Replik: Självmål om transparensen kring träskydd

Jens Hamlin, vd för Organowood AB, replikerar den 3 februari på ett debattinlägg den 27 januari om ett EU-initiativ som uppfattas som potentiellt hot mot användning av impregnerat trä. Hamlin ser inte något problem med ytterligare reglering av de kopparbaserade träskyddsmedlen, vilka han påstår bidragit till att miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” inte kunnat uppnås inom utsatt tid. Hur det verkligen förhåller sig med detta överlåter jag åt andra, mera insatta i just detta, att kommentera.

Hamlin påstår sedan att ”det redan finns alternativa, effektiva och klimatsmarta träskydd på marknaden som lever upp till EU:s förordningar” och att ”transparensen gällande mätning av träskyddsmedel i oberoende tester är dålig”.

När det gäller alternativa produkter får man anta att Hamlin i första hand menar sitt eget företags kiselbaserade produkt, tryckimpregnerad Organowood. I vilken mån Hamlin då menar att Organowood lever upp till EU:s förordningar och är såväl effektivt som klimatsmart förklaras inte. Att påstå att att Organowood ger ett, underförstått, lika bra skydd mot röta som kopparimpregnerat trä, är grovt vilseledande. Offentligt redovisade försök pekar på raka motsatsen. I försöket med bryggor som initierades av Malmö stad 2013 fick Organowood begynnande rötskador redan efter fem år, och efter åtta år har de utvecklats rejält. Inget annat trämaterial, inte ens helt obehandlat, har fått rötskador i samma utsträckning. Betyget ”sämst i test” är ohotat. Dokumenterade skadefall i offentlig miljö som till exempel Lögarängsbadet i Västerås och otaliga vittnesmål på sociala medier om tidiga rötskador i Organowood-impregnerat trä styrker Malmö-studien. Diskussioner om att stämma Organowood AB har också förts bland missnöjda kunder.

”När Hamlin ondgör sig över transparensen kring träskyddsmedlen, så är det ett präktigt självmål.”

När Hamlin ondgör sig över transparensen kring träskyddsmedlen, så är det ett präktigt självmål. För träskyddsprodukter som är underkastade certifiering av Nordiska Träskyddsrådet, NTR, finns ett väl utvecklat och transparent system baserat på europeiska standarder och nordiska tillämpningsdokument som bland annat innebär en oberoende kvalitetskontroll av träskyddsbehandlade produkter. Syftet är att skapa en jämlik spelplan för träskyddsindustrin och att säkra jämn och hög kvalitetsnivå på de produkter som kommer ut på marknaden.

Däremot är den information som finns om Organowoods beständighets- och tekniska egenskaper allt annat än transparent. Det saknas bland annat information om:

1. Kemisk sammansättning hos Organowood. Relevant information saknas också om den nya produkten Silicum HT.

2. Minsta mängd Organowood i träet som krävs för ett effektivt rötskydd.

3. Hur man kvalitetskontrollerar impregneringen, det vill säga analyserar inträngningen och upptagningen av Organowood i träet.

En viktig komponent i en seriös utveckling av en ny träskyddsprodukt är verifieringen av laboratorieförsök med långtidsprovningar i fält, något som uppenbarligen hoppats över i ivern att snabbt få ut en produkt på marknaden.

Avsaknaden av vederhäftiga fakta om Organowood kompenserar företaget i stället med förföriska bilder på objekt med Organowood-behandlat trä, textavsnitt med värdeladdade ord som ”giftfritt”, ”miljöprofil”, ”miljöklassat” och ”klimatsmarta”, samt uppvisande av en räcka med ”miljöutmärkelser” och certifikat. Allt detta appellerande till dem som tror att de gör en insats för miljön genom att välja Organowood, men där valet sannolikt också görs utan kritiskt ifrågasättande och i brist på djupare kunskaper om trämaterial och dess biologiska nedbrytning.

Bluffen med det kiselbaserade preparatet TimberSIL i USA avslöjades för ca 10 år sedan. Man undrar därför när bubblan med kiselbaserade träskyddsprodukter spricker i Sverige och hur länge investerare i Organowood orkar härda ut med den förljugenhet med vilken företagets produkter marknadsförs?

Jöran Jermer
Fristående konsult i träskydd
F d sektionschef SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (numera RISE)

Källor:
STI Medd 188
SP Rapport 2014:36
SP Rapport 2016:83
SP Rapport 2013:42  
RISE Rapport 2018:41
Röta i hyllad träprodukt: ”Vi vet inte varför det har blivit så här” (Byggindustrin)