Replik: ”Halvsanningar om kött- och mjölkproduktionen”

Misha Istratov, vd för Elithus, efterfrågar en faktagranskningsnämnd för offentliga uttalanden från våra folkvalda. Han menar att landsbygdsministern Peter Kullgren ägnade sig åt desinformation när han uttalade att ”Genom att välja svenskt kött före importerat har man gjort en insats för klimatet”. Jag håller inte med, i stället gör sig Misha Istratov själv skyldig till desinformation.

Läs också:
”Landsbygdsministern vilseleder om kött och klimat – dags för faktagranskande funktion”

Det skulle behövas faktagranskning i all offentlig debatt, och den granskningen måste vara relevant. En sanning under vissa förutsättningar kan bli en lögn under andra. Misha Istratovs inlägg genomsyras av halvsanningar, vilket leder till desinformation. Han använder även tendensiösa och värdeladdade ord som inte har någon relevans för svenskt jordbruk. Mjölkkorna går inte i några ”hangarer” utan oftast i ljusa, moderna lösdriftsladugårdar där de kan välja att äta, vila och bli mjölkade när de vill. Inte heller kan den svenska djurproduktionen klassas som ”industri”, mätt med internationella mått, inte bara jämfört med utvecklingsländer som Misha Istratov raljerar om och använder Djurrättsalliansen som källa.

En sanning under vissa förutsättningar kan bli en lögn under andra.

Landsbygdsministerns inlägg om de betande djurens betydelse för mångfalden sågas av Misha Istratov med argument från den internationella scenen såsom FAO och tidskriften Nature, vilket ofta inte är relevant för svenska förhållanden. Biologisk mångfald är knuten till det lokala landskapet. Och i Sverige råder konsensus om att ett stort problem för den biologiska mångfalden här är minskade jordbruk, speciellt i skogsområdena. Det är just i dessa områden som djurhållningen dominerar, för det går inte att odla sojabönor och knappt heller spannmål, men vall till kor fungerar utmärkt. Alternativet till djurhållning är därför skogsplantering, vilket kan gynna kolinbindningen, men inte den biologiska mångfalden. Sveriges yta består redan av närmare 70 procent skog, åkermarken däremot utgör knappt 7 procent. Detta gäller i genomsnitt för hela Sverige, vilket innebär att andelen är betydligt lägre längre norrut.

Av klimatskäl förordar Misha Istratov växtbaserade proteinrika livsmedel som bönor, ärtor och linser. Men då blir det en stor del importmat, för det går inte att odla sojabönor eller linser i någon del av Sverige i nämnvärd omfattning. Soja en är kortdagsväxt och fungerar inte med våra långa dagar och ljusa nätter. Det gör däremot vallen (gräs och klöver) som ger stora proteinskördar även i norra Sverige. Gräs är svårsmält för oss människor. Korna däremot kan omvandla gräset till högvärdigt protein i mjölk och kött. Ärtor och vissa bönor kan odlas i Sverige, vilket även görs. Men dessa växter drabbas lätt av sjukdomar om odlingen återkommer oftare än vart åttonde år och det är en anledning till varför vi inte kan odla enbart ärtor i de områden där ärtorna hinner mogna.

Men dessa växter drabbas lätt av sjukdomar om odlingen återkommer oftare än vart åttonde år

Växtföljdssjukdomar finns givetvis även i andra länder, men Sverige som är ett köpstarkt land, har alltid råd att importera från de länder där det finns växtbaserat protein att tillgå . Är det moraliskt rätt? Rätta mun efter matsäcken är ett talesätt. Den svenska vegetabiliska matsäcken innehåller alltså mycket spannmål och en del potatis, morötter, ärtor samt frukt och grönt efter säsong. En stor del svensk spannmål exporteras och en del används till etanolframställning där en biprodukt blir ett fodermedel till djur men inte är lämpat för oss människor. Vi har alltså gott om spannmål, men vi kan inte leva av bröd allena. För att kunna försörja befolkningen med fullvärdig kost hela året används en del spannmål som foder vilket ger oss animaliskt protein. Att Misha Istratov utelämnar ”detaljen” att vi inte klarar av att producera märkbart mer växtbaserat protein som lämpar sig som humanföda, kan även det kallas för desinformation. Dessutom har Jordbruksverket räknat fram att vår verkliga konsumtion av rött kött enbart ligger 5 procent över Livsmedelsverkets kostråd, vilket framgår under en annan rubrik än den Misha Istratov hänvisar till, nämligen rubriken ”Många missförstånd om vår köttkonsumtion”.

I de vattenberäkningar Misha Istratov hänvisar till räknas även det vatten som kommer från nederbörden med

Även Misha Istratovs påstående att djurhållning kräver så mycket vatten är en halvsanning. Sverige är ett nederbördsrikt land och i Sverige förbrukar jordbruket endast 3 procent av landets vattenkonsumtion. Men i de vattenberäkningar Misha Istratov hänvisar till räknas även det vatten som kommer från nederbörden med, så kallad "green water footprint. Hur relevant är det?

Misha Istratov upprörs av en forskningsstudie där mjölkkor inte ska släppas på bete och ifrågasätter hur det ska kunna gynna den biologiska mångfalden. Här gäller det att komma ihåg att Sverige är det enda landet i världen som har en lagstiftning som kräver att alla kor ska beta ute på sommaren. Eftersom det är lagkrav så kan inte exempelvis EU ge extra stöd till svenska kor för utevistelse, vilket man kan göra i andra länder. Det är en anledning till den uppkomna debatten om lagstadgat bete och den nämnda studien. Sen finns det givetvis mer än mjölkande kor på svenska mjölkgårdar. Merparten av djuren är ungdjur och sinkor. Dessa djur betar ofta naturbetesmarkerna. Så även om de mjölkande korna är under tak finns det gott om mular som kan hålla betena öppna och gynna den biologiska mångfalden.

Eftersom det är lagkrav så kan inte exempelvis EU ge extra stöd till svenska kor för utevistelse, vilket man kan göra i andra länder.

Det officiella klimatberäkningssystemet enligt FN:s klimatpanel IPCC är komplicerat och även där finns ”fakta” som måste sättas i rätt sammanhang. En viktig distinktion är att metan måste särbehandlas med utgångspunkt i om källan är fossil eller grön, dit kossorna räknas, men beräkningsmodellerna är ännu inte anpassade. Vid ökad djurhållning påverkas klimatet negativt av kornas metanutsläpp, men om djurhållningen är konstant påverkas inte klimatet. I Sverige har antalet kor minskat med 30 procent sedan 1981 vilket inte klimatberäkningssystemet tar hänsyn till.

Om den person som äter kött väljer svenskt kött blir många av de faktorer Misha Istratov anför irrelevanta, vilket kan kallas desinformation.

Kersti Linderholm
Agronomie doktor, konsult på Silvbergs Miljöteknik AB. Har tidigare arbetat med jordbruksfrågor på Naturvårdsverket.

Källa
Många missförstånd kring vår köttkonsumtion (Jordbruksverket)

Läs mer:
Slutreplik: ”Skjut inte budbäraren om köttet och klimatet”