Så kan Agenda 2030 och de globala målen styra Almedalsveckan

Under två år har politikerveckan i Almedalen tvingats att ställa om eller ställa in på grund av pandemin. Nästa år, 2022, är tillvaron förhoppningsvis mer normal. Nästa år markerar att bara halva tiden för genomförandet av FN:s globala mål och Parisavtalet återstår – och dessutom är det också valår. 

Under ett sådant år bör de politiska ambitionerna vara höga. Därför skulle politikerveckan nästa år kunna byggas utifrån de givna grundpelarna för Agenda 2030-arbetet. Till exempel skulle de medverkande på söndagen kunna debattera planetens begränsningar; klimat och ekosystem, hav och rent vatten samt hållbar konsumtion och produktion (mål 6 samt mål 12-15). På måndagen skulle fred, genomförande och partnerskap diskuteras (mål 16 och 17) och på tisdagen skulle Almedalen fokusera på människors konkreta levnadsvillkor (mål 1-5). Den sista dagen skulle ägnas åt hållbart välstånd, arbetsliv och samhällsutveckling (mål 7-11).

Så skulle schemat för Almedalen kunna se ut inte bara nästa år utan varje år fram till 2030. En sådan inramning skulle bidra till att det politiska samtalet på allvar leder till förändring och effektiv implementering av FN:s globala mål. 

När Almedalsveckan organiseras efter principerna i Agenda 2030 ställs också högre krav på samarbete, inte minst mellan de politiska partierna som inte längre kan agera i det vakuum som nuvarande partidagar skapar. Almedalen bör vara en plats där alla kliver ur sina silon och där politiska samtal bidrar till enighet och handling i stället för polarisering och polemik. 

Det skulle också tydliggöra vilka aktörer som jobbar för specifika mål och hjälpa allmänheten att synliggöra vem som inte gör det. På så sätt kan Sveriges största demokratifestival skapa väljartryck för en hållbar utveckling där ingen lämnas utanför.  

Vi ser tre skäl till att Region Gotland bör sätta de globala målen i centrum för politikerveckan i Almedalen:

– Det skulle ha mer gemensamt med den ursprungliga andan för veckan än den kommersialisering av festivalen som har debatterats de senaste åren.

– Det ger möjlighet att återuppfinna en hållbar festival, inte minst när det gäller miljö.

– Det skulle bidra till att Almedalen, Gotland och Sverige blir en ännu mer självklar plats för aktörer som verkar för demokratiska lösningar som gagnar Sverige och omvärlden.

Global Utmaning har fått i uppdrag av FN att samordna Sweden Local 2030 Hub, en av världens åtta globala FN-hubbar som jobbar med implementering av Agenda 2030 och de globala målen. Just samordning, mobilisering och kunskapsutbyte framhålls såväl i Sverige som globalt som avgörande för att lyckas nå de globala målen på ett sådant sätt att ingen lämnas utanför – just därför behövs ett Almedalen 2030.

Över hälften av landets kommuner och regioner medverkar i Svenska FN-förbundets, SKR:s och ICLD:s projekt Glokala Sverige som stärker kunskap och engagemang för Agenda 2030 bland politiker och tjänstepersoner. I ett nytt Almedalen 2030 skulle de få all anledning att medverka. Det är trots allt Almedalsveckans vision att bli ”den demokratiska mötesplatsen för alla, en magisk plats för utbyte, dialog och oväntade möten, som bidrar till att utveckla vårt samhälle”. 

Världens största demokratiska mötesplats för samhällsfrågor kan, med enkla medel, bidra till att accelerera arbetet med Agenda 2030 och till att inspirera världen. Det är hög tid att de globala målen får styra den politiska debatten i allmänhet och debatten i Almedalen i synnerhet.

Tove Ahlström
Vd, Global Utmaning

Annelie Börjesson
Ordförande, Svenska FN-förbundet