Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Nu krävs svenska kriterier för ökad materialåtervinning

Frågan om end-of-waste är avgörande när det gäller ökad återvinning av vissa materialslag. Många branscher i Sverige hade förväntat sig ett tydligt ställningstagande från Naturvårdsverket och en rekommendation till regeringen att ta fram nationella kriterier i väntan på den trögare EU-processen som pågår parallellt. Vi hoppas att regeringen vågar stå upp för svensk materialåtervinning och åstadkomma konkreta resultat för den cirkulära ekonomin, skriver riksdagsledamöterna Kjell-Arne Ottosson (KD) och Betty Malmberg (M).

Publicerad: 9 mars 2022, 14:59

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det var en besvikelse att Naturvårdsverket inte tog ställning för svenska end-of-waste-kriterier. Nu behöver regeringen agera, anser Kjell-Arne Ottosson (KD) och Betty Malmberg (M).

Foto: Pressbilder


Ämnen i artikeln:

AvfallCirkulär EkonomiMikroplast

I slutet av förra året slutredovisade Naturvårdsverket sin utredning om end-of-waste-kriterier, det vill säga vilka förutsättningar som ska gälla för att återvunna materialslag ska kunna upphöra att betraktas som avfall. Många branscher i Sverige, till exempel däck- och textilbranschen, hade förväntat sig ett tydligt ställningstagande från Naturvårdsverket och en rekommendation till regeringen att ta fram nationella kriterier i väntan på den trögare EU-processen som pågår parallellt. Naturvårdsverkets icke-besked var en besvikelse. Nu ligger frågan om återvinning åter på regeringens bord och vi ser ännu ett förlorat år för miljön.

Frågan om end-of-waste är avgörande när det gäller ökad återvinning av vissa materialslag. Att använda material som betraktas som avfall är betydligt svårare regelmässigt än att återvinna material som likställs med jungfruliga material. Därför är end-of-waste kriterier avgörande för ökad återvinning. I dag har bland annat  Portugal, Italien och Storbritannien infört end-of-waste kriterier.

”Att använda material som betraktas som avfall är betydligt svårare”

I Sverige hanteras detta just nu under avfallslagstiftningen. Det är upp till landets 290 kommuner att acceptera användningen av återvunnet material, men där saknas ofta kunskap om såväl material som påverkan på hälsa och miljö och då säger man av försiktighetsskäl oftast nej. Få innovatörer kan riskera att fastna i långdragna kommunala processer utan behöver tydliga nationella kriterier att förhålla sig till.

Naturvårdsverket konstaterar visserligen att det kan vara aktuellt att införa nationella kriterier för när avfall upphör att vara avfall. Men samtidigt uppmanar man regeringen att avvakta med att införa sådana kriterier. I utredningen hänvisas till det arbete som EU-kommissionen bedriver inom end-of-waste. Av allt att döma är Naturvårdsverkets linje att Sverige bör invänta gemensamma EU-regler. 

Vi i Kristdemokraterna och Moderaterna tycker det är bra att frågan lyfts till EU-nivå och anser egentligen att det är där besluten ska fattas. Det signalerar hur centrala end-of-waste-kriterier är när det gäller hur vi ska hantera dagens avfallsströmmar så att det kan bli morgondagens råvara. Men det utesluter inte att Sverige går före. Det kommer dröja sex till åtta år innan EU:s alla medlemsländer gemensamt har satt ner foten i frågan. Det innebär många förlorade år när det gäller de svenska ambitionerna att öka återvinning av material. Därför menar vi att då vi har branscher som vill gå före såsom däck och eventuellt textil anser vi att de ska få göra det. Dessa ”piloter” skulle ge värdefull kunskap inför framtiden. 

”Det kommer dröja sex till åtta år innan EU:s alla medlemsländer gemensamt har satt ner foten i frågan.”

En av de branscher som drabbas av Naturvårdsverkets vaga hållning i frågan är däckbranschen, som varje år tar emot omkring 90 000 ton insamlade uttjänta däck. Branschen har höga ambitioner och stora planer när det gäller att öka återanvändningen av uttjänta däck och låta materialet ingå i nya produkter. Här finns bland annat pilotprojekt där däckklipp kan rena dagvatten, enskilda avlopp och gruvslagg. Men också läggas i vägbankar och dagvattenbuffrar, som minskar problem vid kraftiga skyfall. Men nu riskerar många av projekten skjutas på framtiden. Det är mycket olyckligt. Materialåtervinningen av däck har sjunkit kraftig det senaste decenniet och bara en femtedel av däcken materialåtervinns i dag.

”Materialåtervinningen av däck har sjunkit kraftig det senaste decenniet”

Hur avser regeringen att gå vidare i frågan om end-of-waste-kriterier efter Naturvårdsverkets utredning? Tidplanen är den centrala frågan. Att införa svenska regler om end-of-waste kan gå på halva tiden jämfört med om vi låter EU avgöra frågan. Vi hoppas att regeringen vågar stå upp för svensk materialåtervinning och åstadkomma konkreta resultat för den cirkulära ekonomin. Industrin har visat vilja att ta ansvar och att komma vidare, nu hänger det på regeringen. Vi menar att det är värt en ansträngning för att få till den cirkulära ekonomin och att materialåtervinning måste ges förutsättningar inom de områden där det kan ske utan risk för hälsa och miljö. Passivitet och ovilja att hitta lösningar här och nu kan aldrig bidra till en bättre miljö. 

Kjell-Arne Ottosson,
riksdagsledamot Kristdemokraterna

Betty Malmberg,
riksdagsledamot Moderaterna

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.