Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Nästa klimattoppmöte måste handla om cirkulär ekonomi

Nästan hälften, 45 procent, av världens utsläpp kommer från människans sätt att hela tiden ta fram nya råvaror för att producera varor, mat och infrastruktur. Nu behöver övergången till en cirkulär ekonomi ges en huvudroll i klimatomställningsarbetet. Det skriver fyra företrädare för Ragn-Sells och ställer tre huvudsakliga krav på åtgärder.

Publicerad: 21 mars 2022, 10:18

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Linnéa Sellberg och Pär Larshans på Ragn-Sells vill tillsammans med Jan Svärd och Lars Lindén ändra reglerna för att få fart på klimatarbetet.

Foto: Pressbilder


Ämnen i artikeln:

Cirkulär EkonomiKlimatavtalCOP

För att få ned klimatutsläppen tillräckligt fort måste vi ställa om vårt sätt att använda råvaror. Med drygt ett halvår kvar till nästa klimattoppmöte, COP27, kan Sverige och de nordiska länderna gå före genom att anpassa sin lagstiftning och visa vägen för en snabb övergång till cirkulär ekonomi, skriver företrädare för miljöföretaget Ragn-Sells.  

 Resultatet från det senaste klimattoppmötet COP26 i Glasgow innebar ett steg framåt, inte minst tack vare löftena kring minskade metanutsläpp. Men det räcker inte för att bromsa klimatförändringarna tillräckligt snabbt.  

Därför kommer fokus nu att ligga på hur världens länder ska uppfylla Parisavtalet genom praktiska åtgärder. Detta ska beskrivas i respektive lands nationella åtgärdsplan, eller NDC, Nationally Determined Contributions. Med ett drygt halvår kvar till nästa klimattoppmöte, COP27 i Egypten, är det här som mycket av det framtida klimatsamarbetet avgörs.

Men det här viktiga arbetet kräver att ländernas NDC:er förändras på en väsentlig punkt: Övergången till en cirkulär ekonomi behöver ges en huvudroll i klimatomställningsarbetet. Nästan hälften, 45 procent, av världens utsläpp kommer nämligen från människans sätt att hela tiden ta fram nya råvaror för att producera varor, mat och infrastruktur. Om råvarufrågan inte prioriteras högre har vi små möjligheter att nå målen, något även FN själva uttrycker.

Den goda nyheten är att vi vet hur den utmaningen bör hanteras. Om vi menar allvar med att bygga ett hållbart samhälle måste vi börja använda de råvaror vi redan har i så stor utsträckning som möjligt. Här kan Sverige, med sin starka gröna innovation och en framsynt industri, ta en viktig ledarroll och samtidigt framtidssäkra vår konkurrenskraft.

Näringslivet är nämligen redo att lägga i en betydligt högre växel. Tillsammans med våra partner och andra samhällsaktörer kan vi på miljöföretaget Ragn-Sells minska klimatbelastningen med mer än en miljard ton koldioxidekvivalenter till 2070 genom att fokusera på att införa en cirkulär ekonomi. Det är mer än de årliga utsläppen från hela den europeiska transportsektorn, inklusive flyget.

”Tillsammans med våra partner och andra samhällsaktörer kan vi på miljöföretaget Ragn-Sells minska klimatbelastningen med mer än en miljard ton koldioxidekvivalenter till 2070.”

Bara genom ett projekt för att tillverka kalciumkarbonat av befintliga askhögar i Estland i kombination med infångad koldioxid sparar vi mer än 400 miljoner ton CO2e. Mängden kalk i askhögarna motsvarar hundratalet år av kalkbrytning för Cementas verksamhet på Gotland. Vi har också kommit långt i utvecklingen mot att utvinna fosfor ur avloppsslam och kalium ur askan från avfallsförbränning. 

Så vad är problemet?  

Vi behöver bli överens om att avfall bara är råvaror som ingen har hunnit sortera ännu. Den rådande synen på avfall som en mindre värdefull källa till råvaror än berggrunden sätter käppar i hjulen för den cirkulära omställningen.

Nästa steg är att anpassa all nationell och internationell lagstiftning till ett sådant synsätt. Nya handelsavtal behöver ge återvunna material – minst! – lika bra förutsättningar som jungfruliga, annars uppnås inte den storskalighet som är en förutsättning för att det cirkulära samhället ska växa fram. Cirkulära materialflöden kommer inte bara reducera samhällets totala klimatutsläpp utan kommer även minska risken att vi överskrider någon av våra planetära gränser.

Här är våra viktigaste förslag på vad Sverige tillsammans med de nordiska länderna bör driva inför COP27: 

1. Cirkulär ekonomi måste bli en central del av alla länders NDC:er. Sverige omfattas av EU:s gemensamma åtagande och bör verka för att cirkularitet får en egen rubrik i alla NDC:er, samt arbeta för att EU:s gemensamma plan går före och innefattar detta så snart som möjligt.

 2. Alla länder bör förbinda sig att skyndsamt röja undan lagar, skatter och regler som hindrar övergången till cirkularitet. Sverige och de nordiska länderna bör verka för tuffare skrivningar i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi, en översyn som behöver starta omedelbart.

3. Verklig cirkularitet förutsätter internationellt samarbete och friare rörlighet över gränser för såväl avfall som återvunna råvaror. Därför bör Sverige lägga stor kraft inom WTO för att verka för internationella överenskommelser som bygger på att råvarans kvalitet avgör dess handelsmöjligheter, inte huruvida den är återvunnen eller jungfrulig.  

”Sverige, i samarbete med övriga Norden, har ett guldläge att ta ett internationellt ledarskap”

Sverige, i samarbete med övriga Norden, har ett guldläge att ta ett internationellt ledarskap genom att driva på övergången till cirkulär ekonomi. Det behövs för att hantera klimatutmaningen, samtidigt som den svenska teknikutvecklingen stärks och en ny grön exportindustri kan växa fram där vi som en stor bonus kommer minska vårt beroende av geopolitiskt utmanande länder utanför EU.

Lars Lindén, koncernchef, Ragn-Sells

Linnéa Sellberg, affärsutvecklare och ägarrepresentant, Ragn-Sells

Jan Svärd, vd för Ragn-Sells innovationsbolag EasyMining

Pär Larshans, hållbarhetschef, Ragn-Sells

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.