Mer forskning krävs för klimatanpassning

Varje fredag demonstrerar unga runtom i världen – just nu huvudsakligen digitalt – för att politiken ska börja lyssna på klimatforskarna. De unga skapar den opinion för klimatet som behövs för att politiska församlingar ska våga fatta de nödvändiga besluten. 

Gör vi inte mer än idag är den dystra sanningen att vi missar klimatmålen och inom några få decennier kan se en värld där stora områden är obeboeliga för människor. Enligt prognoser från FN kan vi se en kvarts miljon klimatflyktingar redan vid seklets mitt. 

Men klimatförändringarna finns inte bara i framtiden och i forskarnas prognoser. De gör sig tydligt påminda redan idag: stora stormar, hundraårsregn och megabränder. Runt om i världen och faktiskt även i Sverige. 

Vi måste anpassa våra samhällen till ett förändrat klimat. Men ännu är forskningen kring klimatanpassning liten i relation till forskning kring klimatförändring och klimatprognoser. 

Behovet av mer forskning om klimatanpassning påpekas i flera inspel till den forsknings- och innovationspolitiska propositionen som regeringen ska lägga fram. Bland annat lyfts detta av samhällsbyggnadssektorn, SKR och Svenskt vatten. I den nationella strategin för klimatanpassning som riksdagen antog 2018 påpekas också vikten av såväl ny kunskap som tillgängliggörande och spridning av kunskap till myndigheter, kommuner och näringsliv. Även i svaren till IVL Svenska miljöinstitutets enkät till kommunerna 2019 efterlyses mer kunskap. 

Klimatanpassning finns med i de strategiska nationella forskningsprogrammen som huvudsakligen finansieras av Formas, och som tillkom efter den förra forskningspolitiska propositionen 2016. De uppdragen behöver utökas och förtydligas. 

Om vi på lokal och regional nivå ska klara en anpassning till den verklighet som faktiskt redan är här, behövs både mer forskning och att resultaten snabbt kommuniceras ut till kommuner och regioner där åtgärderna måste sättas in. 

Regeringen bör därför i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen fokusera på klimatomställning inom de strategiska forskningsområdena. Uppdragen behöver förtydligas och utökas och resurser måste tillföras så att vi kan genomföra de åtgärder som behövs, på såväl nationell nivå och i kommuner och regioner, likväl som inom näringslivet. 

Kommuner och regioner arbetar redan i dag med klimatanpassning, Stockholm är en av de ledande kommunerna. I det nyligen antagna miljöprogrammet för Stockholm är ett av de prioriterade målen just klimatanpassning. Stadens skyfallskartor visar var risken för översvämningar är störst och ett fokus ligger på att skydda känslig infrastruktur – dricksvatten, avloppsnät, tunnelbana och elförsörjning – från att slås ut av stora vattenmängder. 

Stockholm arbetar också med att skydda invånarna mot värmeböljor, genom att identifiera extra utsatta delar av staden där vi måste tillföra mer grönska, vatten och skuggande träd för att sänka temperaturerna i stadsmiljön. En kritisk del handlar om att säkerställa tillgång till vatten och till svala miljöer för äldre för att säkerställa att denna känsliga grupp klarar av framtida värmeböljor. De klimatanpassningsåtgärder som genomförs vilar på kunskap från nationell och internationell forskning och myndigheter som exempelvis SMHI. 

Exemplen från Stockholm visar att stora behov finns, liksom en politisk vilja men också att de åtgärder som görs behöver bygga på kunskap och forskning. Med bättre kunskapsunderlag kan vi bygga mer hållbara och trivsamma samhällen. 

Mats Berglund (MP) riksdagsledamot,
talesperson för högre utbildning och forskning

Katarina Luhr (MP)
Miljö- och klimatborgarråd, Stockholms stad