Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Sektorspecifika mål krävs för att minska konsumtionsutsläppen

Det behövs sektorsbaserade mål för konsumtionsutsläppen. Bland annat bör det sättas sektorsmål för svenskarnas flygresor. Det anser företrädare för Global Utmaning, WWF, Sveriges konsumenter och ytterligare fem organisationer i ett inspel till Miljömålsberedningen.

Publicerad: 26 november 2021, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Gustaf Lind, Tove Ahlström och en rad debattörer kräver sektorsspecifika mål för konsumtionsutsläppen.


Ämnen i artikeln:

KonsumtionKlimatpolitikKlimatpolitiskt ramverk

Den parlamentariska Miljömålsberedningen är nu i full gång med sitt uppdrag om en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion. Nu är det upp till bevis, det räcker inte med att förlita oss på enskilda aktörers medvetenhet, utan det krävs också politiska mål och strategier för att minska utsläppen.

Klimatpåverkan från konsumtionen innefattar utsläpp från produktion av varor både utanför och inom Sverige, men som konsumeras här. Där ingår exempelvis utsläpp från varor, mat, flygresor, internationella transporter, bränslen samt byggande av bostäder och infrastruktur. De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen i Sverige ligger på cirka 9 ton per capita och är ungefär 1,8 gånger högre än de territoriella utsläppen. De svenska utsläppen blir alltså nästan dubbelt så höga när utsläppen utanför våra gränser räknas in.

I dag släpps rapporten ”Mot nettonoll: så minskar vi konsumtionsutsläppen!” som ges ut av den oberoende tankesmedjan Global Utmaning inom projektet Klimatagendan. I den läggs förslag fram på ett övergripande mål för svenska konsumtionsutsläpp samt en rad sektorsmål. Även om rapporten är från en enskild aktör finns det en stor samsyn i den svenska miljörörelsen kring vad som behöver göras.

Vi, som undertecknar, vill se ett mål om nettonollutsläpp för konsumtionsutsläppen i närtid. Världen måste nå nettonollutsläpp senast 2050 för att 1,5-gradersmålet ska nås, och ett rikt land som Sverige med stora historiska utsläpp bör gå före. Det är möjligt att nå ett nettonollmål genom styrmedel för förändrad konsumtion i Sverige, ett utökat åtagande för hållbara negativa utsläpp, och genom att våra handelspartners når sina klimatmål.

Det behövs också sektorsmål för konsumtionsutsläppen. Det gör det möjligt att mäta utsläppen och effekten av styrmedel för dem i mer detalj. Ett mycket viktigt sektorsmål är minskade offentliga utsläpp. Här finns stor möjlighet att påverka genom exempelvis inköp av klimatsmarta produkter och tjänster och bygga med låga utsläpp. Trots det har en stor andel offentliga aktörer inga siffersatta mål för minskad klimatpåverkan.

Ett annat område där Sverige har stora utsläpp och möjligheter att påverka är bygg och infrastruktursektorn som stod för cirka 10 miljoner ton växthusgasutsläpp 2018, varav nära hälften till följd av import. Boverket har föreslagit att gränsvärden för utsläpp ska införas för nya byggnader. Detta är ett användbart och kraftigt måluppfyllande verktyg.Här bör kraftfulla mål sättas om minskade utsläpp.

”Sektorsmål bör också sättas för svenskarnas flygresor.”

Sektorsmål bör också sättas för svenskarnas flygresor. I dag flyger svenskarna fem gånger så mycket som det globala snittet. Merparten av dessa resor sker utomlands och belastar därför inte våra nationella utsläpp. Här är reduktionsplikten för inblandning av biobränslen en nyckelåtgärd och målet bör utökas till att 100 procent fossilfritt bränsle ska tankas i Sverige år 2045. Detta kommer dock inte att räcka för att minska utsläppen tillräckligt snabbt och mycket eftersom så stor del av resorna sker utomlands. Därför bör det också sättas ett mål på kort till medellång sikt om att minska svenskarnas totala flygresor för att säkerställa att även flygets utsläpp halveras det kommande decenniet.

Mat är också en stor utsläppskälla. Här kan det sättas mål om en ökad andel kalorier från alternativa proteinkällor. Det kan delvis uppnås genom stödpaket till innovation och mål för offentlig upphandling av mat. Ett annat mål för maten bör vara att öka andelen animaliska livsmedel som konsumeras som uppfyller höga krav på omsorg om djur, miljö och klimat.

Genom en rad andra styrmedel som syftar till att göra konsumtionen mer hållbar kan utsläppen minska ytterligare. Exempel på sådana är stimulering av delningsekonomin, ökade garantitider, sänkt tjänstemoms, krav på tillverkare att sälja energisnålare och reparerbara produkter, och införd kvotplikt på återvunna och hållbara material. Det bör även ställas krav på svenska företag att redovisa utsläppen från den egna verksamheten och värdekedjan.

Sverige har både ett ansvar och en möjlighet att minska våra konsumtionsutsläpp och visa globalt ledarskap i denna fråga. Med konsumtionsmål och styrmedel för dessa ser vi till att Sverige inte lämnar genomförbara åtgärder på borden bara för att de inte är måluppfyllande eller någons ansvar. Detta är första steget för att skapa hållbar svensk konsumtion.

Robert Höglund, rapportförfattare och policyrådgivare

Tove Ahlström, vd Global Utmaning

Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF

Jan Bertoft, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter

Maria Soxbo och Emma Sundh, medgrundare Klimatklubben

Alexandra Davidsson, Generalsekreterare, Medveten Konsumtion

Pia Björstrand, Talesperson Klimataktion

Robin Holmberg, ordförande PUSH Sverige

Frida Berry Eklund, talesperson Våra barns klimat

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.