Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag02.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Sluta skjut granater i Vättern

Den 18 november 2010, för tio år sedan, fick Försvarets materielverk, FMV, tillstånd av länsstyrelsen att använda Vättern som skjutmål. Att detta tillstånd fick fylla tio år är en sorg för vår demokrati – och en skam för svensk miljöförvaltning, skriver Elisabeth Lennartsson, ordförande för Aktion Rädda Vättern.

Publicerad: 17 November 2020, 11:49

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

I tio år har Försvarets materielverk använt Vättern som skjutmål. Lika länge har miljögruppen Aktion Rädda Vättern kämpat för att skjutningarna ska upphöra.

Foto: Lars Johansson Mostphotos


Redan före andra världskriget och under kalla kriget användes Vättern som militär måltavla. Bland annat yrkesfiskarna protesterade i omgångar. Till sist ingrep regeringen med ett beslut som fortfarande citeras på Försvarsmaktens hemsida: ”Skjutning med brisant ammunition (det vill säga skjutning med granater som exploderar över mark eller vattenytan) är förbjuden i Vättern sedan 1978.”

Sedan 2015 sker i strid med detta beslut upprepade provskjutningar med artilleripjäsen Archer ut över Vättern från FMV:s provplats norr om Karlsborg. Hundratals 40-kilos spränggranater exploderar i eller ovanför vattenytan och får husgrunder att skaka milsvida omkring. Tryckvågen slår mot vattenytan och skadar fisk, rom och yngel och andra livsformer i sjön, samtidigt som granatsplitter och sprängämnesrester innebär långsiktiga skadeverkningar. Hur är detta möjligt?

För tio år sedan när FMV fick ett förnyat tillstånd att använda Vättern som skjutfält gick prövningen rekordsnabbt. Inte ens alla kommuner som använder Vättern som dricksvattentäkt fick delta i samråd. Miljökonsekvensbeskrivningen saknade fullständigt all analys av vad till exempel brisant ammunition kan ställa till med för de arter som ska skyddas enligt miljöbalkens 7 kapitel. Tillståndet vann tyvärr laga kraft utan att någon hann överklaga.

Nu krävs omprövning. Skälen är många:


Det saknas utredningar om påverkan på de arter som Natura 2000 ska skydda.

Villkoren i tillståndet är enligt Åklagarmyndigheten så oprecisa att de inte fungerar för juridisk prövning (och därmed inte heller för tillsyn).

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg tolkar tillståndet som att granatbeskjutning endast får ske i undantagsfall och uppmanade regeringen att upphäva skjuttillfället vecka 44 under 2016.

Västra Götalands länsstyrelse tror tvärtom: ”Det framgår vidare inte av tillståndet något om att… /brisant ammunition/… endast får användas i undantagsfall…”

Tillsynsmyndigheten FIHM tror också att den enda begränsningen för användning av brisant ammunition är den totala maxgränsen för stålskrot ut i Vättern: 15 400 kg/år. Trots att det tydligt står i tillståndet att ”Brisader i vattnet ska om möjligt undvikas helt.”

Försvarsmakten själv sprider uppgiften att brisant ammunition är förbjuden sedan 1978.

Efter tio år är det möjligt och rimligt att ompröva FMV:s tillstånd. Men myndigheterna har hittills vägrat lyssna. Miljödepartementet tror att FMV ”omfattas av de högt ställda kraven i miljöbalken.” (Mejl från departementet den 4 november.)

Därför uppmanar vi nu demokratiminister Amanda Lind att ta initiativ till en grundlig granskning av hur FMV:s tillstånd kom till och hur det används i dag. Verksamheten måste genomgå en ny miljöprövning där vår befintliga miljölagstiftning respekteras och används fullt ut.

Elisabeth Lennartsson
ordförande Aktion Rädda Vättern

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.