måndag29 maj

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Missa inte chansen att satsa på socialt entreprenörskap”

Nästan fyra år har gått sedan regeringen 2018 lanserade sin strategi för socialt företagande och social innovation. Det finns ett tydligt behov av att ge nytt liv åt strategin. Nyligen släpptes Framtidsagendan, en sammanställning av 10 konkreta åtgärder för hur Sverige kan bli världsledande inom samhällsentreprenörskap och social innovation. Sverige behöver inte börja om, men den nya regeringen behöver växla upp arbetet för att nå målen i Agenda 2030, skriver sju av organisationerna bakom Samhällsentreprenörskap Sverige.

Publicerad: 28 oktober 2022, 07:59

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ylva Lundkvist Fridh, Ruth Brännvall, Tove Nordström och Andréa Råsberg.


Ämnen i artikeln:

Agenda 2030Social hållbarhet

Sverige har stått starkt inom entreprenörskap och innovation genom åren. Vi har byggt strukturer och system samt lagt resurser på långsiktiga satsningar för att säkra vår internationella konkurrenskraft inom både traditionell industri och it-företag. Nu är det dags att lyfta blicken och göra liknande satsningar för att arbeta med frågor som jämlikhet, social inkludering och kriminalitet genom samhällsentreprenörskap. Det är frågor som är komplexa och kräver större innovationssatsningar, långsiktig samverkan och riktad finansiering.

Samhällsentreprenörskap och social innovation drivs ofta i associationsformer med affärsmodeller som skiljer sig från traditionellt företagande eftersom utmaningen som ska lösas står i fokus, vilket gör att de sällan passar in i traditionella näringslivsinsatser. 

2018 kom regeringens strategi för social innovation och företagande. Dåvarande regering skrev i strategin att sektorn spelar en avgörande roll i att uppfylla Agenda 2030 men att det krävs specifika insatser, ”det behövs en palett av flera samordnade insatser som måste vara både långsiktiga och katalyserande kortsiktiga.” Nu fyra år efter lanseringen av strategin, och med ett maktskifte på plats, hoppas vi att den nya regeringen tar fasta på behovet av långsiktighet och väljer att investera i sektorn. 

”2018 kom regeringens strategi för social innovation och företagande. Dåvarande regering skrev i strategin att sektorn spelar en avgörande roll i att uppfylla Agenda 2030”

Europeiska kommissionens utredningar och rapporter visar att området är värt att investera i, och i december 2021 lanserades därför Social Economy Action Plan som samtliga medlemsländer uppmanas att implementera. Under en sjuårsperiod kommer över 2,5 miljarder euro satsas, vilket är en investering som aldrig tidigare gjorts.

Tyvärr går politiken i Sverige åt andra hållet och minskar sina ambitioner genom att inte finansiera lagd strategi eller ge tydliga och relevanta KPI:er till berörda myndigheter. Det gör att vi riskerar att gå miste om de investeringar som kommer finnas tillgängliga från EU, vilket skulle vara en missad chans.

”Vi riskerar att gå miste om de investeringar som kommer finnas tillgängliga från EU”

Social inkludering, psykisk och fysisk hälsa, jämställdhet och kriminalitet är exempel på frågor som adresseras av Sveriges samhällsentreprenörer. Innovationskraften och möjligheterna framåt hos dessa entreprenörer är tydliga, så varför väljer man att inte lyfta dem i framtida satsningar? 

Än är det inte för sent. Samhällsentreprenörskap Sverige och organisationerna som står bakom initiativet, arbetar varje dag med att utveckla området samhällsentreprenörskap och vår Framtidsagenda ger 10 konkreta förslag för regeringen att agera på: 

1. Stöd till utveckling av sociala finansieringsinstrument. Mikrofinanser, kooperativt riskkapital, investeringar med villkor kopplade till både ekonomisk och social värdeutveckling och sociala utfallskontrakt är exempel på sociala finansieringsinstrument som behöver utvecklas i Sverige.

2. Nyttja EU:s satsning Social Economy Action Plan. Sverige bör med nationella medel komplettera de satsningar som görs inom EU för att sociala investerare ska kunna öka sin fondstorlek samt öka antalet investeringar. 

3. Inrätta särskilda sociala investeringsfonder. Sociala investeringsfonder behövs dels för att finansiera innovation och tillväxt, dels för att ersätta samhällsentreprenörer genom sociala utfallskontrakt.

4. Ändra direktiv och praxis inom offentligt riskkapital och projektmedel. Offentligt riskkapital och projektmedel bör inte exkludera företag eller organisationer på grund av associationsform.

5. Fortsätt trenden med samverkan mellan myndigheter och kontinuerligt lärande. Samverkansarbete mellan myndigheterna behöver fortsätta med ansvariga på respektive myndighet som både har budget och tydliga uppdrag inom området samhällsentreprenörskap och social innovation.

6. Ge Upphandlingsmyndigheten tydliga mål och KPI:er. Vi föreslår att Upphandlingsmyndigheten ska få ökade medel till sitt arbete med att stötta kommuner och regioner att få ut mer social och ekologisk nytta från leverantörer och partners. 

7. Uppdatera möjligheten för fler inkubatorer att få tillgång till Vinnovas inkubatorprogram genom uppdaterade krav.  Villkoren för excellens och fokus på ekonomisk tillväxt utestänger organisationer med hög kompetens inom samhällsentreprenörskap – men utan vinstintresse. 

8. Fortsätt utvecklingen av effektmätning, både i det privata, offentliga och civilsamhället. Använd organisationer som Effektfullt och The Swedish National Advisory Board for Impact Investing samt RISE, Sveriges forsknings- och innovationspartner, när myndigheter och politiken vill ha inspel inom effektmätning och hur offentlig sektor kan säkerställa att stöd till verksamheter som säger sig leverera samhällsnytta mäts och följs upp.

9. Utveckla och finansiera mötesplatser. Staten behöver ta ett större ansvar kring att utveckla och finansiera mötesplatser då det är just staten som kan räkna hem de positiva samhällseffekter som aktörer inom samhällsentreprenörskap skapar.

10. Satsa på en långsiktig plattform och nätverk för social innovation. Satsa på en nu etablerad struktur, Samhällsentreprenörskap Sverige, för att få en nationell samordning och långsiktighet i arbetet. 

Sveriges myndigheter och aktörer inom sektorn social innovation och samhällsentreprenörskap har de senaste fyra åren dragit lärdomar och slutsatser av arbetet med regeringens strategi. I och med agendan har vi samlat sektorn och tagit fram tio konkreta åtgärder för att möta framtiden. Vi tar vårt ansvar. Vi hoppas att se kommande regering ta modiga och tydliga steg, och blåsa nytt liv i strategin, för att skapa en sektor i världsklass. En sektor som möjliggör att vi når våra gemensamt satta globala mål för hållbar utveckling. 

Tove Nordström
Executive Director, SE Forum

Ruth Brännvall
Vd, Impact Invest

Roger Filipsson
Verksamhetsledare, Coompanion Västerbotten 

Jan Abrahamsson
Verksamhetsledare, Sopact

Pegah Afsharian
Community Lead, Sverige Ashoka Nordic

Ylva Lundkvist Fridh
Vd, Mikrofonden Sverige

Andréa Råsberg
Sverigechef, Reach for Change

 

Fotnot: Samhällsentreprenörskap Sverige är ett samarbete mellan Social Entrepreneurship Forum (SE Forum), Ashoka Nordic, Coompanion Västerbotten, Reach for Change, Impact Invest, Inkludera, Mikrofonden, Linköpings Universitet och Sopact. Initiativet finansieras delvis av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev