Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Nu har Sverige chansen att ta ansvar för hela sin klimatpåverkan

Det är dags att Sverige på allvar tar tag i frågan om hur konsumtionsbaserade utsläpp ska kunna minskas. Det skriver representanter för 13 tongivande organisationer från olika delar av civilsamhället.

Publicerad: 14 april 2021, 16:53

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Jan Bertoft, Sveriges Konsumenter, Karin Lexén, Naturskyddsföreningen, Peter Westman, Världsnaturfonden WWF, Jonas Bane, Klimatriksdagen, Gunnela Ståhle, Vi konsumenter, Alexandra Davidsson, Föreningen Medveten Konsumtion, Leo Rudberg, Fältbiologerna, Johan Pettersson, Oxfam, Robin Holmberg, PUSH Sverige, Frida Berry Eklund, Våra barns klimat, Mikael Sundström, Jordens vänner, Tove Ahlström, Global Utmaning, och Linda Palmetzhofer, Handelsanställdas förbund.


Ämnen i artikeln:

Klimatpolitiskt ramverkNegativa utsläppNettonollutsläpp

Nu påbörjas äntligen Miljömålsberedningens arbete med att ta fram en strategi för minskade konsumtionsutsläpp. Konsumtionens klimatpåverkan glöms ofta bort i debatten. Den inkluderar utsläppen från allt svenskar konsumerar, oavsett var det sker. Inom konsumtionsbaserade utsläpp ryms utsläpp från produktion av varor både i Sverige och utomlands, flygresor och internationella transporter samt byggande av bostäder och vägar med mera. Faktum är att utsläppen som sker i andra länder till följd av svenskars konsumtion är nästan lika stora som alla utsläpp som sker i Sverige, och dessa har hittills inte omfattats av några miljömål. 

Vi undertecknande organisationer har länge arbetat för att Sverige ska få ett mål för minskade konsumtionsutsläpp och välkomnar miljömålsberedningens uppdrag. Den parlamentariska gruppen med riksdagsledamöter ska bereda frågan om mål för svenska konsumtionsutsläpp, och föreslå hur dessa utsläpp kan minska. Vi vill skicka med följande fem punkter till det arbete som nu påbörjas: 

Sätt ett mål om nettonollutsläpp för konsumtionsutsläppen till senast 2045.  För att det ska finnas en chans att nå 1.5 gradersmålet måste de globala koldioxidutsläppen nå nettonoll vid mitten av seklet.  Rika länder som Sverige behöver gå ännu snabbare fram bland annat med hänsyn till Parisavtalets rättviseprinciper.  För svenska konsumtionsutsläpp som uppstår både utanför och inom Sveriges gränser bör ett nettonollmål helst läggas före, men allra senast, år 2045.

Ett sådant mål kan låta tufft men behöver inte vara svårt att nå. Om Sveriges existerande klimatmål nås som planerat, till eller före 2045 och våra största handelspartners som EU och USA når sina mål kommer de svenska konsumtionsutsläppen också att minska kraftigt. Med hjälp av svenska styrmedel som skiftar konsumtionen till att bli mer hållbar och ett separat utökat åtagande för hållbara negativa utsläpp kan vi hantera de resterande konsumtionsutsläppen.

Sätt ett separat, mer ambitiöst mål, för offentlig sektor. Den offentliga verksamheten bidrar genom sina inköp och verksamhet till stora koldioxidutsläpp varav en stor del sker i andra länder. Därtill är rådigheten för offentliga utsläpp också mycket stor, vi kan välja vilka varor och tjänster som köps in. Kommuner, regioner och statliga myndigheter samt statligt ägda bolag behöver exempelvis se till att betongen som används i infrastrukturprojekt och nya byggnader har så låga utsläpp som är tekniskt möjligt, att fordonen man använder är energieffektiva miljöbilar som går på förnybar el eller hållbara bränslen, och att övriga utsläpp hålls till ett minimum. Den offentliga verksamheten bör kunna nå nettonoll för sina konsumtionsutsläpp tidigare än hela landet, exempelvis till 2030. 

Sätt fler sektormål. Beredningen har fått i uppdrag att sätta ett etappmål för minskade utsläpp från flyget, och ska bereda frågan om mål för sjöfarten. Sektormål har fördelen att styrmedel och åtgärder lättare kan följas upp och beredningen bör överväga att sätta fler sådana, exempelvis för bostäder inklusive byggnadsfasen, mat samt kläder och textilier. Naturvårdsverket har tidigare föreslagit mål för nämnda sektorer som alla ger upphov till stora konsumtionsbaserade utsläpp. Sektormål för dem skulle bidra till effektiv måluppfyllelse av det övergripande målet.

Kom med förslag på konkreta styrmedel för minskade konsumtionsutsläpp. Det är viktigt att beredningens arbete också resulterar i konkreta förslag på genomförbara åtgärder.. Förutom bindande mål för det offentliga med bland annat starka miljökrav i upphandlingen kan styrmedel vara sådant som stöd till klimatsmart byggande, exempelvis ökat byggande i trä, skattelättnader för hållbara tjänster, stöd till delningstjänster och reparation, förstärkt garantilagstiftning, vidareutvecklad flygskatt med mera. Den nyligen presenterade handlingsplanen för cirkulär ekonomi har flera bra förslag som kan fördjupas och kompletteras för att skapa en effektiv omställning av vår konsumtion

Införliva konsumtionsmål och styrmedel i det Klimatpolitiska ramverket och miljömålssystemet. Även åtgärder för minskade konsumtionsutsläpp bör ingå i det klimatpolitiska ramverk som styr regeringens klimatarbete så att alla åtgärder kan samordnas och dra åt samma håll samt integreras i framtida klimatpolitiska handlingsplaner och granskas av det Klimatpolitiska rådet. 

Sverige har nu chansen att visa att det går att ta ansvar även för konsumtionens klimatpåverkan. En strategi och övergripande mål för konsumtionsutsläppen kan fungera som en samlande kraft och vision där medborgare, företag och det offentliga tillsammans kan hjälpas åt för ett mer hållbart samhälle, samt inspirera andra länder att följa efter. Vi ser fram emot att ett mål antas och ambitiösa åtgärder genomförs! 

Peter Westman,
tf generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF

Karin Lexén,
generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Linda Palmetzhofer,
ordförande, Handelsanställdas förbund

Johan Pettersson,
generalsekreterare, Oxfam

Jan Bertoft,
generalsekreterare, Sveriges Konsumenter

Mikael Sundström,
ordförande, Jordens vänner 

Gunnela Ståhle,
ordförande, Vi konsumenter

Frida Berry Eklund,
talesperson, Våra barns klimat

Robin Holmberg,
ordförande, PUSH Sverige

Alexandra Davidsson,
generalsekreterare Föreningen Medveten Konsumtion, 

Leo Rudberg,
ordförande, Fältbiologerna

Jonas Bane,
ordförande, Klimatriksdagen

Tove Ahlström,
vd, Global Utmaning

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.