning i sikte. 

Enligt klimatlagen ska regeringen under 2023 presentera en ny klimathandlingsplan, som beskriver hur Sverige ska nå klimatmålen. I vanlig ordning tar myndigheter fram underlag och flera av dessa är redan klara.

Ett underlag handlar om lokal och regional klimatomställning. Det är ett gediget arbete med flera viktiga åtgärdsförslag, som sätter fingret på problemen med den kommunala klimatstatistiken.

Rekommendationen är att stödet till kommuners och regioners klimatomställning ska utökas. Det ska ske genom tydligare uppdrag och förstärkta medel. 

Ett av förslagen är ett utökat uppdrag till statistikmyndigheter för utveckling av klimatdata och uppföljning på lokal och regional nivå. Ett annat förslag handlar om att utveckla och standardisera hur lokala klimatåtgärder redovisas.

Här finns alltså goda förutsättningar för förbättringar. Nu är det upp till regeringen att göra förslagen till verklighet genom den klimatpolitiska handlingsplanen. 

”Nu är det upp till regeringen att göra förslagen till verklighet genom den klimatpolitiska handlingsplanen.”

Vi är företag och organisationer som står redo att omvandla klimatdata till digitala innovationer som skapar värde och snabbar på omställningen. Vi uppmanar regeringen att agera, ge oss bättre förutsättningar, ge oss snabbare och bättre klimatstatistik!  

Ola Spännar
Grundrare, Klimatbyrån

Frida Berry Eklund
Grundare, Klimatbyrån

Tomer Shalit
Grundare och produktchef, ClimateView

Maria Soxbo
Grundare, Klimatklubben

Emma Sundh
Grundare, Klimatklubben

Kalle Nilvér
Vd och grundare, GoClimate

Christian Landgren
Vd och grundare, Iteam

Anna Loverus
Vd och grundare, Better Odds

Carl-Johan Schulz
Författare till Hållbariseringen, Årets marknadsföringsbok 2022

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev