”Norden tar ett modigt steg för hälsa och hållbarhet”

Vetenskapen är tydlig: för hälsans, klimatets och miljöns skull behöver människor ändra sitt sätt att äta. FN:s klimatpanel och EU:s livsmedelsstrategi rekommenderar minskad köttkonsumtion för att minska kostens miljöeffekter. Även de nordiska näringsrekommendationerna, som just nu är ute på remiss, går mot en mer växtbaserad kost.

Det mullrar runt om i Norden inför lanseringen av de nya Nordiska Näringsrekommendationerna. Det är ett bra muller. Så låter det när något viktigt håller på att ske.

För första gången kommer Norden att presentera vetenskapliga råd – inte bara om vilken kost som är bra för hälsan, utan även om den är bra för miljön.

Därmed tar Norden det första steget mot hållbara näringsrekommendationer – ett modigt pionjärarbete som lutar sig tryggt på en transparent process och vetenskapliga principer.

Just nu skapar det debatt, och tonläget från kritikerna, jordbruksorganisationer och köttindustrin, är förvånansvärt högt.

Tonläget från kritikerna, jordbruksorganisationer och köttindustrin, är förvånansvärt högt.

Den nästan 2000-sidiga kolossen Nordiska Näringsrekommendationerna beskriver vilken mängd vitaminer och mineraler, fetter och kolhydrater kroppen behöver för att må bra.

Vart tionde år uppdateras den vetenskapliga grunden för dem.

Då ligger de nordiska ländernas livsmedelsmyndigheter i startgroparna för att utarbeta specifika kostråd utifrån de vetenskapliga rekommendationerna, och skriva om matsedeln i de offentliga köken på sjukhus, förskolor och äldreomsorgen.

Även världshälsoorganisationen WHO och hälsomyndigheterna i EU, USA, Kanada, Japan och Australien väntar spänt på den uppdaterade upplagan.

Det säger också något om den höga trovärdigheten hos det nordiska samarbetets absoluta flaggskepp.

När den nya upplagan lanseras på Island den 20 juni, är det resultatet av en femårig process där cirka 400 forskare och experter arbetat med de vetenskapliga underlagen till rekommendationerna.

När den nya upplagan lanseras på Island den 20 juni, är det resultatet av en femårig process där cirka 400 forskare och experter arbetat med de vetenskapliga underlagen till rekommendationerna.

Innan den slutliga versionen är klar, ligger varje kapitel öppet och tillgängligt under åtta veckor, en möjlighet för var och en att granska, ifrågasätta och be forskarna beakta ytterligare forskning.

Inget enskilt nordiskt land har kapacitet eller resurser till en liknande process, den kräver nordiskt samarbete och ger nordisk nytta för medborgarna.

Länderna kan tryggt luta sig mot ett ramverk grundat på det bästa tillgängliga vetenskapliga underlaget på området, men väljer själva vad som ska praktiseras.

När de nya rekommendationerna är klara står det varje land fritt att väga in nationella aspekter – matvanor, livsmedelsproduktion, självförsörjningsgrad, klimat, demografi, hälsoproblem i befolkningen - när de uppdaterar sina kostråd till befolkningen.

Årets upplaga ger alltså rekommendationer inte bara kring kostens hälsoeffekter, utan även matens miljöpåverkan.

Jag hoppas att de nya nordiska näringsrekommendationerna kan komma till praktisk användning i den gröna omställning som hela världen är igång med, och som Norden på många områden kan ta ett ledarskap för.

Norden går återigen i täten med en kunskapsbas för att utveckla kosthållningen för ett hälsosamt liv och en hållbar miljö.

Det blir intressant att följa hur de nordiska länderna väljer att använda dessa rekommendationer.

Karen Ellemann
Generalsekreterare, Nordiska ministerrådet