Debatt
”Satsning på solparker skulle öka elproduktionen snabbt”
Solceller i kombination med jordbruk och på marker som ligger i träda har stor potential att snabbt leverera mer el till svenskarna. Ta fram en nationell solstrategi och inför ett snabbspår för solcellsparker, föreslår forskare och företag i energisektorn.
Publicerad: 15 november 2022, 12:46
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Jens Isemo, vd för Linde Energi vill tillsammans med Bengt Stridh, universitetslektor vid Mälardalens Universitet och Johan Öhnell, senior rådgivare på Solkompaniet nyttja den stora potentialen för solparker. Foto: Pavel Koubek/Icon Photography,
Ämnen i artikeln:
SolpanelerRegeringenSolcellssystemSolenergiSolkraftSolcellerFörnybar EnergiElEnergiåtervinningKlimatpolitikJordbrukVi står inför en av vår tids största utmaningar när samhället ställer om och genomgår en omfattande elektrifiering. Samtidigt som hushåll, företag och samhällsfunktioner drabbas av stigande elpriser, måste vi göra allt för att hantera klimatkrisen som kräver att vi snabbt fasar ut fossila bränslen och råvaror och minskar våra utsläpp.
Tidöavtalet innehåller fortsatta satsningar på solel på våra villatak, men saknar åtgärder för att solparker ska kunna bli en viktig del i att öka elproduktionen snabbt under de närmaste åren. Om Sverige fortsatt ska vara ett föredöme på såväl den europeiska som den globala scenen måste vi bygga mycket ny fossilfri elproduktion som kan tas i drift fram till 2030.
Vi vill lyfta fram tre viktiga pusselbitar för en lyckosam solsatsning:
1. Ta skyndsamt fram en nationell solstrategi. I dagsläget utgör solen endast 1 procent av Sveriges totala elproduktion. Enligt Branschföreningen Svensk Solenergi finns det i Sverige potential för solenergi att stå för minst 15 procent av landets elproduktion. För att vi ska nå dit krävs en tydligt utpekad strategi från landets styrande politiker. En sådan strategi bör innehålla krav på snabbare tillståndsprocesser för solcellsparker, där länsstyrelserna får direktiv om hur de ska hantera samrådsprocesserna. Den behöver också innehålla en samlad plan över lämpliga anslutningspunkter för solcellsparker. I dagsläget tar det lång tid att få besked från nätägare för en nätanslutning av en solcellspark. Vidare behöver kravet på att man måste betala energiskatt på egenanvänd solel slopas om installationen är större än 500 kW.
”Enligt Branschföreningen Svensk Solenergi finns det i Sverige potential för solenergi att stå för minst 15 procent av landets elproduktion.”
2. Nyttja potentialen i kombinationen elproduktion och åkermark. Kombinationen av odling och elproduktion har potential att ge en effektivare och lönsammare markanvändning, som kan öppna en mångmiljardmarknad för solkraft om konceptet blir framgångsrikt. Förra året låg knappt 5 procent av Sveriges jordbruksmark i träda enligt Jordbruksverkets statistik. Beräkningar från Mälardalens universitet visar att på motsvarande yta finns möjlighet att producera upp till 39 procent av Sveriges elanvändning i dag genom att bygga solcellsparker som kombinerar jordbruk och solelproduktion.
3. Öka forskningsanslagen till ”solbruk”. Om vi kan använda samma mark till både solel och jordbruk i form av odling och/eller bete löser vi de markkonflikter som finns, främjar den gröna omställningen och inkräktar inte på framtida behov att samtidigt vilja öka vår självförsörjningsgrad på mat. Därtill gynnas markägaren som får ytterligare en inkomst och sprider sina risker. Därför måste forskningen om agrivoltaiska lösningar fortsätta och fler pilotprojekt startas för att möjliggöra att det vi kallar solbruk kan utvecklas.
”Därtill gynnas markägaren som får ytterligare en inkomst och sprider sina risker.”
Linde energi byggde år 2020 sin första solpark, Solhagen i Torphyttan, med konventionell teknik i en befintlig fårhage där fåren fortfarande går kvar och betar. Nu färdigställer Linde energi sin andra solpark, Solvallen i Vässlingby. Namnet flörtar med den agrivoltaiska teknik som används och som möjliggör fortsatt brukande av jordbruksmarken för odling av vall. Mälardalens universitet har tillsammans med Linde Energi och Solkompaniet beviljats stöd av KK-stiftelsen för ett flerårigt forskningsprojekt knutet till Solvallen i Vässlingby. Syftet är att studera produktionen av solel, grödans avkastning och ekonomi.
Solenergi inte är den enda lösningen på elektrifieringen av samhället, men solparker kan bli en viktig del i att öka elproduktionen snabbt under de närmaste åren. Som Svensk Solenergi skriver i sitt förslag till Solenergipolitiskt program 2022 så behöver vi all klimatsmart elproduktion vi kan få och vi har varken tid eller råd att underskatta möjligheterna med solenergi.
Jens Isemo
Vd, Linde Energi
Bengt Stridh
Universitetslektor, Mälardalens Universitet
Johan Öhnell
Senior rådgivare, Solkompaniet
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.