Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Replik: ”Klimatet får betala för Axfoods billiga matkassar”

Det som mest begränsar takten i hållbarhetsarbetet är inte att vi inte förstår hur naturen fungerar eller vet vilka åtgärder vi ska göra. Riktiga hållbarhetsåtgärder på gårdarna kostar riktiga pengar, det är här Axfood borde lägga sin kraft. Det skriver Markus Hoffmann, hållbarhetsexpert på LRF i en replik till Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij.

Publicerad: 1 november 2022, 10:35

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

KlimatutsläppBiodiversitetJordbrukLivsmedelsindustrin

Sådärja, då har ännu en to-do-list publicerats över vad lantbrukarna borde göra på sina gårdar. Det är glädjande att Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij vill se en snabbare takt i arbetet med omställningen till ett fossilfritt lantbruk 2030. Det vill vi också. Men för att det ska vara möjligt måste – faktiskt – även handelskedjan som säger sig ha Sveriges billigaste matkasse agera med priset till bonden. För som vi alltid har sagt: Billig mat står oss dyrt.

Det är med stort intresse och viss förvåning vi tar del av Axfood och dess hållbarhetschef Åsa Domeijs förslag för ett mer hållbart lantbruk. En stor andel av de 114 punkter som Axfood föreslår för lantbruket görs redan i olika omfattning. Det är därför svenskt lantbruk är ett av världens mest hållbara och på många sätt ses som ett föredöme i övriga jordbruksvärlden.

”En stor andel av de 114 punkter som Axfood föreslår för lantbruket görs redan i olika omfattning.”

Mullhalten i de svenska jordarna ökar, Sveriges bönder använder minst växtskyddsmedel och minst antibiotika i hela EU. Vi har en av världens tuffaste djurskyddslagar och är bland de bästa både tekniskt och innovativt. Det är tack vare cirka 40 år av svenskt djuromsorgsarbete som hela EU har skärpt lagarna enligt den svenska modellen. Det är något att vara stolt över och det gör att vi vill fortsätta att utveckla och förbättra vår verksamhet. Därför har vi i kampanjen Greppa Näringen gjort nästan 70 000 gårdsbesök med lantbruksrådgivare för att prata hållbarhet på gårdarna. Och därför välkomnade vi den nya regeringen med ett energipaket som visar att svenskt jord- och skogsbruk kan producera 50 terawattimmar (TWh) energi, vilket motsvarar ett års elproduktion från den svenska kärnkraften.

Vi har föreslagit en uppdaterad livsmedelsstrategi med fokus på ökad matproduktion och ökad produktion av insatsvaror så att vi minskar vårt beroende av rysk gas och fossila bränslen. Och med tanke på omvärldsläget så anser vi att det är bråttom. Det duger inte att ett av världens mest hållbara lantbruk endast föder 50 procent av befolkningen. 

Precis som Åsa Domeij skriver så har Sverige, trots att vi alltså är ett av världens mest hållbara jordbruk, fortsatt att minska vår klimatpåverkan. Och det går fort nu, solceller sätts på taken, vi ser en biogas-boom, stora industrisatsningar görs i Norrland på fossilfri mineralgödsel samtidigt som det i södra Sverige testas odling av lupiner för att öka svensk proteinfoderförsörjning. Det stärker inte bara lantbrukarna. Det stärker hela samhället, inte minst genom att egenproducerad mat är en av de viktigaste delarna i civilberedskapen.

Men av Sveriges mest köpta brödlimpa Lingongrova som kostar cirka 25 kronor i Axfoods butiker får bonden cirka 90 öre. I en genomsnittlig matkasse går endast 9 procent av beloppet till den svenska bonden. Är det någon som tror att det ryms fler hållbarhetsåtgärder i 9 procent eller 90 öre? Det gör det inte. 

”Är det någon som tror att det ryms fler hållbarhetsåtgärder i 9 procent eller 90 öre?”

Varje gång jag går in i en av matmiljardärens och Axfood-ägaren Antonia Ax:son Johnsons butiker Willys eller Hemköp och köper en potatis blir hon ännu mera miljardär. Riktiga hållbarhetsåtgärder på gårdarna kostar riktiga pengar, det är här Axfood borde lägga sin kraft. Den kommersiella logiken bakom Sveriges billigaste matkasse klarar inte att skapa de pengar som behövs på gårdarna för att uppfylla lantbrukets andel av de 114 punkterna utan bromsar i stället effektivt in miljö- och klimatarbetet. Det som mest begränsar takten i hållbarhetsarbetet är alltså den låga andelen som går till bonden, inte att vi inte förstår hur naturen fungerar eller vet vilka åtgärder vi ska göra. To-do-listor för hållbar mat har funnits länge och blir allt längre och åren går.   

Markus Hoffmann
Hållbarhetsexpert, LRF

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev