Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Pandemin kräver ökat samarbete mellan stat och näringsliv för fossilfri produktion och konsumtion

Staten har med anledning av coronapandemin tilldelat näringslivet stora resurser och på osedvanligt kort tid ändrat i vissa regelsystem. När det nu är dags för omstart kan det aldrig bli fråga om återgång till ”business as usual”. Det skriver Sven-Olof Junker och Lars-Gunnar Mattsson som båda är kopplade till Handelshögskolan i Stockholm.

Publicerad: 5 Augusti 2020, 13:18

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Sven-Olof Junker, ekon dr och affilierad forskare Handelshögskolan i Stockholm och Lars-Gunnar Mattsson, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm.

Foto: HHS


Samhälleliga kriser i marknadsekonomier som den akuta pandemin kräver omfattande samverkan mellan stat och näringsliv. Staten har redan tilldelat näringslivet stora resurser och på osedvanligt kort tid ändrat i vissa regelsystem för att akut rädda livskraftiga företag från konkurs och för att i ett långsiktigt perspektiv stödja ekonomisk återhämtning. Nu krävs att denna samverkan i större utsträckning tar hänsyn till omställningen till en långsiktigt fossilfri ekonomi. Det är inte alls fråga om återgång till ”business as usual”.

Vår pågående forskning om klimatomställningsarbete visar också att svenskt näringsliv i stor utsträckning faktiskt efterfrågar en ”stark stat” för ett fossilfritt Sverige. Det innebär en styrning som bland annat tar sikte på att även påverka utvecklingen av hållbara marknader genom principer för hur marknader ska värderas och genom offentlig upphandling som politiskt instrument. 

Kort före utbrottet av pandemin presenterade regeringen sin klimatpolitiska handlingsplan sammanfattad i 132 punkter som angav pågående och kommande åtgärder. Handlingsplanens riksdagsbehandling blev uppskjuten på grund av omständigheterna men hann få kritik av Klimatpolitiska rådet för att vara för otydlig när det gäller genomförande och konsekvenser. Inför ett förnyat fokus på klimatpolitiken när pandemin har ebbat ut har regeringen nyligen inrättat ett klimatkollegium för övergripande ansvar och samordning mellan sex departement när det gäller klimatåtgärder. Klimatpolitiska rådet har nu till uppgift att granska hur användningen av de pandemi initierade resurserna och reglerna är förenliga med klimatmålen. 

”En stark stat ställs ofta i kontrast till den nyliberala preferensen för 'fria marknader' men också till auktoritära styren som lämnar litet utrymme för marknadsaktörernas frihet”

I detta politiska sammanhang hänvisas ofta till betydelsen av de färdplaner mot fossilfrihet som på uppmaning av regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige utarbetats av representanter för över tjugo näringslivssektorer. Dessa färdplaner beskriver tekniska och ekonomiska innovationer som marknadens aktörer anser som realistiska om de stimuleras och stöds av innovationer i den statliga politiken. Var och en för sig presenterar färdplanerna en bred lista med politiska krav och önskemål av innovativ karaktär. Det gäller exempelvis mer förutsägbara och långsiktiga skärpningar av lagstiftningen för att minska fossilberoendet. Staten, regioner och kommuner bör i högre grad använda offentlig upphandling klimatpolitiskt. Det innebär också att samarbete mellan offentliga och privata aktörer för klimatfrämjande innovationer ska stimuleras. Staten bör även medverka till utformning av en marknad för biomassa. Livscykelperspektiv och värdekedjeanalys bör användas vid utveckling av nya standards, regler för innovationsstöd, offentliga investeringar, med mera. 

Vi tolkar färdplanerna som att näringslivet efterfrågar en stark stat för att hantera klimatförändringarna i samspel mellan marknad och politik. En stark stat som främjar kollektiva nyttigheter med starka politiska institutioner som i förlängningen formar fossiloberoende marknader. 

”Det centrala steget är nu sammankopplingen mellan hantering av covid-19 och klimatavtalet från Paris 2015”

En stark stat ställs ofta i kontrast till den nyliberala preferensen för ”fria marknader” men också till auktoritära styren som lämnar litet utrymme för marknadsaktörernas frihet. 

Krishanteringen av coronapandemin, och de lärdomar denna gett, bör i stor utsträckning därför sammanlänkas med åtgärder som i förlängningen främjar fossilfria marknadsutbyten. Det centrala steget är nu sammankopplingen mellan hantering av covid-19 och klimatavtalet från Paris 2015. 

Det råder ingen tvekan om att coronapandemin har orsakat stor skada och oro i samhället. Samtidigt ser vi en ökande tilltro för att stärkta relationer mellan staten och marknaden behövs för att hantera komplexa problem som både pandemin och klimatförändringar utgör exempel på. Sammanlänkning av hanteringen av pandemin och klimatet kan utgöra ett formativt moment för att staten och marknaden tillsammans möjliggör ett fossilfritt välfärdssamhälle. Det kan leda till utveckling mot en hållbar marknadsekonomi.

Sven-Olof Junker
ekon dr och affilierad forskare, Handelshögskolan i Stockholm

Lars-Gunnar Mattsson
professor emeritus Handelshögskolan i Stockholm

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.