Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag25.05.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Satsa på en klimatsmart återuppbyggnad efter Coronakrisen”

En satsning på klimatsmart återuppbyggnad kan hjälpa oss upp ur den ekonomiska krisen som följer på coronapandemin, samtidigt som vi minskar riskerna för en framtida klimatkris. Det skriver Lars Zetterberg klimatexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet och Milan Elkerbout, expert på Centre for European Policy Studies och gästforskare på IVL.

Publicerad: 15 April 2020, 09:01

Milan Elkerbout, Centre for European Policy Studies i Bryssel och Lars Zetterberg, IVL Svenska Miljöinstitutet

Foto: IVL Svenska Miljöinstitutet


På bara fyra månader har världen förändrats i en omfattning som vi tidigare knappt trodde var möjlig – och som är djupt skrämmande. Tiotusentals människor har redan avlidit i en ny sjukdom som vi än så länge saknar vaccin och botemedel för. Mångfaldigt fler kommer sannolikt att bli arbetslösa eller hamna i stora svårigheter på grund av de ekonomiska följdverkningarna, som vi ännu bara sett början av.

En aspekt som lyfts fram i debatten är att krisen lett till en dramatisk minskning av utsläppen när fabriker och flyg står stilla. Det är ju korrekt, sett ur ett kortsiktigt perspektiv. Men på lång sikt riskerar pandemin att leda till katastrofala konsekvenser för klimatet. En ihållande ekonomisk depression skulle kraftigt minska våra möjligheter att vända utsläppskurvan och begränsa temperaturökningarna i linje med Parisavtalet. Utan ekonomiska resurser kan vi inte investera i solceller och klimatneutral industri.

Redan nu höjs röster för att skjuta upp EU:s klimatarbete. Polen har föreslagit att EU:s system för handel med utsläppsrätter ska upphöra, medan den tjeckiske premiärminister Andrej Babiš har krävt att EU:s nya gröna giv ska skrotas, för att i stället satsa pengarna på att bekämpa coronaviruset.

Vi är nu inne i ett akut skede och givetvis måste alla tillgängliga resurser satsas på att förhindra smittspridning, rädda liv och begränsa effekterna på människors liv och ekonomi. Men när vi går in i nästa fas och ska återuppbygga ekonomin vore det förödande att använda Coronakrisen som ursäkt för att skrota vårt klimatarbete. Det skulle i stället öka risken för att vi går från en kris till en annan, med ännu värre konsekvenser för människors hälsa och den globala ekonomin.

Coronapandemin visar med smärtsam tydlighet hur viktigt det är att samhället är rustat för framtida kriser – att vi bygger upp en beredskap för att möta, bekämpa och förhindra dem. Det är därför glädjande att EU-kommissionen gick ut och kraftigt tillbakavisade kraven om att skrota klimatlagstiftningen. Ett viktigt syfte med EU:s föreslagna klimatlag om klimatneutralitet till 2050 är just att skydda klimatarbetet mot andra utmaningar, för att inte tillfälliga kriser ska slå undan benen för EU:s långsiktiga klimatstrategi.

Men pandemin visar också hur snabbt och resolut världen faktiskt kan agera när vi ställs inför en kris. På kort tid har politiker världen över fattat beslut som vi för bara ett par månader sedan inte trodde var möjliga. Nu ser vi länder över hela världen sjösätta räddningsaktioner och stödpaket i mångmiljardklassen, som för bara en månad sedan hade varit politiskt omöjliga att fatta beslut om.

När det akuta skedet är över måste återuppbyggnaden ske på ett hållbart sätt. För att inte räddningspaketen ska lägga krokben för klimatarbetet är det nödvändigt att också ta ställning till vilken påverkan de får för klimatet. Stimulanspaketen, subventionerna och investeringarna måste ligga i linje med den svenska klimatomställningen och EU:s gröna giv.

Vår forskning visar att investeringar i klimatneutral infrastruktur är ett område där sådana satsningar verkligen kan göra skillnad. Elnäten behöver förberedas för en högre andel förnybar energi. Infrastruktur för att avskilja och lagra koldioxid gör det möjligt för energiintensiva industrier att begränsa utsläpp som annars är svåra att minska. På samma sätt kommer förslaget i EU:s gröna giv om att renovera och energieffektivisera bostäder och byggnader kräva enorma investeringar, liksom politiska beslut på både nationell och lokal nivå.

Franklin D. Roosevelts New Deal skapades som ett svar på den djupa depression som drabbade USA på 1930-talet. På samma sätt kan EU:s gröna giv bli kärnan i Europas återhämtning efter Coronakrisen, när den akuta hälsokrisen väl är över. Det skulle inte bara göra oss bättre rustade för de kommande åren – utan för kommande decennier.

Även om vi nu ser hur Coronapandemin fått utsläppen att tillfälligt rasa, så kommer vi aldrig kunna lösa klimatkrisen genom så kallad nerväxt (degrowth). För att klara av klimatomställningen krävs tvärtom stora investeringar i klimatneutrala alternativ, samtidigt som vi krymper den verksamhet som genererar stora utsläpp. När vi ska bygga upp ekonomin igen efter Coronakrisen finns en unik chans att göra just detta. En storsatsning på klimatsmart återuppbyggnad kan hjälpa oss upp ur den ekonomiska krisen, samtidigt som vi minskar riskerna för en framtida klimatkris.

Milan Elkerbout,
Centre for European Policy Studies i Bryssel och gästforskare på IVL

Lars Zetterberg,
forskare och klimatpolitisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.