”Så kan Sverige bidra till en grön nystart på Ukrainas villkor”

På årsdagen av Rysslands olagliga, oprovocerade och fullständigt oacceptabla militära attack mot Ukraina, är det dags att agera för Ukrainas återuppbyggnad. Hållbart och klimatsmart, såsom Ukraina vill ha det – och med goda möjligheter för Sverige att göra skillnad.

Mariupol och Kharkiv och hundratals andra städer och samhällen ska byggas upp igen. Hundratusentals ukrainare behöver nya bostäder, jordbruket måste återstartas, 25 000 km vägar och järnvägar, hundratals broar, avlopp och reningsverk ska byggas upp... Det är ”vår tids största ekonomiska projekt i Europa” enligt president Zelenskyj. Mycket ännu kan förstöras av en destruktiv rysk krigsmakt. Men ansvarsfulla, hållbara aktörer kan inte avvakta en säkrad fred och låta opportunister med egen agenda döma Ukraina till en miljömässigt ohållbar framtid.

Omställningen ska ske på Ukrainas villkor. Associationsavtalet mellan EU och Ukraina är en 2135 sidor lång förteckning av vad Ukraina måste göra för att platsa i EU, och Luganoprinciperna för återuppbyggnad som antogs i juli 2022 är i hög grad skriven av givarländerna – Ukraina hade förståeligt nog andra prioriteringar. Men inom alla centrala områden finns sedan tidigare konkreta planer, framtagna av Ukraina under president Zelenskyjs ledning innan Putins attack. Låt oss utgå från dem, och se vad Sverige kan bidra med:

1. Klimatmål. Sista juli 2021 presenterade Ukraina sin uppdaterade nationella klimatplan, så kallat nationellt fastställt bidrag (NDC), med stark betoning på deltagandeprocessen och framtagen med svenskt stöd. Ukraina ska minska sin klimatpåverkan med 65 procent till 2030 jämfört med 1990 och vara klimatneutralt 2060. Utsläppen har redan halverats, men för att nå ända fram krävs detaljerade, sektorsvisa planer. Sveriges kommande klimatpolitiska färdplan och Fossilfritt Sveriges branschvisa färdplaner är fulla av erfarenheter som vi bör dela med oss av.

2. Energi. Ukrainas energistrategi för 2035 anger bland annat målen för ett energieffektivt samhälle, tillförlitlig och hållbar energi samt ökat energioberoende – rysk gas, kol och olja ska ersättas men inte med andra beroenden. OECD bedömer att planen är i linje med de globala utvecklingsmålen, men vill se en snabbare utfasning av kolet. Att skrota gamla kolkraftverk i stället för att investera i förbättrad rening skulle enligt Low Carbon Ukraine betyda att Ukraina klarar Energigemenskapens bindande krav på lägre hälsopåverkande utsläpp. För att klara klimatmålet i Ukrainas NDC måste andelen förnybar energi tredubblas, till 30 procent år 2030, med sol, vind, och biogas från jordbruket, som enligt en ny studie kan ersätta 11 procent av naturgasen och stå för 19 procent av elbehovet. Därtill öppnar planen för ny kärnkraft, som dock måste klara kraven på kostnadseffektivitet utan särskilda subventioner. Sverige och svenska företag är absolut ledande i att fasa ut det fossila ur energisystemet, och bör vara behjälpliga i förverkligandet.

”Sverige och svenska företag är absolut ledande i att fasa ut det fossila ur energisystemet, och bör vara behjälpliga i förverkligandet.”

3. Transporter. Ukrainas nationella transportstrategi slår fast att transportsektorns utsläpp ska minska med 60 procent till 2030 jämfört med 1990. Det ska ske med höghastighetståg, snabba godståg, bättre fartygsleder på floderna, utbyggda hamnar, elbussar, bussfiler, ett nät av cykelvägar och bilfria innerstäder. Med EU planeras för 50 procent fordon på förnybara bränslen och el 2030, 100 procent 2050. Hållbara transporter ska få ekonomiska incitament, inklusive mer av delningsekonomi för mikromobilitet, cyklar och bilar, motorvägsavgifter införs. För ökad effektivitet ska upp till 40 procent av järnvägen vara konkurrensutsatt år 2030. Allt detta ska också leda till en halverad dödlighet i trafiken. Sverige har världens tuffaste omställningsmål för transportsektorn, med det uttryckliga syftet att vara en förebild för andras omställning – låt oss färdslag för färdslag, drivmedel för drivmedel konkretisera hur!

4. Industri. Tung industri har gått förlorad, som de sönderbombade stålverken i Mariupol. Som EU-medlem skulle stålverken ändå slås ut av dyra utsläppsrätter, och utanför EU skulle de drabbas av EU:s kommande klimattullar. En snabb omställning till effektivare produktion är alltså i Ukrainas intresse, vilket också den nya Adelphistudien klargör. När Ukraina ska ställa om gamla stålverk och annan ineffektiv industri, är Hybrit och annan ledande omställning självklara kunskapsbanker och samarbetspartners.

”När Ukraina ska ställa om gamla stålverk och annan ineffektiv industri, är Hybrit och annan ledande omställning självklara kunskapsbanker och samarbetspartners.”

5. Avfall. Ukrainas första avfallsstrategi antogs först 2022, efter flera års diskussion. Nu fick Ukraina äntligen avfallshierarki, producentansvar och avfallsmål. Minst 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas eller energiutvinnas 2030, jämfört med att över 90 procent hamnade på deponi 2021. Minskad deponi är också en viktig del i att minska utsläppen av kortlivade växthusgaser, vilket Ukraina åtagit sig genom att gå med i CCAC 2021. Sverige har många års erfarenhet av att bistå länder med bättre avfallshantering, och bör bidra till att Ukraina hoppar över storskalig avfallsförbränning till förmån för en cirkulär resurshantering.

5. Jordbruk. Ukraina behöver snabbt öka sin livsmedelssäkerhet, och för landets ekonomi är det viktigt att positionen som Europas kornbod återtas – men smartare än innan kriget. FAO anger att det tar uppemot fem år att åter ha den mängd konstgödsel som användes tidigare, och därför efterfrågar ukrainska lantbrukare precisionsgödning, drönar- och AI-insamlad kunskap om jordarnas exakta behov och naturbaserade lösningar. Sverige bör stärka och skydda styrmedlen för biodrivmedel, med skattebefrielse och reduktionsplikt, som gett en tryggad marknad för jordbruksöverskott. Ukrainas jordbruk stod 2021 för hela 45 procent av den etanol som tankas här, koncentrerad och låginblandad.

”Ukrainas jordbruk stod 2021 för hela 45 procent av den etanol som tankas här, koncentrerad och låginblandad.”

6. Biodiversitet. Ukraina står för 6 procent av Europas yta, men hade innan kriget 35 procent av dess biodiversitet. I december 2022 ställde sig Ukraina bakom Montreal-överenskommelsen om att bland annat skydda 30 procent av all mark. UNEP visar att området kring Tjernobyl där människor inte får bo har blivit en ”biodiversity hotspot”. Tyvärr innebär kriget att nya områden kommer att vara svåra eller olämpliga att bebo, och de kan då få en liknande funktion – kanske inte minst delar av de ockuperade områdena som Ryssland i ett fredsavtal måste lämna tillbaks. Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har utlovat att hon ”kommer att se till att vi skyddar den värdefulla skog vi har”, vilket tillsammans med löften om kostnadseffektivitet pekar på en utmaning liknande Ukrainas, och därmed samverkansmöjligheter.

7. Finansiering. Världsbanken bedömer kostnaden för uppbyggnaden till 660 miljarder dollar, Zelensky anger 1000 miljarder – ingen vet, av det tragiska skälet att förstörelsen inte är över än. Däremot vågar vi inte lita på att rena gåvor räcker, och ett alltför starkt beroende av till exempel Kina vore inte lämpligt. En tredje väg, som Ukraina själva tar upp i sin NDC, är Parisavtalets Artikel 6, som ger värdland och finansiär rätt att fördela klimatnyttan mellan sig. Sveriges klimatmål tänks uppnås med hjälp av utsläppsminskningar utomlands, och Energimyndigheten har inlett bilaterala Artikel 6-samarbeten med Nepal och Dominikanska republiken. Nu bör fokus vara Ukraina. 

”Energimyndigheten har inlett bilaterala Artikel 6-samarbeten med Nepal och Dominikanska republiken. Nu bör fokus vara Ukraina.”

Sverige är inte med på Zelenskyjs lista över vilka 20 länder som ligger längst fram för återuppbyggnaden, och på Rebuild Ukraine-konferensen nyligen var svenska aktörer knappt närvarade. Det är beklagligt men kan också vara en fördel. Vår roll kan vara att se till Ukrainas intressen först. Om vår önskan om att vara ett föregångsland andra kan dra nytta av också ger gröna affärer så är det positivt. Men vår utgångspunkt är inte att svenskt näringsliv ska tjäna sig en hacka på Ukrainas olycka, utan att bistå Ukraina, på Ukrainas villkor.

Mattias Goldmann
Grundare, 2030-sekretariatet