Replik: ”Ekologiskt jordbruk är inte alltid bäst”

I sin artikel ”Ekologisk mat är den mest hållbara svenska maten” hävdar Emma Rung, Karin Lexén, Sofia Emilsson, Charlotte Bladh André och Mimmi Dekker att Sverige bör satsa på ekologiskt jordbruk för att gynna miljön och självförsörjningen. De har rätt i att ekologiskt jordbruk har vissa fördelar. Men ekologiskt jordbruk är inte det bästa möjliga jordbruket. Detta är i stället en blandning av de mest miljövänliga metoderna och teknikerna från både ekologiskt och konventionellt jordbruk. Att bara satsa på ekologiskt, som innebär ett förbud mot flera tekniker som faktiskt är bra för miljön, innebär därför en missad möjlighet.

Jordbruk som helt och hållet följer de strikta ekologiska reglerna har fördelar och nackdelar. Fokus på mer naturliga sätt att bekämpa skadliga insekter och ogräs gynnar den biologiska mångfalden. Men samtidigt är skördarna ofta 25–30 procent lägre inom ekologiskt jordbruk. Det innebär att mer mark krävs, vilket i sin tur leder till förlust av naturliga biotoper, ofta i de länder vi importerar ifrån. Den låga produktiviteten gör det svårare att avvara jordbruksmark till våtmarker och kantzoner för att gynna ekosystemen. Det leder även till minskad självförsörjning, eftersom mindre grödor kan produceras på svensk jordbruksmark. Mindre skördar höjer priset på mat och leder till att fler människor drabbas av hunger.

Utsläppen av växthusgaser, mätt per ton producerade grödor, är ungefär lika stora inom ekologiskt som inom konventionellt jordbruk. Risken för övergödning och försurning är däremot större inom ekologiskt jordbruk. Den biologiska mångfalden är typiskt sett större på ekologiskt odlad mark, men mätt per enhet produktion är skillnaderna förmodligen inte så stora, på grund av att det ekologiska jordbruket kräver mer mark.

Med andra ord är miljöpåverkan inom det ekologiska jordbruket i vissa avseenden ungefär densamma som inom konventionellt, och i flera fall högre. Betyder det av vi ska slopa ekologiskt jordbruk och köra vidare med dagens konventionella jordbruk? Nej, inte riktigt. Det som är viktigast är att bedöma resultaten, och vilka metoder och tekniker som tillsammans kan minimera miljöpåverkan.

”Det som är viktigast är att bedöma resultaten, och vilka metoder och tekniker som tillsammans kan minimera miljöpåverkan.”

Här har ekologiska metoder, såsom användningen av lokala kretslopp, organiska restprodukter, varierad växtföljd, täckgrödor med mera mycket att erbjuda. Men dessa metoder kan samtidigt ge betydligt bättre effekt om de kombineras med teknik och metoder som inte är tillåtna inom ekologiskt jordbruk. Till exempel kan begränsade mängder konstgödsel öka skördarna utan att orsaka mer övergödning eller andra miljöproblem. Begränsad användning av utvalda kemiska bekämpningsmedel kan hjälpa till att hålla skadliga insekter och ogräs borta när det behövs utan alltför stora negativa följder för den biologiska mångfalden. Genmodifierade grödor, till exempel majs med en gen från bakterien Bacillus thuringiensis, kan öka skördarna samtidigt som man helt kan undvika bekämpningsmedel.

Det finns redan många redskap för att mäta miljöpåverkan och belöna de jordbrukare som får bäst resultat. I stället för att ensidigt gynna en viss typ av jordbruk borde vi stötta de jordbrukare som, genom att kombinera ekologiska och konventionella metoder, når bäst resultat. Vi måste se bortom det strikta ekologiska jordbruket och satsa på det jordbruk som faktiskt levererar de största fördelarna för både miljön och ekonomin.

Linus Blomqvist
Doktorand i miljöekonomi vid University of California, Santa Barbara

Take Aanstoot
Ordförande i Ekomodernisterna

Läs den tidigare debattartikeln