lördag28 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Så kan den elintensiva datacenterbranschen ställa om

Sverige och många svenska företag har förbundit sig att bli koldioxidneutrala till senast 2050. Men både företag och hela branscher ligger långt efter för att nå detta mål. Inom datacenterbranschen, som växer och drar stora mängder el, behövs en kraftig och snabb modernisering för att kunna bidra till att nå dessa nettonollmål. Det är dags för hållbarhetscheferna i datacenterbranschen att få ledningsgrupperna att anamma ny teknik samtidigt som regeringen bör återaktualisera skattelättnader för datacenterbranschen som kopplas till krav på energieffektivisering, allt för att minska energiförbrukningen och klimatutsläppen, skriver Mats Ericson, regionchef på it-bolaget Nutanix.

Publicerad: 2 januari 2023, 17:44

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Mats Ericson, Nutanix.

Foto: Pressbild


I en ny rapport som tagits fram av analysfirman Atlantic Ventures, på uppdrag av it-bolaget Nutanix, analyseras hur nya datacentertekniker kan hjälpa till att både minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp i Sverige och Europa. För även om de flesta datacenter i Sverige i dag använder grön el är vi i Sverige en del av den europeiska elmarknaden. Besparingar här minskar helt enkelt behovet av koleldad energi på kontinenten och trots att datacenterbranschen har levererat betydande energieffektivitetsförbättringar under de senaste decennierna är det också en av de branscher som ständigt växer och kräver mer el. Så kan vi inte ha det.   

I rapporten finns tydliga argument – både ekonomiska och klimatmässiga – för hållbarhetschefer att lyfta teknikinvesteringar på ledningsnivå inom både datacenterbranschen och bland stora företag och organisationer. Men det räcker inte. Tidigare fanns en skattelättnad för svenska datacenter som likställdes med den skattelättnad som elintensiva industrier länge åtnjutit. Riksrevisionen påpekade i en utvärdering att här saknades bland annat en koppling mellan skattelättnader och förmågan att driva datacenter på ett energieffektivt sätt och bidra med spillvärme till energisystemet. Därefter togs skattelättnaderna bort. Det här är naturligtvis helt fel i den energi- och klimatmässiga situation som Sverige och världen befinner sig i just nu. 

”Det saknades koppling mellan skattelättnader och förmågan att driva datacenter på ett energieffektivt sätt ”

Greenpeace slog fast i en prognos från 2019 att it-sektorn år 2025 kan komma att förbruka så mycket som 20 procent av världens elektricitet. Enbart i Emea förbrukar datacenter över 90 TWh per år med en utsläppsnivå som motsvarar ungefär 5,9 miljoner fordon (27 miljoner ton koldioxidekvivalenter). Effektiviseringar inom detta område kan ha en stor inverkan på möjligheten att nå målet för koldioxidneutralitet. 

Det är därför viktigt att förstå hur olika tekniker som minskar elbehoven i datacenter står sig när det gäller att bidra till klimatneutralitet. Naturligtvis gör organisationer klokt i att förbättra sin allmänna datahantering, särskilt när det gäller det som analysföretaget Gartner kallar ”mörk data”. Att lagra och betala för data som inte används (enligt vissa uppskattningar handlar det om hela 70-80 procent av informationen) är slöseri med pengar men också en stor bidragande orsak till energislöseri och utsläpp. 

Automatisering, innovativa kylsystem och en ökning av förnybar energi är givna delar när det kommer till effektivisering men omvandlingen av traditionella datacenter till modernare teknik kan i många fall göra betydligt mer för att minska energianvändning och koldioxidavtryck i datacenter. Mätbara fördelar kan uppnås inom en rad olika organisationer, från storskaliga leverantörer som Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure till stora företag och småföretag.

”I exempelvis Storbritannien skulle detta innebära en energibesparing på 8,1 TWh och en minskning av koldioxidutsläppen med 1,8 miljoner ton.”

Atlantic Ventures rapport visar bland annat att nästa generations så kallade hyperkonvergerad infrastruktur (infrastrukturen – processorkraft, datalagring, nätverk – administreras som ett enda system och den körs på vanliga standardservrar) har potential att faktiskt minska energiförbrukningen och koldioxidavtrycket med ungefär 27 procent per år. I hela Emea kan en sådan omvandling minska energiförbrukningen med 56,7 TWh och minska utsläppen med 14,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2025. I exempelvis Storbritannien skulle detta innebära en energibesparing på 8,1 TWh och en minskning av koldioxidutsläppen med 1,8 miljoner ton, vilket är ungefär lika mycket som att ta bort 400 000 bilar från vägarna.

I rapporten konstaterades också att storskaliga datacenter ger en mycket bättre PUE-faktor (energieffektivitet i datacentret) än traditionella anläggningar på plats. Om man sedan uppdaterar dessa till modern molnteknik, även kallad HCI-teknik, kan man öka energibesparingspotentialen till 30-40 procent. 

”Modern teknik som redan nu minskar energibehoven och minskar utsläppen är en viktig del för att svenska och europeiska företag ska bidra till koldioxidneutralitet år 2050.”

Modern teknik som redan nu minskar energibehoven och minskar utsläppen är en viktig del för att svenska och europeiska företag ska bidra till koldioxidneutralitet år 2050. Här måste svenska regeringen tänka om och premiera de datacenterföretag som på allvar effektiviserar och bidrar till energisystemet och för att det ska bli verklighet behöver hållbarhetschefer och ledningsgrupper förstå och driva rätt sorts teknisk utveckling. På så sätt sparar företag och samhället energi samtidigt som vi bidrar till minskade klimatutsläpp. 

Mats Ericson
Regionchef för Sverige, Danmark och Island, Nutanix

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev