Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Öka den inhemska biogasproduktionen – här är tre viktiga åtgärder

Icke fossil energi producerad i Sverige behövs nu och biogasen kan bidra. För det krävs enligt företrädare för branschen att biogasutredningens förslag genast förverkligas, att myndigheter får bidrag för att kunna korta tiderna för miljötillstånd och att det fattas tidiga beslut om stöd från Klimatklivet.

Publicerad: 2 maj 2022, 13:28

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Matti Vikkula, koncernchef, och Anders Bengtsson, styrelseordförande på Scandinavian Biogas vill se konkreta åtgärder för ökad inhemsk biogasproduktion.

Foto: Scandinavian Biogas


Ämnen i artikeln:

BiogasKlimatpolitik

Omställningen från fossil till förnyelsebar energi fortgår, men takten haltar av en mängd olika skäl. De omvärldsförändringar vi sett de senaste månaderna visar dels tydligt på behovet av att frigöra oss från fossila alternativ, men också på behovet av energi producerad i Sverige. En stor andel inhemsk energiproduktion är en säkerhetspolitisk styrka. Det finns goda möjligheter att öka den nationella produktionen av bland annat biogas, men en del administrativa och legala utmaningar på nationell nivå såväl som på EU-nivå ställer till det och ger onödigt långsam tillväxt. Det finns emellertid ett antal saker som går att göra för att snabba upp processerna. 

1.  Politiskt ramverk för långsiktighet. En storskalig investering i grön energiproduktion kräver en trovärdig politisk inriktning. Gällande biogas har detta varierat över tiden och aktörerna på marknaden är något luttrade. De senaste årens produktionsstöd, som har försökt kompensera för en snedvriden konkurrenssituation med främst Danmark, har varit tillfälliga och inte utgjort grund för investeringsbeslut. Biogasmarknadsutredningen som presenterades i december 2019 visade på ett bra sätt vägen för svensk biogasproduktion, både avseende volymmål såväl som utformning av ett långsiktigt stödpaket. Den har dock ännu inte följts upp av konkreta åtgärder utan vi producenter famlar fortfarande i mörker trots beslut av både riksdag, utskott och regering. Oavsett stödnivåer så är det viktigt att politiken sätter ner foten, följer utredningens förslag och i handling visar att svensk biogasproduktion skall vara en av flera vägar ut ur beroendet av fossil energi från oönskade källor. Eventuella försvårande byråkratiska regler från EU bör snabbt kunna förhandlas nu när det är akut att få produktion på plats. Den nuvarande osäkerheten kring vilka regler och nivåer som kommer att gälla framåt gör investerare tveksamma och kan bli allvarligt för hela branschens trovärdighet.

”Vi producenter famlar fortfarande i mörker trots beslut av både riksdag, utskott och regering.”

2. Kortare handläggningstider för miljötillstånd. Den mest tidskrävande delprocessen för etablering av ny biogasproduktion är miljötillstånden. Handläggningstiderna på Länsstyrelserna är naturligtvis olika i landet, men generellt så tar tillstånden minst 12-16 månader, och tillsammans med det förberedande arbete som etablerande bolag måste göra innebär det totalt en process på minst 18 men ibland upp mot 24 månader. Mycket av detta är ren kötid. Detta är ingen fråga som löses i en handvändning, men till att börja med skulle länsstyrelserna kunna få i uppgift att prioritera energiproduktion. Myndigheterna skulle också kunna använda extern konsulthjälp i större utsträckning för sina utvärderingar utan att äventyra olika intressenters rättigheter. För att hantera detta skulle staten kunna gå in med ekonomiskt stöd till myndigheterna.

3. Tidiga besked från Klimatklivet gör att man vågar investera. Klimatklivet är ett utmärkt och effektivt sätt att stödja investeringar i en situation där marknaden och det politiska ramverket ännu inte är tillräckligt stabilt för att möjliggöra investeringar på runt en halv miljard kronor och uppåt. Klimatklivets handläggare är väl inlästa och duktiga i sak. Klimatklivets regelverk är också pragmatiskt och beslutsvägarna är relativt enkla, till skillnad från de omfattande men ytterst svårtillgängliga och oerhört byråkratiska investeringsstöden som finns inom EU:s program. För att Klimatklivet skall kunna fortsätta att stödja grön energiproduktion krävs att handläggningen även fortsättningsvis kan ske effektivt, och att besked kan lämnas tidigt i utvecklingsprocessen. Det fungerar inte att lägga 10-15 miljoner kronor i utvecklingskostnader och miljötillståndsarbete om inte ett besked om investeringsbidraget tidigt finns på plats. 

”Det fungerar inte att lägga 10-15 miljoner kronor i utvecklingskostnader och miljötillståndsarbete om inte ett besked om investeringsbidraget tidigt finns på plats.”

Förutom ovanstående punkter finns det ytterligare utmaningar på EU nivå. Under utvecklingsarbetet med EU taxonomi och andra styrande dokument har biogas tidvis varit ifrågasatt, sannolikt ett arv från den tiden då biogas till stor del producerades på råvaror som trängde ut matproduktion. Den svenska/nordiska produktionen av biogas är fokuserad på avloppsslam, organiskt avfall och gödsel, och ger dessutom förutsättning att till viss del minska konstgödselberoendet, och borde därför i olika sammanhang framhållas som ett gott hållbart exempel av våra politiker. 

Matti Vikkula
koncernchef, Scandinavian Biogas

Anders Bengtsson
styrelseordförande, Scandinavian Biogas

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

BiogasKlimatpolitik

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.