”Säkerställ att alla företag respekterar mänskliga rättigheter”

Något historiskt skedde i det tysta under vårens coronakris vad gäller möjligheterna att se till att företag respekterar mänskliga rättigheter. EU:s justitiekommissionär gick ut med beskedet att han påbörjar arbetet med att ta fram ett lagförslag om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Den 20 augusti uttalade sig även handelsminister Anna Hallberg positivt i riksdagen om att göra företag juridiskt ansvariga om de inte respekterar mänskliga rättigheter i sin verksamhet. Nu behöver detta följas upp med handling.

Den ökade internationella handeln har medfört stora förändringar under de senaste decennierna i hur företag bedriver sin produktion och verksamhet. Många svenska och europeiska företag har i dag egna verksamheter eller leverantörer i länder där kränkningar av mänskliga rättigheter är vanligt förekommande och där det arbetsrättsliga skyddet är svagt. Coronapandemin har kastat ljus på de usla arbetsförhållanden som finns i globala leverantörsled i dag. Det kan handla om barnarbete, slavliknande kontrakt och arbetstagare som hindras i sin rätt att organisera sig. Löner som är omöjliga att försörja sig på, tvångsförflyttningar av lokalbefolkningen, vattenföroreningar eller kvinnor och barn som utsätts för sexuella övergrepp och våld.

För att verka etiskt och hållbart i sådana kontexter måste företag ta ett stort ansvar för sitt agerande. Flera företag arbetar redan kontinuerligt med dessa utmaningar, men oftast handlar det om egna, frivilliga initiativ. Dessa initiativ är otillräckliga. I en granskning av 1 000 europeiska företag gjord i år är det endast en femtedel som rapporterar om hur de arbetar för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras i den egna verksamheten och i deras leverantörsled. Detta trots att över 80 procent av företagen anger att de har en policy för mänskliga rättigheter.

Utan en lagstiftning kan svenska och europeiska företags verksamheter ha negativ påverkan på mänskliga rättigheter i länder där våra varor produceras - utan att företagen kan ställas till svars för det. Med en lagstiftning får de drabbade ett rättsligt skydd. Det innebär också att vi medborgare och konsumenter kan känna oss tryggare i att inte bidra till att människor far illa när vi handlar.

Utan en lag måste företag som tar sitt ansvar och väljer att arbeta etiskt och hållbart konkurrera på ojämlika villkor med företag som tar genvägar och väljer det billigaste alternativet. Det tycker vi är orimligt - företag som investerar i hållbarhet borde få stöd i form av tydliga regelverk och rättvis konkurrens.

Några europeiska länder, däribland Frankrike och Nederländerna, har redan antagit lagstiftning på området. Beslutsfattare i flera EU-länder har satt i gång utredningar och tagit fram lagförslag som nu diskuteras. EU-kommissionen menar att ett bindande regelverk är det som skulle skapa störst positiv förändring när det gäller att förhindra människorättskränkningar och miljöproblem i produktionen av de varor som säljs i EU. Men Sverige har inte, trots rekommendationer från såväl Statskontoret som Agenda 2030-delegationen, utrett en lagstiftning på nationell nivå.

Fönstret till ett mer ansvarsfullt företagande står nu på glänt. Sverige ses ofta som ett föregångsland i sitt arbete med Globala målen och för hållbart företagande och mänskliga rättigheter, inte minst avseende fackliga rättigheter, jämställdhet och barns rättigheter. Det är hög tid att Sverige nu tar konkreta steg framåt i frågan om lagstiftning. Vi som står bakom detta upprop bidrar gärna med vår samlade kunskap i denna process. Vi är också övertygade om att fler företag, organisationer, privatpersoner och politiker välkomnar en lagstiftning och kommer att ställa sig bakom uppmaningen.

Vår uppmaning till regeringen är tydlig: Vi vill se en lagstiftning som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter i den egna verksamheten och i sina affärsrelationer.

Regeringen måste verka aktivt för ett effektivt regelverk på EU-nivå och genast inleda förberedelser och konsultationer med företag, civilsamhället och fackföreningar i Sverige.

Det är hög tid att visa handlingskraft!

Från civilsamhällets organisationer:

Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna, Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty i Sverige, Lena Ingelstam generalsekreterare Diakonia, Charlie Aronsson, tf kanslichef Fair Action, Hewan Temesghen, generalsekreterare Fairtrade Sverige, Anna Stenvinkel, generalsekreterare ForumCiv, Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen, Johan Pettersson, generalsekreterare Oxfam Sverige, Helena Thybell, generalsekreterare Rädda barnen, Alice Blondel, kanslichef Swedwatch, Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige, Sofia Östmark, kanslichef Union to Union och Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect

Från näringslivet:    

Iver Drabæk, hållbarhetschef, Nordic Sugar AB, Jens Baagøe, vd, Sackeus AB, Erica Bertilsson, hållbarhetsdirektör, Arvid Nordquist, Johan Graffner, vd, Dedicated Sweden AB, Lars Appelqvist, vd, Löfbergs, Alexander Hars, vd, Alva Linen AB, Håkan Kjellström, vd & grundare, Tekompaniet, Anna Wennhall, grundare, Read The Label, Andreas Karlsson, inköpschef, Blomsterlandet, Mikael Sundström, hållbarhetsdirektör, Viva Wine Group, Christian Muhr, vd, APH Svenska AB (Roseswithnames), Fredrik Strand, vd, Another Textile Company, Henk-Jan Beltman, Chief Chocolate Officer, Tony’s Chocolonely och Anders Lago, förbundsordförande HSB

Från fackförbund:

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande, Lärarförbundet, Heike Erkers, ordförande, Akademikerförbundet SSR, Martin Linder, förbundsordförande, Unionen, Britta Lejon, ordförande, Fackförbundet ST, Sineva Ribeiro, förbundsordförande, Vårdförbundet, Veronica Magnusson, förbundsordförande, Vision, Therese Svanström, ordförande, TCO och Ulrika Boëthius, förbundsordförande, Finansförbundet