Replik: Märkningsorganisationerna har en läxa att göra för att underlätta upphandlingskrav

TCO Developments vd skriver i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet att det är anmärkningsvärt att ”Upphandlingsmyndigheten fortfarande /…/ lyfter miljömärkningar som ett möjligt verktyg för att nå hållbarhetsmålen. När det i själva verket är det effektivaste verktyget vi har för att offentlig upphandling ska bidra till klimatmålen och en cirkulär ekonomi”.

Anmärkningsvärt är ett starkt ord. Enholm bortser från att vi och TCO Development har samma mål – en mer hållbar upphandling – men att vi har olika roller.

”Enholm bortser från att vi och TCO Development har samma mål – en mer hållbar upphandling – men att vi har olika roller.”

Lagen om offentlig upphandling, LOU, sätter ramarna för vad som är tillåtet eller inte när det offentliga anskaffar varor och tjänster. År 2017 ändrades LOU och det blev tillåtet att ställa krav på märkningar i offentliga upphandlingar.

Det var en välkommen förändring av regelverket eftersom det finns flera fördelar med att använda märkningar. De underlättar exempelvis arbetet med kravställning och uppföljning. Märkningar minskar också organisationens eget behov av resurser och kompetens för uppföljning eftersom kontrollen görs inom ramen för en märkningslicens.

I LOU beskrivs vad som gäller för att det ska vara möjligt att kräva en märkning som bevis i offentlig upphandling. Sex olika krav måste vara uppfyllda. Det handlar om krav på anknytning, lämplighet, objektivitet, öppenhet, tillgänglighet och inflytande.

Vi har sett att flera märkningar har svårt att uppfylla anknytningskravet eftersom de innehåller krav på företaget som ansöker om märkningen snarare än krav på varan eller tjänsten. I sådana fall är det inte möjligt att kräva märkningen som ett bevis. Där har märkningsorganisationerna en läxa att göra om de vill att märkningar ska användas mer i offentliga upphandlingar.

”Där har märkningsorganisationerna en läxa att göra om de vill att märkningar ska användas mer i offentliga upphandlingar.”

Upphandlingsmyndighetens roll är att ge stöd i frågor som rör såväl juridik som hållbarhet och det är viktigt att upphandlarna kan lita på att de inte riskerar överprövning när de använder vårt stöd.

När vi såg att det fanns ett behov av stöd för hur man kan och får använda märkning i upphandling tog vi för ett par år sedan fram ett sådant. Vi har också en kriterietjänst där det i dag finns över 900 hållbarhetskriterier. Ett stort antal av dem har märkningar som förslag till bevis.

När vi tar fram nya kriterier samverkar vi med andra organisationer, till exempel märkningsorganisationerna, och vi undersöker alltid om det finns märkningar som går att använda för det kriterieområdet. Inom många områden förekommer det i dag märkningar och vi försöker att få med dem som förslag till bevis. Inom till exempel mrådet AV-produkter kan TCO Certified och Svanen användas som ett bevis för vissa krav.

Att använda märkningar och ställa krav i upphandlingar är ett bra sätt att främja hållbara inköp. Men det räcker inte att ställa krav i upphandlingen. Man behöver arbeta strategiskt med hållbarhet i hela inköpsprocessen. Den börjar med behovsanalysen och slutar med implementering av avtalet och uppföljning av leveransen. Behovsanalysen kan visa att exempelvis befintliga datorer eller möbler kan användas ett år till, implementeringen säkerställer att organisationens medarbetare avropar det som avtalats och uppföljningen visar att man får det man betalar för.

Det är när fler organisationer arbetar strategiskt med inköpen och ställer hållbarhetskrav i upphandlingarna som den samlade offentliga köpkraften bidrar till en hållbar utveckling.

Annie Stålberg
Chef för enheten för upphandling och analys, Upphandlingsmyndigheten