Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Slöseriet med kvadratmeter måste få ett slut

Över hela landet ekar miljontals kvadratmeter tomma, men trots det färdigställs nya i snabb takt. Egentligen vet vi redan att vi inte kan bygga oss ur klimatkrisen utan måste bli bättre på att utnyttja det vi har. I jakten på Sveriges outnyttjade kvadratmeter har arkitekter en nyckelroll, skriver Linda Mattsson och Anna Graaf på White Arkitekter.

Publicerad: 11 april 2022, 10:52

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Anna Graaf (t v) och Linda Mattsson på White Arkitekter menar att vi står inför ett paradigmskifte.

Foto: Anders Bobert/White Arkitekter


Det finns ett stort behov av attraktiva lokaler, där människor kan samlas, mötas och trivas. Det har pandemin befäst. I dag har närapå alla en upplevelse av hur dystert det är med ödsliga lokaler. Men finns det ett behov av fler, nya kvadratmeter? Troligen inte. Ett av problemen är att det saknas data kring lokalanvändning. I Sverige finns uppskattningsvis 90 miljoner offentliga kvadratmeter, men vi vet inte hur de används. Tanken svindlar, samtidigt som det hittills varit svårt att påvisa var slöseriet och potentialen till optimering finns.

”Den mest hållbara kvadratmetern är den som inte byggs”, har varit ett mantra i bygg- och fastighetsbranschen under senare år. Det är korrekt, då varje nybyggd kvadratmeter kostar mellan 300 och 350 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter och därutöver ytterligare cirka 30 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea i förvaltningsskedet. Ändå fortsätter vi att bygga i oförminskad styrka. Att bygga i trä, bygga koldioxidneutralt, transformera befintliga byggnader och bygga med återbrukat material är branschens recept för omställning. Faktum är att även detta kräver stora resurser. Vi bör därför lägga mer kraft på att undersöka potentialen i det vi redan har. 

”Varje kvadratmeter kostar tusenlappar”

En annan aspekt är den rent ekonomiska. Varje kvadratmeter kostar tusenlappar i hyra varje år. Genom att optimera lokalerna finns stora möjligheter att omfördela det ekonomiska utrymmet till förmån för kärnverksamheten. Det gäller alla organisationer, men kanske i synnerhet den offentliga sektorn, där framför allt kommunerna dras med besparingskrav och tuffa ekonomiska avvägningar. 

En tredje ingång är de sociala värdena. Tomma lokaler är inte bara dyra och ekologiskt resurskrävande. Ingen har glädje eller nytta av ödsliga lokaler. Genom rätt dimensionering och utformning kan lokaler som i dag känns öde omvandlas till attraktiva mötesplatser. Här kan även delning av lokaler vara ett sätt att få olika grupper i samhället att mötas, samtidigt som det sparar ytor och får upp beläggningsgraderna. 

Som arkitekter är vi beredda att ta vårt ansvar i arbetet med att optimera det svenska lokalbeståndet. Tillsammans med hyresgäster och lokalstrateger måste vi se till att slöseriet med kvadratmeter får ett slut. Gemensamt behöver vi undersöka optimeringspotentialen och hitta lösningar som leder till ett mer hållbart lokalutnyttjande. Som vi ser det har arkitekten en nyckelkompetens i sammanhanget. Den är gångbar både på makro- och mikronivå, det vill säga oavsett om det handlar om att se över ett större lokalbestånd eller en enskild lokal. 

”För White innebär detta ett paradigmskifte.”

För White innebär detta ett paradigmskifte. Från att ha livnärt oss på att det hela tiden byggs nytt eller byggs om, måste vi hitta nya vägar för att vara fortsatt relevanta och för att främja en hållbar utveckling på riktigt. Därför utvecklar vi nu tjänster och verktyg som inte enbart handlar om att bygga, utan om att optimera och ta vara på det befintliga i en bredare mening. 

För att lokaloptimera rekommenderar och hjälper vi organisationer att: 

1. Börja samla data för att skaffa en tydlig bild av organisationens lokalanvändning

2. Arbeta strategiskt med lokalförsörjningen och göra regelbundna översyner

3. Formulera på vilket sätt lokalerna ska stötta verkligheten 

4. Formulera relevanta mål, till exempel för lokaleffektivisering och vad lokalerna får kosta

5. Överväga vilka möjligheter till delning av lokaler som finns

6. Skaffa ett användarvänligt och effektivt bokningssystem

För att komma i gång med lokaloptimering krävs inte några tidskrävande ändringar av lagar eller regler. Det krävs bara att vi bestämmer oss för att se bortom hur det har varit och stakar ut nya vägar för hur vi vill att det ska vara framöver. Sparsamhet med resurser är branschens stora chans till en hållbar utveckling, så låt oss utveckla kunskapen och tänka nytt för att tillsammans stoppa slöseriet!

Linda Mattsson
ansvarig arkitekt, White Arkitekter

Anna Graaf
hållbarhetschef, White Arkitekter

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.