Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Replik: ”Läs vår rapport först”

Klimatet får betala för Axfoods billiga matkassar. Det skrev LRF:s hållbarhetsexpert Markus Hoffman i en replik till Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij. Nu svarar Åsa Domeij och menar att det vore bra om Markus Hoffman först läser den rapport han kritiserar.

Publicerad: 9 november 2022, 07:49

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, svarar på LRF:s replik.

Foto: @Magnus Fond


Ämnen i artikeln:

JordbrukMiljöpolitikKlimatpolitikEkologiskt

Tack, Markus, för synpunkterna på rapporten Mat 2030, Axfoods förslag till en hållbar livsmedelsstrategi. Livsmedelspolitisk debatt behövs det mer av för att lösa framtidens utmaningar. Men för att komma vidare i dialogen är det bra om du först läser den rapport du kritiserar. Du skriver att den innehåller en lista över ”vad lantbrukarna borde göra”. Men rapporten är tydligt indelad i förslag till politiker respektive näringslivet. I näringslivet ingår förstås lantbrukarna, men även övriga företag i livsmedelskedjan, inklusive dagligvaruhandeln. Poängen är att om vi ska komma framåt med utvecklingen av livsmedelsstrategin måste många aktörer samverka. Här menar vi att politiken har ett särskilt ansvar i att flytta fram positionerna och stötta lantbruket i den gröna omställningen. 

”Här menar vi att politiken har ett särskilt ansvar i att flytta fram positionerna och stötta lantbruket i den gröna omställningen.”

I årets upplaga av Mat 2030 (den sjunde i ordningen) har vi särskilt förstärkt området sårbarhet och beredskap och vilka politiska beslut som behövs för att göra ett mer långsiktigt hållbart jordbruk lönsamt. Just sådant som du efterfrågar. En annan invändning du har är att vi inte förstår att det redan händer en del kring de förslag vi tar upp. Det är lite konstigt med tanke på att vi har sammanställt en hel bilaga om vad som hänt kopplat till de olika förslag vi lagt fram genom åren.

Du hävdar att mullhalten i de svenska jordarna ökar, vilket den gör om skogsmark räknas in. När det gäller jordbruksmark är dock nettoutsläppen, enligt Naturvårdsverkets statistik, fortfarande höga på grund av de organogena jordarna. Mineraljordarna har glädjande nog på senare tid tippat över till ett visst upptag av kol. Här har det sannolikt stor betydelse att så mycket av marken används till odling av vall. Det är också en av anledningarna till att vi i rapporten är tydliga med att det är viktigt att fortsatt ha ett vallstöd. Och det hoppas jag fortfarande är en fråga som LRF driver. Kanske kan ett samarbete mellan LRF och handeln föra frågan framåt. Jag tror också att det finns andra förslag, bland annat om olika investeringsstöd till eftersatta områden, som är intressanta för LRF och som vi gemensamt kan driva.

”Kanske kan ett samarbete mellan LRF och handeln föra frågan framåt.”

Om LRF tror att vägen till en mer hållbar livsmedelsproduktion är att handelns inköpare sitter med armarna i kors och släpper igenom varje förslag till prishöjningar på mat från industrin utan förhandling, är det mer naivt än konstruktivt. För att matproduktionen ska stärkas, bli mer hållbar och sårbarheten i livsmedelsproduktionen minska, krävs många samordnade beslut i olika delar av samhället – inte minst från politiken. Dit kan vi komma om vi sätter oss in i varandras förslag och förutsättningar med syfte att hitta gemensamma lösningar som leder till framgångar i arbetet med livsmedelsstrategin.

Jag ser fram emot att diskutera de här frågorna vidare när du läst vår rapport. Jag är övertygad om att det bland våra över hundra förslag finns frågor där vi kan kroka arm för att tillsammans göra mat-Sverige mer hållbart.

Åsa Domeij
Hållbarhetschef, Axfood

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev