Replik: Nyproducerade bostäder är aldrig klimatneutrala, Skanska!

”Den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas”. Det är en fras som likt ett mantra nu följt mig i mina olika roller i fastighetsbranschen. Ett mantra som inte är en känsla. Det är inte en filosofi eller ideologi. Det är inte något som en ”ung och dum” person hittat på, utan det är som det står på Uppsalas Universitetshus: ”Att tänka fritt är stort, men att tänka rätt är större”.

När jag läser debattartikeln av Skanskas vice vd Alexandra Laurén om att införa miljöbonus till bostadsköpare som väljer klimatsmart, så ser jag all den välmening som finns där. Om att hitta en väg framåt för byggbranschen och att göra valet enklare för oss alla som slutkonsumenter.  Att vi ska införa ett bonus-malus som finns för bil, även för bostäder. Men likt mycket annat så är jag rädd att den ambition som finns, kommer slå fel när antagandet inte är verklighetsförankrat. Det finns nämligen inte några klimatneutrala bilar och inte heller några klimatneutrala radhus, som hon menar att Skanska byggt i Bunkeflostrand i Gottorps Hage. Detta faktum gäller av den enkla anledningen att all mänsklig aktivitet leder till utsläpp. Vissa aktiviteter mer än andra, och som hon själv skriver så är bygg- och fastighetsbranschen en av de mest utsläppsintensiva, avfallsgenererande och resursexploaterande branscherna som finns.

”Det finns nämligen inte några klimatneutrala bilar och inte heller några klimatneutrala radhus”

Vår bransch bär ansvaret för muddrande av havsbotten för att få fram sand till cement. För kalhuggning av skog för att få fram allt trä. För gruvdrift för att få fram järnmalm. Den står också ansvarig för marken som stryker med när ett bygge uppförs, där det en gång fanns en skog, ovärderlig åkermark eller andra miljöer med biologisk mångfald. Vi har nog alla vändorna med Cementa färskt i minnet, som även de hör till branschens chimär om en aktivitet som kan göras hållbart.

Det går åt en mängd glas, gips och annat smått och gott från när och fjärran vid ett bygge. Cirka 13 miljoner ton avfall genereras varje år inom bygg- och fastighetsbranschen och av detta är det enbart 1,8 procent som materialåtervunnits  – exempelvis plast, glas och metall. Dessutom överköps material som aldrig kommer till användning utan slängs helt och rent. Vi bygger inte ens särskilt bra. Närmare bestämt bygger vi in fel för motsvarande 111 miljarder kronor varje år enligt Boverket. En nyproducerad byggnad släpper ut i genomsnitt 55 procent av sina utsläpp vid uppförandet, det kan ligga så högt som 80 procent beroende på materialval. Resterande 45 procent av utsläppen genereras över de första 50 åren i byggnadens livslängd. Vi ska inte bygga, vi ska använda det som finns bättre. 

På samma sätt som bilen som står still 96 procent av tiden så har författarna, inklusive undertecknad, i IVA-rapporten ”Lokaldelning som norm” konstaterat att kontorsbyggnader används så lite som 10 procent av tiden – detta är siffror från före pandemin. Byggnader och lokaler står alltså helt eller delvis tomma överallt i våra städer i dag. När det gäller bostäder har vi ca 1,9 miljoner singelhushåll. Yta har vi, tvärtom som många tror, gott om. Vi har bara gjort det väldigt svårt att dela dem med varandra och därav all bygghets.

Medskicket är att vi inte kan stirra oss blinda på utsläppen från användningen, utan måste se till hela livscykelperspektivet. Annars riskerar vi att göra en ”Don’t look up”.

Robin Rushdi Al-sálehi
grundare av lokaldelningsplattformen Vakansa