Replik: Högst relevant med klimatkrav i många upphandlingar

Kommuner och regioner har länge arbetat med att ställa klimatkrav i upphandlingar. Det är inget nytt. Kollektivtrafiken är bara ett av många konkreta exempel på det – där har andelen förnybara drivmedel ökat från 42 till 92 procent sedan 2009. 

Nina Ekelund, Hagainitiativet, hävdar dock i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet den 7 februari att Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, vill försena klimatomställningen med hänvisning till vårt remissvar på En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling. Det här är en felaktig tolkning. Tvärtom ser SKR att det i många upphandlingar är högst relevant att ställa klimatkrav och vi betonar att offentlig upphandling kan göra än mer för att bidra till hållbar produktion och konsumtion.  

”Tvärtom ser SKR att det i många upphandlingar är högst relevant att ställa klimatkrav”

Det behövs dock inget lagkrav för att beakta klimatet i upphandlingar. Det visar inte minst vårt exempel om kollektivtrafiken. I SKR:s remissvar lyfter vi att lagförslaget är otydligt, svårtillämpbart och riskerar att bli kontraproduktivt. Det skulle göra att kommuner och regioner inte längre kan prioritera sina resurser på de upphandlingar som ger bäst och mest effekt för klimatet. Kommuner och regioner behöver ha ett fortsatt handlingsutrymme att göra prioriteringar mellan olika samhällsintressen och upphandlingens primära syfte. 

Vi har alla ett stort ansvar att ställa om till ett hållbart samhälle och se till att uppnå Sveriges miljömål. Upphandling både kan och bör öka takten i sin del av hållbarhetsarbetet. Det sker med rätt kompetens och resurser, inte med en svårtolkad lagändring.

Karin Peedu,
upphandlingsstrateg, Sveriges Kommuner och Regioner