fredag27 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Regeringen låtsas satsa på klimatet genom pengar till våtmarker”

Återvätning av dränerade torvmarker är en effektiv klimatåtgärd, men det kan inte kompensera för fortsatta eller ökande utsläpp, dessutom är stödet riktat så att det till och med kan öka utsläppen. Det skriver Amelie Lindgren och fem andra forskare inom klimat och markanvändning och talar om vad som krävs för att regeringens satsning ska fungera.

Publicerad: 28 november 2022, 14:08

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Regeringens våtmarkssatsning räddar inte klimatet i sin nuvarande form, enligt Mattias Lundblad (överst t v), Amelie Lindgren, Anna Lindahl, Åsa Kasimir, Örjan Berglund och Sabine Jordan.

Foto: Jenny Svennås-Gillner, ANGELICA KLANG.


Ämnen i artikeln:

KlimatfinansieringRegeringenKlimatpolitikMiljöpolitikKlimatutsläppParisavtalet

Sveriges långsiktiga klimatmål är nettonollutsläpp till 2045. Att nå målet är en enorm utmaning, som ser ut att bli ännu svårare när nuvarande regering valt att slakta tidigare klimatsatsningar och samtidigt inför nya subventioner för fossila bränslen. De är åtminstone ärliga med att detta kommer leda till att utsläppen ökar. Våtmarkerna har fått träda fram som en räddare i nöden, där en fortsatt och permanentad satsning på anläggning och återvätning tagit form för att minska utsläppen. 

Återvätning av dränerade torvmarker är en effektiv klimatåtgärd, men satsningen får inte på något sätt användas som kompensation för att andra utsläpp ska kunna fortsätta i nuvarande takt, än mindre för ökade utsläpp som nu kommer realiseras när reduktionsplikten sänks. Snarare är det så att återvätning ingår i den mix av kompletterande åtgärder som kommer behövas för att nå Sveriges mål om nettonollutsläpp när de fossila utsläppen redan reducerats så mycket som det går.

”Snarare är det så att återvätning ingår i den mix av kompletterande åtgärder som kommer behövas.”

Satsningen är heller inte helt och hållet förtjänt av att kallas klimatsatsning om den tillåts fortsätta i sin nuvarande form. Pengarna är nämligen inte öronmärkta för dränerade torvmarker, vilka är de marker som läcker växthusgaser till atmosfären och som behöver återvätas. 

I stället har pengarna till stor del använts till att skapa nya våtmarker på marker utan läckande torvlager eller till att sköta och restaurera befintliga våtmarker. Sådana åtgärder bidrar visserligen till andra ekosystemtjänster och till att nå andra miljökvalitetsmål, men de leder inte nödvändigtvis till någon reduktion av växthusgasemissioner. Tvärtom kan nya våtmarker som dammar för ökat fågelliv generera ökade utsläpp av metan och koldioxid utan att kompensera för tidigare utsläpp.

För ett effektivt klimatarbete krävs även att incitamenten för markägare drastiskt förbättras så att de dränerade torvmarker som står för de största utsläppen per hektar åtgärdas. Det handlar framför allt om mark som i dag aktivt brukas eller som övergivits inom jordbruket.

”För ett effektivt klimatarbete krävs även att incitamenten för markägare drastiskt förbättras så att de dränerade torvmarker som står för de största utsläppen per hektar åtgärdas.”

Landsbygdsprogrammets regler för våtmarker hjälper inte heller till för att öka markägarnas intresse för återvätning, då klimatskäl inte är ett godkänt skäl att söka pengar. Oroande är också att regeringen nyligen aviserat att de vill sänka målet för restaurering av jordbruksmark på torv i den nya EU-förordningen om restaurering som kommer förhandlas under Sveriges ordförandeskap. 

Om regeringen avser att vara seriös med att bidra till minskade koldioxidutsläpp med satsningen på våtmarker behöver medlen vara öronmärkta för återvätning av dränerad torvmark. Förstås bör det inte ske på bekostnad av våtmarksåtgärder som samtidigt behövs för exempelvis biologisk mångfald och näringsretention. Skattebetalarna förtjänar att få veta hur man praktiskt, ekonomiskt och juridiskt ska se till att pengarna går till åtgärder som faktiskt gör nytta för klimatet.

”Skattebetalarna förtjänar att få veta hur man praktiskt, ekonomiskt och juridiskt ska se till att pengarna går till åtgärder som faktiskt gör nytta för klimatet.”

Vi har mer än en miljon hektar dränerad torvmark i Sverige. Om återvätning ska bidra med märkbara tjänster för klimatet krävs nu en omfattande satsning. En sådan satsning ska vara selektiv, effektiv och den behöver skalas upp dramatiskt framöver.

Amelie Lindgren
Filosofie doktor., Göteborgs Universitet, forskare om våtmarker och klimat

Anna Lindahl
Filosofie doktor, Sveriges Lantbruksuniversitet, miljöanalytiker inom markanvändning och klimat

Mattias Lundblad
Filosofie doktor, Sveriges Lantbruksuniversitet, forskare om markanvändning och klimat

Sabine Jordan
Agronomie doktor, Sveriges lantbruksuniversitet, torvmarksforskare och koordinator för Miljöanalysprogam klimat

Åsa Kasimir
Docent, Göteborgs Universitet, forskare om klimat och markanvändning

Örjan Berglund
Agronomie doktor, Sveriges Lantbruksuniversitet, biträdande koordinator för Miljöanalysprogam klimat

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev