Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Oljepriskrig hotar investeringar i förnybart

Den positiva utvecklingen för förnybara drivmedel hotas nu av prisfallet på olja. Skulle oljepriset till och med bli negativt blir tröskeln för att välja ett hållbart bränsle som exempelvis biogas hög. Och om kostnaden för hållbara alternativ blir mångdubbelt högre än olja och fossil naturgas kommer företag som väljer klimatsmart tappa i konkurrenskraft. Här finns en stor utmaning som kräver snabba politiska svar.

Publicerad: 27 Mars 2020, 12:56

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Foto: Carina Johansen / NTB scanpix / TT


Den senaste månaden har oljemarknaden skakats både av den globala viruspandemin och av en storskalig konflikt mellan oljeproducerande länder. Parallellt med en chockartad minskning av efterfrågan på olja rasar en konflikt mellan främst Ryssland och Saudiarabien, där Rysslands linje är att minska upptaget av olja för att hålla priserna uppe, medan Saudiarabien fortsätter att producera olja. I det läget har förhandlingarna har strandat.

Vikande efterfrågan i kombination med stort utbud har skapat ett kraftigt prisfall på olja. Under fyra veckor har exempelvis priset på Amerikansk WTI crude gått från cirka 50 dollar till dryga 20 dollar per fat, och priset kan sjunka än mer. All utvunnen olja måste nämligen lagras, vilket medför en kostnad. Många aktörer har de senaste veckorna passat på att fylla sina lager med billig olja – i takt med att depåerna fylls ökar kostnaden för ytterligare lagerhållning. Oljeproducenter kan snart tvingas betala för att bli av med oljan; ett flertal råvaruanalytiker menar att ett negativt oljepris är ett fullt realistiskt scenario.

Lägre oljepriser pressar även priset på naturgas. Utvecklingen gör oss oroliga, den nödvändiga omställningen till förnybar energi hotar att bromsas när billiga fossila energikällor översvämmar marknaden. Inte minst i Sverige har både offentliga och privata aktörer sedan länge investerat i produktion och distribution av förnybar energi. Exempelvis har staten inrättat Klimatklivet som de senaste åren har bidragit till att 9,7 miljarder kronor investerats i olika klimatsatsningar, varav staten har stått för hälften.

Sedan 2015 har ett 40-tal satsningar på ökad biogasproduktion fått stöd inom ramen för den statliga satsningen Klimatklivet. Det största projektet hittills beviljades i slutet av 2019 – Gasum AB får 158 miljoner kronor i stöd för att etablera biogasproduktion i Götene. Biogasen ska produceras av gödsel och industriellt avfall och användas för att ersätta diesel. I dag produceras ca 2,1 TWh biogas i Sverige, med Gasums satsning i Götene ökar produktionen till över 2,8 TWh.

Statligt stöd till produktion av biogas behövs. En nyligen presenterad statlig utredning (SOU2019:63) redogör för hur stödsystem bör utformas för att främja en grön omställning som tar tillvara den inhemska produktionspotentialen av biogas. 

Biogasen kan bland annat användas i industriella processer eller som fordonsbränsle. Som bränsle i den svenska sjöfarten kan biogas i flytande form, LBG, blandas med flytande naturgas, LNG. Det är ett bränslealternativ med potential att kraftigt minska sjöfartens klimatpåverkan och som i princip eliminerar de skadliga partikelutsläppen.

Den här typen av positiva utveckling hotas nu av prisfallet på olja. Skulle oljepriset till och med bli negativt blir tröskeln för att välja ett hållbart bränsle som biogas hög; om kostnaden för det hållbara alternativet blir mångdubbelt högre än olja och fossil naturgas kommer företag som väljer klimatsmart tappa i konkurrenskraft. Här finns en stor utmaning som kräver snabba politiska svar.

Det är just nu ett stort fokus i medierna och i den offentliga debatten på den pågående pandemins omedelbara effekter på hälsa och ekonomi, vilket är fullt förståeligt. Vi behöver samtidigt planera för ett scenario där pandemins efterverkningar sammanfaller med ett extremt lågt oljepris och förebygga att detta slår ut viktiga klimatsmarta och innovativa investeringar runt om i Sverige. 

Regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, har tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna och flera partier i oppositionen uttalat en vilja att satsa tungt på inhemska klimatsmarta lösningar. Det talas även om vikten av större investeringar som ett sätt att få igång ekonomin efter den kraftiga inbromsning vi nu ser följer av coronavirusets framfart. Sverige behöver en robust försörjning av inhemska förnybara energislag, inte minst för att det gör oss mindre beroende av maktpolitiska vägval och geopolitiska intressen i Ryadh och Moskva. 

Nu behöver politikerna agera så att redan gjorda investeringar i inhemsk förnybar energiproduktion inte slås ut, utan istället får rätt förutsättningar att utvecklas framåt. Det borde vara en självklar ingrediens när januaripartierna nu diskuterar reformer för en hållbar ekonomisk återhämtning.  

Paulo Silva
Seniorkonsult och partner, New Republic

Hanna Marie Björklund
Seniorkonsult, New Republic

Magnus Johansson Hessling
Seniorkonsult, New Republic

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.