Slå vakt om en grundlig och oberoende tillståndsprövning

Cementa-affären har belyst hur viktigt det är med en väl genomförd tillståndsprövning. Samtidigt framförs det kritik mot just den grundliga prövning som behövs om vi inte ska samla på oss större miljöskuld än vi redan har. 

Redan genom miljöskyddslagen 1969 slog man fast att myndigheten som ska ge tillstånd ska sörja för fullständig utredning av ärendet. Man ställde även krav på att om det finns misstanke om att verksamheten kan skada miljön eller hälsan ska den som söker tillstånd bevisa att så inte är fallet, den så kallade omvända bevisbördan. Denna grundsats har sedan upprepats när det kommit ny miljölagstiftning. 

I början av 1970-talet tog man i USA fram ett regelverk om så kallade miljökonsekvensbeskrivningar, MKB. Motsvarande regelverk finns numera i Sverige och EU. Tanken är att man ska tänka efter före, det vill säga förebygga allvarliga miljöstörningar redan på planeringsstadiet när det är både enklare och billigare att förhindra skadorna. För att försäkra sig om att det underlag är tillräckligt som tas fram när en industri eller ett stort samhällsprojekt avser att starta verksamhet införde man ett krav på att själva miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas först. Först därefter ska själva tillståndsprövningen beslutas.

”I fallet Cementa är det mycket förvånande att MKB:n blev godkänd i första instans.”

I fallet Cementa är det mycket förvånande att MKB:n blev godkänd i första instans. Då förelåg farhågor om att allvarliga skador skulle kunna bli följden av fortsatt brytning av kalk. Domstolens motivering är klen och utan substans. Om Cementa fått ett avvisande beslut redan i början av 2020 hade alla berörda fått ett år till för att anpassa sig till situationen. Både Cementa och byggindustrin borde utifrån de yttranden som expertmyndigheterna lämnade in under 2019 kunnat bedöma risken för att Cementa inte skulle få tillstånd. Det hör till saken att även om domstolen godkänt miljökonsekvensbeskrivningen kan den avslå ansökan.

Regeringen lägger ner ett stort arbete om hur man kan runda lagen och även grundlagen. Det är ingen bra förebild i dessa tider av diskussion om rättssamhället och domstolars oberoende.

”Ett förslag om att byta ut rättsordningen mot ett kommunalt mygelssystem utan insyn”

Mest beklämmande var dock riksdagsdebatten. En av riksdagsledamöterna ansåg att myndigheterna inte borde överklaga beslut till domstol; i stället göra som i riksdagsledamotens hemtrakter ta telefonen och reda ut problemet. Ett förslag om att byta ut rättsordningen mot ett kommunalt mygelssystem utan insyn för övriga som berörs av frågan. Omfattningen av underlaget till vissa gruvprojekt var enligt riksdagsmannen alldeles för omfattande och att prövningen tog för lång tid. Den som varit berörd av industrier som BT Kemi och ScanDust, som fortfarande utgör ett miljöhot långt efter att de fick tillståndet, anser att det hade varit tidsbesparande med bättre underlag vid etableringen.  

Den så kallade miljöskyddskedjan; tillstånd, tillsyn och miljöbrottsbekämpning där varje länk i kedjan är viktig behöver förstärkas och inte försvagas.

Högni Hansson
Före detta miljöchef och universitetslärare