Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag15.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Så kan Sverige trygga framtidens resurser

Försörjningen av samhällskritiska ämnen måste tryggas genom att det avfall vi inte kan återvinna i dag går att återvinna i framtiden. Lösningen är att skapa materialbanker – men då krävs rejäla omtag i lagstiftningen, skriver Pär Larshans, Anders Kihl och Mikael Hedström på miljöföretaget Ragn-Sells.

Publicerad: 25 November 2020, 15:21

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Mikael Hedström, vd, Ragn-Sells Treatment & Detox, Anders Kihl, forsknings- och utvecklingschef, Ragn-Sells och Pär Larshans, hållbarhetschef, Ragn-Sells.

Foto: Ragn-Sells


EU:s nya gröna giv som lanserades runt årsskiftet innebär att vi ska ställa om till en klimatneutral, resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Även i Sverige rör det på sig: Regeringen lanserade nyligen sin strategi för cirkulär ekonomi.

Nyligen uppdaterade EU också sin lista över ämnen som är särskilt viktiga för samhället, men vars försörjning av olika skäl är osäker (critical raw materials, CRM). Nu omfattar listan hela 30 ämnen, mer än en fördubbling sedan 2014 då listan innehöll 14 ämnen. Nästa uppdatering görs om tre år och risken är uppenbar att listan då har blivit ännu längre. Så kan vi inte fortsätta.

Om vi ska kunna bygga ett klimatneutralt EU till 2050 är det avgörande att framtidssäkra försörjningen av dessa samhällskritiska råvaror. Bland annat är hela den elektrifiering som ska ta oss bort från fossila bränslen beroende av en rad mer eller mindre ovanliga metaller.

Det här klarar vi inte genom att bara leta upp fler jungfruliga fyndigheter. Lösningen är att hushålla med kritiska resurser och se till att de används om och om igen.

Men tyvärr står lagar, regler och skatter i vägen, eftersom de är konstruerade för den gamla linjära ekonomin. Det gäller inte minst värdefulla ämnen som vi ännu inte har tekniken för att utvinna ur avfall. Tyvärr leder det ofta till att sådant avfall hanteras på ett sätt som omöjliggör framtida utvinning – ofta som material i byggprojekt som ingen behöver, så att den som äger avfallet ska slippa betala deponiskatt. Motiveringen? ”Det är ju bättre än att deponera.” Den utdaterade synen på deponering står i vägen för det cirkulära samhället.

Sannolikt kommer nämligen teknisk utveckling låta oss utvinna resurser även ur sådant avfall inom en rimlig framtid. Därför behöver Sverige gå i bräschen för det vi kallar materialbanker – säkra upplag för värdefullt avfall i väntan på att resursutvinning blir möjlig.

EU-kommissionens handlingsplan för försörjning av de kritiska råvarorna är utmärkt. Framför allt ska en kartläggning visa var de 30 listade ämnena redan finns i dagens avfallsströmmar, samtidigt som forskning om hur de kan utvinnas ska stöttas. Men sannolikt kommer satsningen att visa att det finns gott om värdefulla och kritiska råvaror i dagens avfall, men att det är för dyrt att utvinna dem för att någon ska vilja satsa på det. Anledningen är att det är svårt att bygga utvinningen i tillräckligt stor skala, något som i dag är ett av de stora hindren för avancerad återvinning.

För att Sverige snabbt ska kunna bidra till omställningen föreslår vi följande åtgärder:

Fokusera på att värna resurser, inte undvika avfall. Sedan 1970-talet har all lagstiftning styrt mot att minska mängden avfall. Det var klokt i en linjär ekonomi och hjälpte till att ta oss bort från de värsta effekterna av 1900-talets skräpsamhälle. Men i en cirkulär ekonomi är avfall och resurser samma sak, och mindre avfall är alltså inte bättre. I stället måste alla lagar och regler syfta till att värna de resurser vi behöver och minska det ständiga uttaget ur jordskorpan.

Skapa materialbanker för framtiden. Det vi inte kan utvinna i dag kan vi troligen utvinna i morgon, om vi lagrar avfallet på ett strategiskt sätt redan nu. Det förutsätter att regeringen gör om deponiskatten, som gör sådan lagring omöjlig för andra aktörer än gruvbranschen. Ett enkelt sätt är undanta den som utvinner resurser ur avfallet från beskattning – men också den som lagrar avfall i materialbanker för framtida utvinning.

Gruvindustrin har redan visat vägen. Exempelvis har svenska Boliden skapat en ny process för att krama den sista droppen värdefullt material ur sitt enorma lager av processavfall från ett århundrade av gruvdrift. Det är möjligt tack vare att gruvavfall är undantaget från deponiskatt – och genom att det görs i mycket stor skala. På samma sätt bör Sverige främja lagring av råvaruhaltigt avfall för framtida utvinning i industriell skala, givetvis med samma höga krav på miljöskydd som för dagens deponier och strikta krav på kontroll av innehållet.

Ställ krav på återföring av kritiska råvaror. Genom listan på kritiska råvaror har EU redan pekat ut 30 ämnen som vi ovillkorligen måste ta bättre vara på än i dag. Sverige behöver börja där och lagstifta om tydliga återföringskrav på de listade ämnen som redan finns i städernas avfallsflöden. Krav på återföring av stora delar av den värdefulla fosforn i vårt avloppsslam är exempelvis en lågt hängande frukt.

Ge cirkulära lösningar företräde. I dag slösar vi bort stora mängder råvaror genom gamla linjära lösningar. Ett exempel är flygaska från avfallsförbränning, Sveriges största avfallsexport: 150 000 ton om året skickas från Sverige för att deponeras i ett nedlagt kalkbrott i Oslofjorden, trots att tekniken finns för att utvinna värdefulla råvaror som kalium, kalcium och natrium ur askan. Regeringen bör låta utreda hur sådan teknik kan gynnas i förhållande till lösningar som slösar bort resurserna.                                                                                                                                                                      

Utgå från kvalitet. I dag är det nästintill omöjligt, och mycket dyrt, att göra något till en råvara igen när det väl har varit avfall. Det sätter effektivt stopp för cirkularitet. Exempelvis får det kalium som utvinns ur flygaskan ovan inte användas i gödselmedel eller djurfoder inom EU, eftersom det producerats ur ett farligt avfall – trots att det är en ren produkt med högre kvalitet än motsvarande kalium från gruvbrytning. Sveriges regering måste verka för förändring inom EU, så att kvaliteten hos en produkt är avgörande för hur den bedöms – inte ursprunget.

Tillsammans skapar detta handlingsutrymme att växla upp omställningen till en cirkulär ekonomi och trygga tillgången på samhällskritiska råvaror. Vi ser fram emot att göra uttag från materialbankerna i framtiden och få tag på resurser vi var kloka nog att spara i dag.

Anders Kihl,
forsknings- och utvecklingschef, Ragn-Sells

Pär Larshans,
hållbarhetschef, Ragn-Sells

Mikael Hedström,
vd, Ragn-Sells Treatment & Detox

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.