Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Nu gallrar vi i oklarheterna kring skogens klimatpåverkan

För att gallra i oklarheterna kring skogens klimatnytta ger sig nu ytterligare tre forskare in i debatten. Enligt Torbjörn Skytt, teknologie licentiat i ekoteknik, Göran Englund, professor i ekologi och Bengt-Gunnar Jonsson, professor i biologi visar deras studie av skogens klimatpåverkan främst tre saker.

Publicerad: 28 oktober 2021, 08:23

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Göran Englund, Bengt-Gunnar Jonsson och Torbjörn Skytt debatterar utifrån sin nyligen publicerade studie om skogens klimatpåverkan.

Foto: Karina Sjögren, Sandra Lee Pettersson, privat.


Ämnen i artikeln:

SkogBioenergiKlimatpolitik

Eftersom vi inte enkelt kunde reda ut alla oklarheter i diskussionerna omkring skogens klimatpåverkan, tog vi för omkring två år sedan beslutet att gå till botten med frågan. Det tog väsentligt längre tid än väntat och ibland ångrade vi vårt beslut, men en sammanställning av resultaten av vårt arbete har nu publicerats i den ansedda vetenskapliga journalen Environmental Research Letters. 

Vår utgångspunkt har varit att bortse från hur Lulucf-redovisningen i sig påverkar resultaten, liksom vad som är positivt och negativt för ekonomin eller hur biologisk mångfald skall ställas i relation till andra värden och så vidare. Vårt fokus har i stället varit hur atmosfären påverkas över tid beroende på hur stor andel av tillväxten som avverkas. 

Vi har i görligaste mån hållit oss till IPCC:s guidelines och vedertagna beräkningsmetoder, exempelvis har vi använt SLU:s skogssimuleringssystem Heureka, vars modeller utgår från Riksskogstaxeringens data. Vidare har vi byggt modeller för hur substitutionen av fossila bränslen kommer påverka flöden av kol i hela systemet över tid när träbaserat material används i stället för annat material. Storleken på substitutionen för olika träprodukter har vi baserat på ett brett urval vedertagna vetenskapliga artiklar. Modellberäkningar är alltid osäkra, men det är det bästa vi har att tillgå i dagsläget och man kan anta att de om inte annat ger indikationer om de verkliga förhållandena. Oavsett vem som debatterar kan vi konstatera att någon form av modelluppskattning alltid är utgångspunkten. 

När slutsatser dras i olika vetenskapliga (och ovetenskapliga) artiklar och rapporter, har vi funnit att tre grundfaktorer påverkar slutsatserna i stor utsträckning; (1) Vilket tidsperspektiv som anläggs, (2) Vilka substitutionseffekter som antas och (3) Vilken produktivitet skogen har. 

En lite knepigare aspekt är hur jämförelser görs och vad innebörden är i till exempel begreppet ”klimatnytta”, alltså vilken argumentation som används och varpå den vilar. När till exempel en konsultrapport redovisar ett skogsbolags ”klimatnytta” så ingår som regel det egna skogsinnehavets upptag, och det är ju inte en direkt nytta som företaget bidrar med utan skogen som sådan. Den nyttan kan ju vara både större och mindre beroende på vilka antaganden som görs om alternativen. Denna typ av begreppsoklarheter måste också gallras bort för att man skall kunna se endast på hur kolinnehållet påverkas av olika avverkningsnivåer. 

”För eventuella tvivlare kan vi tillägga här att även forskare använder toalettpapper”

För eventuella tvivlare kan vi tillägga här att även forskare använder toalettpapper, bor i trähus som eldas med en och annan vedpinne, samt ackumulerar kol på tryckta pappersark. Det råder alltså inget tvivel om att vi behöver papper, trävaror och biobränslen, men det betyder ju inte nödvändigtvis att klimatet blir bättre ju flera verandor vi bygger, så aspekten vad vi behöver och inte behöver har vi inte heller tagit hänsyn till i vår analys. Vi har utgått från att skörden fördelas på olika produkter som den fördelas i dag. 

För att sammanfatta ett himmelrike av beräkningar i något slags begriplig information så visar vår studie följande: 

1. För skogsmarker i Sverige är den totala klimatnyttan stor av minskade avverkningsnivåer de närmaste 50–100 åren.

2. Klimatnyttan är större per hektar ju högre produktivitet skogen har, men den avtar snabbare på högproduktiva marker än lågproduktiva.

3. Även om substitutionen är mycket högre (dubbla värdet) än vad man normalt antar, så kvarstår det att minskande skördar är att föredra.

På lång sikt (mer än 100 år) avtar tillväxten om skördarna är alltför låga, men det förefaller som att vi snarare bör ligga på en avverkningsnivå på omkring 60 procent av tillväxten långsiktigt, i stället för som i dag omkring 80 procent.

Så långt våra resultat. Vad betyder då detta för skogsbrukets klimatnytta? Ja, i dag är nog de flesta överens om att vi måste fokusera på åtgärder som ger klimatnytta nu, och inte om 100 år. Att låta mer skog stå kvar och fixera koldioxid ser ut att vara en just en sån snabbverkande åtgärd. Därför ser vi gärna att man skapar incitament som verkar i denna riktning. Det kan exempelvis handla om att ersätta skogsägare för att låta avverkningsmogen skog stå kvar en viss tid, och att låta koldioxidskatten också omfatta biomassa från skogen.

”Att låta mer skog stå kvar och fixera koldioxid ser ut att vara en just en sån snabbverkande åtgärd. Därför ser vi gärna att man skapar incitament som verkar i denna riktning. ”

Vi tror väl inte att vi härmed klarlagt frågan om skogens klimatnytta och debatten kommer sannolikt fortsätta med införande av ny begreppsförvirring och måhända rentav pajkastning, men vår ambition har varit att gallra lite i oklarheterna omkring skogens klimatnytta. Det är vår förhoppning att denna gallring gör det lite lättare att hitta nyttorna i skogen. 

Torbjörn Skytt
tekn. lic, i ekoteknik, Mittuniversitetet

Göran Englund
professor i ekologi, Umeå Universitet

Bengt-Gunnar Jonsson
professor i biologi, Mittuniversitetet

 

Källa:
Environmental Research Letters

Läs mer:

Slutreplik: Skogsindustrin bör lägga upp en strategi för att omgående stärka kolsänkan 

Om koldioxidutsläppen från skoglig bioenergi räknas två gånger blir det förstås fel

Replik: Sveriges bioenergisystem ger klimatnytta utan fördröjning

Svensk klimatpolitik är kontraproduktiv

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SkogBioenergiKlimatpolitik

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.