Reducera inte företagen till goda exempel

COP 26 utgör en chans att vidta konkreta åtgärder för att minska de globala utsläppen och begränsa klimatförändringarna. Företagen har en nyckelroll att spela i klimatomställningen, men deras intresse för toppmötet får inte förminskas till att enbart visa upp goda exempel på innovativa lösningar. Lyssna också till vilka förutsättningar som företagen behöver för att utveckla innovationer och lösningar som kan tackla klimathotet både nu och i framtiden. Det skriver Susanna Zeko, vd och generalsekreterare på Internationella Handelskammaren, ICC. 

Just nu deltar representanter från alla sektorer – politik, näringsliv, akademi och civilsamhälle på plats i Glasgow. Budskap och goda exempel på vad som sker här och nu för att motverka klimatförändringarna kommer att dugga tätt över dem som vistas vid konferensområdet. Länder med höga klimatambitioner kommer att vinnlägga sig om att visa upp framgångsrika företag och innovativa lösningar – både i exportfrämjande syfte och som argument mot mindre ambitiösa länder för att visa att klimatomställningen inte bara drivs av omsorg om planeten utan också är praktiskt genomförbar och ekonomiskt lönsam. 

Givetvis delar företag gärna med sig av exempel på hur deras innovationer bidrar till att bekämpa klimatförändringar, minska utsläppen och till uppfyllandet av globala hållbarhetsmål. För många företag, inte minst svenska, är det en viktig prioritering. Men det är samtidigt viktigt att näringslivet inte reduceras till att enbart vara en uppställning goda exempel att visa upp i internationella sammanhang. 

Näringslivets intresse för klimatkonferensen handlar i lika stor utsträckning om att vara med och påverka klimatförhandlingarna i rätt riktning. Företagen vill inte bara visa upp vad de gör här och nu utan vill även få förutsättningar att fortsätta vara innovativa och ambitiösa i sitt klimatarbete. De vill inte bara visa upp dagens lösningar utan kunna dela med sig av goda exempel även om tio, tjugo eller hundra år. För att göra det behöver vi se att klimatförhandlingarna levererar resultat på alla förhandlingspunkter. I egenskap av näringslivets officiella fokalpunkt gentemot FN:s klimatkonvention UNFCCC har ICC identifierat sex centrala prioriteringar för att klimatomställningen ska lyckas. Vi vill se:

Höjda ambitioner för nationella utsläppsminskningar. Så kallade NDC:er (Nationally Determined Contributions) måste öka om världen ska kunna nå netto nollutsläpp till 2050. Här måste näringslivet och inte minst små och medelstora företag involveras mer. Inget land kan nå sina klimatmål utan näringslivets bidrag. Dessutom är stärkt samverkan mellan det offentliga och privata en nyckel till näringslivets egen lyckade omställning. COP26 måste också bli början på löpande femårsöversyner av NDC:erna för att kontinuerligt höja klimatambitionerna.

Stärka mobiliseringen av resurser. Världens rika länder behöver uppnå finansieringsmålet på 100 miljarder USD årligen till FN:s klimatfond. Samtidigt är det bara en bråkdel av de totala investeringar som behövs för att klara klimatomställningen. Här spelar investeringar från privat sektor en avgörande roll, men för att näringslivet ska våga och vilja investera de summor som behövs krävs långsiktiga, transparenta och förutsebara ramverk.

Ett robust och transparent internationellt ramverk för marknadsbaserade utsläppshandelssystem. I Madrid lyckades man aldrig enas om Artikel 6 i Parisavtalets regelbok som berör just handel med utsläppsrätter. En färdig regelbok är dock en förutsättning för att näringslivet ska få den långsiktighet och förutsebarhet som behövs för att höja sina ambitioner och våga investera mer i klimatomställningen. Här är det särskilt viktigt med gemensamma regler kring mätning, rapportering och verifiering för att säkerställa utsläppsminskningar och undvika dubbelräkning. 

En prislapp på koldioxid. Parisavtalets Artikel 6 är en förutsättning för att i nästa steg få till ett globalt pris på koldioxid. Det är ett viktigt verktyg för att de som står för utsläppen också ska betala för effekten av dem och därmed ett incitament för att minska utsläppen. I dag finns det 64 olika nationella eller regionala prissättningsmekanismer. Även om ett globalt system inte ligger i korten och det inte finns någon enskild lösning som passar alla måste olika prissättningsmekanismer harmoniseras och länkas globalt.

Ett helhetsgrepp om politiken. Koordinationen mellan olika policyområden måste stärkas för att främja klimatomställningen. Det kan till exempel röra sig om incitament i form av tullfrihet för miljövänliga varor och tjänster eller att skattesystem anpassas för att gynna hållbara företag, men också ett internationellt förbud mot subventioner på fossila bränslen. 

Stärkt samverkan mellan näringslivet och andra aktörer. För att klimatomställningen ska lyckas behöver alla samhällets delar bidra. Det kräver samtidigt att omställningen upplevs som legitim, att åtgärderna som vidtas adresserar de stora utsläppen och att de som har svårast att ställa om, vare sig det är individer, utvecklingsländer eller små och medelstora företag, ges det stöd som behövs. Stärkt dialog och samverkan mellan näringsliv, regeringar, FN med flera är en nyckel i sammanhanget och avgörande för att länder ska kunna utveckla och implementera nationella klimatplaner som är både ambitiösa och praktiskt genomförbara. 

”Med stärkt samverkan mellan offentlig och privat sektor och långsiktiga, transparenta och förutsebara ramverk att luta sig emot kan näringslivet stärka sitt klimatarbete och bidra ännu mer.”

Med stärkt samverkan mellan offentlig och privat sektor och långsiktiga, transparenta och förutsebara ramverk att luta sig emot kan näringslivet stärka sitt klimatarbete och bidra ännu mer. Det skulle i sin tur innebära att företagen inte bara kan synliggöra dagens goda exempel utan också i framtiden möjliggöra att många fler gröna innovationer och goda exempel på lyckad klimatomställning ser dagens ljus. Det borde vara ett självskrivet mål för förhandlingarna under COP26.

Susanna Zeko
Vd och generalsekreterare, Internationella Handelskammaren Sverige