Så kan EU ETS leverera enligt 1,5-gradersmålet

EU:s utsläppshandel (EU ETS) inkluderar cirka hälften av EU:s koldioxidutsläpp. Det är ett av världens mest omfattande styrmedel mellan länder för att minska klimatutsläppen, ändå talas det sällan om den i Sverige. Strax innan Coronapandemin bröt ut presenterade EU-kommissionen sitt förslag på en EU Green Deal, vars framtid nu är osäker. EU-kommissionen förväntas presentera en återställningsplan i slutet av maj. I dessa kristider så blir det än mer tydligt att EU ETS behöver leverera.

Omställningen måste ske i alla delar av samhället, och i alla sektorer. Skärpta styrmedel och åtgärder krävs även av de verksamheter som inte är med i utsläppshandeln, men Coronakrisen visar att en skärpning av den blir än viktigare för att nå EU:s klimatambitioner om klimatneutralitet till 2050.

Med dagens regelverk kommer EU ETS nå noll utsläpp år 2058. Detta är inte tillräckligt.  FN:s klimatpanel menar i sin specialrapport Global Warming of 1.5⁰C att utsläppen behöver nå noll betydligt tidigare än 2050. Sedan starten 2005 har EU ETS flera gånger skärps, senast 2018. Med The Swedish proposal annulleras i storleksordningen utsläppsrätter för 3 miljarder ton koldioxid i marknadsstabilitetsreserven, vilket motsvarar 50 gånger Sveriges årliga utsläpp. 2021 startar den fjärde handelsperioden och nu finns chansen att skärpa EU ETS-systemet ytterligare.

Som ett komplement till den handlade sektorn inom EU ETS behöva införa en koldioxidbudget som tydligt visar hur mycket varje medlemsstat inom unionen kan släppa ut. Den budgeten bör fungera som en riktlinje för medlemsländerna, utan att det blir ett tak för klimatomställningens takt.

För att EU ETS ska fortsätta leverera och vara det verktyg som skapar förutsättningar för EU att nå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet presenterar idag Hagainitiativet flera förslag för att skärpa upp EU ETS i linje med 1,5-gradersmålet. Här är våra fem viktigaste förslag:

Snabb minskning av utsläppsrätter. Det absolut viktigaste är att snabbt minska antalet utsläppsrätter. Idag minskar takten med 1,74 procent och från 2021 kommer minskningstakten öka till 2,2 procent. Men det räcker inte för att nå EU:s uppsatta klimatmål, och behöver därför skärpas ytterligare. För att klara 1,5-gradersmålet behöver takten snarare ligga på 4,5 procent redan 2021. Väntar man ytterligare några år kommer det krävas en ännu större minskning senare.

Stärk marknadsstabilitetsreserven. Marknadsstabilitetsreserven fungerar främst som en mekanism för att upprätthålla ett rimligt pris på utsläppsrätter. Det ger en stabilitet som tryggar för långsiktiga klimatinvesteringar och har en kompenserande effekt för bristande klimatambitioner. Fram till och med 2023 flyttas årligen 24 procent av överskottet till reserven. Därefter kommer endast 12 procent att flyttas. Hagainitiativet vill bevara intagstakten på minst 24 procent årligen. Detta blir än viktigare om den linjära reduktionsfaktorn hamnar under 4,5 procent.

Utred alternativ till den fria tilldelningen. För hårda klimatkrav kan innebära att industrier läggs ner i EU och att produktionen flyttas utomlands, så kallad koldioxidläckage. Detta vill vi undvika. Därför behövs hållbara regelverk som fortsatt värnar europeisk industri behövs och dessutom undviker snedvriden konkurrens. Koldioxidintensiv verksamhet har sedan ETS start fått fri tilldelning via EU-kommissionen, syftet är att undvika företagsflykt till länder med mindre rigorös klimatlagstiftning. I dagsläget finns brister i den fria tilldelningen och det finns ett behov av att se över alternativa regelverk som bättre speglar utsläppens verkliga kostnader. Ett alternativ till fri tilldelning kan vara gränsjusteringsåtgärder för koldioxidutsläpp (border carbon adjustments).

Ny mekanism för att minska flygets utsläpp. Flyget inom Europa ingår i EU ETS, men flygets utsläpp har ändå fortsatt att öka, när andra sektorer minskar. Det finns en hög betalningsvilja inom luftfarten vilket gör att priset på utsläppsrätter inte skapar incitament för utsläppsminskningar. Dessutom är den Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) klimatstyrmedel CORSIA inte bindande och bygger på klimatkompensation i stället för utsläppsminskningar. Det behövs därmed ny styrning för utsläppsminskningar inom luftfarten. Flyget bör förslagsvis vara kvar inom EU ETS, men få en egen mekanism för utsläppsreduktion. Ökat forskning- och utvecklingsstöd för elektrifiering och biodrivmedel behövs parallellt med att EU verkar för att förändra Chicagokonventionen från 1947 för att möjliggöra skatt på flygbränsle.

Negativa utsläpp kräver egen mekanism. När möjliga vägar mot Parisöverenskommelsens mål simuleras visar fler scenarier att negativa utsläpp, så kallade kolsänkor, kommer att behövas. Alltfler företag arbetar för negativa utsläpp och därför är det aktuellt att diskutera huruvida företagen ska kunna tillgodoräkna sig klimatvinsterna. Dagens styrmedel gör att utsläpp kostar, men det saknas motsvarande ersättning för den som motverkar den globala uppvärmningen genom att skapa kolsänkor.  Negativa utsläpp eller kolsänkor behövs och bör ha en egen mekanism, eventuellt en EU-harmoniserad omvänd auktionering som Vägvalsutredningen föreslår.

Nu när EU:s återhämtningspolitik ska tas fram är det viktigt att EU ETS revideras, eftersom det är stommen i EU:s klimatpolitik. Samtidigt så är dagens utsläppshandel inte i linje med Parisavtalet och inte heller 1,5-gradersmålet. Förväntningarna är höga på att utsläppshandeln ska leda till klimatmålet, och de investeringar som skulle behövas för att föra oss mot Parisöverenskommelsens mål skulle kunna skapa många nya och gröna arbetstillfällen. Hagainitiativets förslag höjer ambitionen för EU ETS och bidrar till EU:s återställningspolitik.

Nina Ekelund,
generalsekreterare Hagainitiativet

Deniz Butros,
strateg, Hagainitiativet