Skapa en gemensam standard för klimatdeklarationer

Livsmedelssystemet orsakar minst en femtedel av världens globala utsläpp av växthusgaser, varav mer än hälften kommer från kött- och mejeriindustrin. En studie i Science slog nyligen fast att även om alla andra växthusgasutsläpp skulle upphöra omedelbart, så kommer enbart utsläppen från livsmedelssystemet innebära att vi misslyckas att nå klimatmålen om vi fortsätter göra som i dag. Vi behöver därför drastiskt kapa klimatpåverkan i hela livsmedelskedjan, från jord till bord. Det kommer kräva att vi vågar utmana oss själva och varandra för att hitta innovativa lösningar att arbeta mot tillsammans. 

Omställningen kräver också stora förändringar av våra konsumtionsmönster. Det förutsätter att konsumenter kan göra så informerade val som möjligt i mataffären. Att fler företag kommunicerar sina produkters klimatpåverkan är därför i grunden positivt, även om mycket återstår att göra.

Även om det i dag inte känns innovativt eller främmande att att vända på en livsmedelsförpackning och läsa en detaljerad näringsdeklaration som ser likadan ut, oavsett tillverkare och typ av livsmedel, så har det en gång varit det. Men nu är vi vana att titta på näringsdeklarationer och reflektera över innehållet och dess konsekvenser på vår hälsa. Det är för att det finns en gemensam standard för hur en sådan deklaration ska göras. Det har ställt krav på transparens och tydlighet som hela livsmedelsbranschen har behövt rätta sig efter. Vi behöver en motsvarande standard för beräkningen av produkters klimatpåverkan. Denna klimatdeklaration måste sedan bli obligatorisk att redovisa på produkterna.

Problemet är inte, som vissa tyckare verkar anse, beräkningar av klimatavtryck som sådana. Det finns robusta metoder som förfinas hela tiden. Problemet är avsaknaden av en gemensam standard. Det öppnar för missvisande marknadsföring med påståenden som ”klimatneutral” eller ”netto noll-utsläpp”. Alla livsmedelsprodukter, klimatkompenserade eller inte, har ett klimatavtryck. Den totala mängden utsläpp måste minska drastiskt. Då måste också konsumenter få tydlig information om produkters absoluta klimatavtryck.

Utsläppen från jordbruket och livsmedelsindustrin är delar av komplexa processer och dagens beräkningar, som exempelvis ligger bakom Rise klimatdatabas, är inte perfekta. Men här måste ”don’t let perfect get in the way of good” gälla. Vi behöver förbättra metoderna för att räkna ut klimatavtryck, inte avfärda dem för att de inte är hundra procent korrekta i dagsläget.

Rises expert på livscykelanalys poängterar i Aktuell Hållbarhets artikel på temat att ”klimatpåverkan [måste] mätas mer i detalj och inkludera producentspecifik information exempelvis om råvarors ursprung, recept, energikällor och produktionssvinn” om man vill uttala sig exakt om enskilda livsmedels klimatpåverkan. Det måste vara utgångspunkten i arbetet med att ta fram gemensamma spelregler för branschen. Klimatdeklarationer måste tas på lika stort allvar som närings- och innehållsdeklarationer, och kontrolleras löpande av en oberoende instans.

Livsmedelsbranschen och jordbruket spelar avgörande roller i den hållbara omställningen och måste hjälpas åt för att att skapa så goda förutsättningar för att nå klimatmålen som möjligt. Klimatdeklarationer är en del av lösningen, inte problemet.

Anna Åhnberg,
hållbarhetsexpert, Oatly.