Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Minska elslöseriet och satsa på småskalig vattenkraft

Är höga elpriser bara av ondo? Nej, säger Farah Al-Aieshy och Marcus Rydbo på teknikkonsultföretaget Norconsult. Högre elpriser förändrar konsumtionsmönster och gör det möjligt för Sverige att exportera grön el och fungera som ett ”batteri” i ett europeiskt energisystem. På så vis kan vi bidra till att utsläppen minskar globalt, skriver de.

Publicerad: 24 mars 2022, 15:31

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Farah Al-Aieshy och Marcus Rydbo på Norconsult ser fördelar med det höga elpriset.

Foto: Norconsult


Ämnen i artikeln:

VattenkraftKlimatavtal

I Sverige använder vi nästan dubbelt så mycket el per person som i exempelvis Danmark och Tyskland, vilket gör oss till en av världens största elanvändare. I vårt land gör varje medborgare av med ungefär 15 000 kilowattimmar per år, att jämföra med Tyskland där snittförbrukningen är 7 000 kilowattimmar per person och år.

I en tid när vi måste göra allt vi kan för att minska koldioxidutsläppen, är det inte försvarbart att vi fortsätter att konsumera el på den här höga nivån. En anledning till att vi slösar på el är förstås det historiskt låga priset. Bortsett från den senaste tidens prishöjning är energikostnaderna mycket lägre här än på kontinenten.

”Bortsett från den senaste tidens prishöjning är energikostnaderna mycket lägre här än på kontinenten.”

I Sverige är den samlade energiproduktionen i princip helt koldioxidneutral tack vare en mycket stor tillgång på vattenkraft och mest installerad kärnkraft per person i världen. Men eftersom pris och konsumtion hänger ihop så leder vårt vanligtvis låga pris till att vi slösar med värdefull koldioxidneutral el som hade kunnat göra bättre nytta i länder där man bränner olja och kol för sin elproduktion. Vår vattenkraft utgör en unik möjlighet att fungera som ett ”batteri” i ett europeiskt energisystem där energiproduktion från sol och vind inte producerar jämnt över dygnet och året utan varierar med vädret.  

Ett högre elpris skulle kunna få ner konsumtionen och öka lönsamheten för energisparande åtgärder. Men för att skapa möjligheter att exportera fossilfri el till kontinenten – och bidra till ett minskat utsläpp av koldioxid även i andra länder – så krävs också el att exportera. Dessvärre är investeringsviljan i ny kraftproduktion låg eftersom det är svårt att få lönsamhet. Detta eftersom elproducenterna fram tills i höstas inte fått mer betalt för sin el på 30 år, samtidigt som kostnaderna har ökat kraftigt. 

”svårt att få lönsamhet i ny kraftproduktion”

Produktionspotentialen för småskalig kraftproduktion bör särskilt lyftas fram. Det finns cirka 5 000 oanvända fördämningar i befintliga vattendrag i Sverige och så många som 2 000 av dessa är nedlagda kraftverk. Listan kan göras lång på områden, stadsdelar och industrier som har varit självförsörjande på el. Tillsammans skulle alla dessa gröna reserver kunna generera så mycket som 7 – 12 terawattimmar varje år, vilket ungefär motsvarar elproduktionen hos en kärnkraftsreaktor och räcker för att förse över en halv miljon villaägare med el under ett år.

För att öka produktionen av grön el i exempelvis våra vattendrag och för att det ska vara möjligt att återstarta kraftverk som lagt ner, krävs dock förändringar i skattesystemet. Förändringar bör göras så att produktionen av förnybar energi gynnas med lägre skattesatser. Det skulle gynna producenter av grön el utan att det påverkar priset för konsumenten.

Men att bara öka produktionen av grön el räcker inte. Dagens konsumtionsmönster medför stora utmaningar, bland annat hanteringen av effekttoppar, alltså tidpunkter under dagen då vi använder som mest el. En jämn leverans ställer krav på investeringar och utbyggnader i elnätet men också på att vi arbetar med en differentierad eltaxa med högre konsumentpriser under vissa tider på dygnet för att styra över konsumtionen till tider där effektuttaget är lägre.

Sverige har undertecknat alla internationella klimatavtal och går, både nu och historiskt, i bräschen inom klimatområdet. Sverige kan även i fortsättningen vara ett föregångsland på miljöområdet och bidra till att utsläppen minskar globalt. Men det krävs politisk handlingskraft som gör det lätt att göra rätt. 

Tack vare att vi har ställt om till en koldioxidfri elproduktion så har vi ett gyllene tillfälle att också bidra till minskade utsläpp i andra länder samtidigt som vi generar exportintäkter. Klimatet känner inga gränser så varför ska vår energipolitik göra det? 

Farah Al-Aieshy
vd Norconsult

Marcus Rydbo
arkitekt och affärsområdeschef Norconsult

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

VattenkraftKlimatavtal

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.