Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Slutreplik: Skogsindustrin bör lägga upp en strategi för att omgående stärka kolsänkan

Kjell Prytz och Harry Frank ger sin slutreplik i skogsdebatten, efter att både Skogsindustrins representant och fem SLU-forskare svarat på att deras inlägg om att svensk klimatpolitik är kontraproduktiv.

Publicerad: 5 oktober 2021, 09:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kjell Prytz och Harry Frank bemöter kritiken mot deras debattartikel ”Svensk klimatpolitik är kontraproduktiv”.

Foto: TT


Ämnen i artikeln:

KlimatanpassningSkogBioenergi

Repliken från Skogsindustrins representant Mårten Larsson (publicerad 20 sep 2021) innehåller flera oklarheter.

På 100 års sikt kan man med fog hävda att ett skogsbruk som det svenska är klimatneutralt. Larsson hävdar dock att svenskt skogsbruk skulle vara klimatneutralt momentant. Han använder sig då av det faktum att statistiken inom markanvändningssektorn Lulucf uppvisar för Sverige negativa utsläpp på 36 Mton/år år 2019 (senaste data).

Man måste dock jämföra med vad nettoupptaget från Sveriges skog skulle vara utan skogsbruk, nämligen mer än 160 Mton (2019). Denna siffra är utgångspunkten för sammanställningen av Lulucf, men som inte redovisas officiellt. Av den anledningen blir Lulucf svår att tolka, även för skogsindustrins representant uppenbarligen.

Markanvändningen skapar alltså utsläpp på 124 Mton/år i Sverige, det vill säga den minskar kolsänkan från den naturliga 160 till 36 Mton/år. I en tid då vi snabbt behöver allt vad kolsänka heter är detta självfallet klimatskadligt.

LULUCF beräknas nationsvis. Den lilla kolsänka som vi har kvar är huvudsakligen uppkommen på obrukad mark. Skogsbrukets mark är egentligen en kolkälla, såsom i Amazonas, om man adderar utsläpp från kalhuggen mark.

”Skogsbrukets mark är egentligen en kolkälla”

Att skogsindustrin använder obrukad mark för att försvara sin verksamhet är högst märkligt. Var går egentligen gränsen för vad som ska anses vara skälig yta när klimatnyttan ska bedömas? I EU-kommissionens taxonomi för hållbarhet underkänns det svenska skogsbrukets sätt att räkna. Taxonomin anger att varje enskild skogsmarksägare ned till 16 ha ska göra klimatanalyser som uppvisar klimatnytta inom 30 år efter avverkning. Det går alltså inte längre att använda sig av tillväxten på annans mark för att skapa klimatnytta.

Betydelsen av kolsänka inom markanvändningen för att nå klimatmålet betonas också av EU-kommissionens konkretisering av EU:s klimatlag. Kolsänkan för hela EU ska successivt ökas från ca 250 Mton/år till 500 Mton/år till 2050. Denna strategi är helt avgörande för att nå EU:s klimatmål ”netto noll 2050 och därefter negativa utsläpp”. EU-kommissionen ger Sverige i uppdrag att öka kolsänkan från dagens 36 Mton/år till 47 Mton/år redan till år 2030. På nio år ska alltså de biogena utsläppen minska drastiskt. Det blir en grannlaga uppgift för Skogsindustrin.

Att kalla vår argumentering ”ovetenskaplig” ska man nog vara försiktig med, särskilt med tanke på att 62 erkända forskare nyligen analyserat och förkastat den argumentation som Larsson företräder. Vi ämnar inte sätta någon etikett på Larssons forskning, bara påpeka att vår linje har ett brett stöd inom forskarvärlden.

I stället för att protestera och avvika från internationella forskningsresultat, borde skogsindustrin ta sitt ansvar och lägga upp en plan för hur klimat- och hållbarhetsmålen kan uppfyllas i enlighet med EU-kommissionens direktiv.

I en andra replik (AH 28 sep) informerar forskarna Göran Berndes med flera att utsläppen från förbränning av skogsbränsle ingår i den officiella svenska statistiken via redovisningssystemet Lulucf. Det föreligger ingen ”missuppfattning” utan vi instämmer till fullo. Det är därför vi skriver just det på ett flertal ställen i vår artikel. Vi skriver till exempel att ”Utsläppen från förbränning av skogsbränsle redovisas inom marksektorn, genom förordningen om markanvändning och skogsbruk, Lulucf”. Det är just därför den svenska klimatpolitiken blir kontraproduktiv då den bara ersätter fossila utsläpp med biogena utsläpp vilket alltså inte påverkar det totala utsläppet i den officiella statistiken.

Vi uppmanar dock de ansvariga för Lulucf, medförfattare till repliken från Berndes m.fl., att göra systemet mer transparant genom att explicit redovisa både skogens upptag och utsläppen från biogen förbränning, i stället för bara dess differens. På så sätt skulle man stärka samhällsdebatten och ge bättre underlag för politiker att fatta klimatpositiva beslut.

Ett nyligt exempel på en negativ effekt av det nuvarande icke-transparanta systemet är Svante Axelssons förslag inom ramen för ”Fossilfritt Sverige” där han återigen vill ersätta fossilt med skogsbränsle (DN Debatt 21 september). Hade han fått den korrekta informationen som vi och Berndes med flera tillhandahåller, då hade hans förslag sett annorlunda ut.

Kjell Prytz
lektor i fysik, Mälardalens Högskola

Harry Frank
före detta forskningsdirektör ABB Corporate Research, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

Referenser:

Upptag från skog

Tillväxten i svensk skog

EU-kommissionens skogsstrategi

EU-kommissionens plan för EUs kolsänka

EU-kommissionens krav på kolsänka för Sverige till 2030

62 forskare konfronterar Larssons (läs Skogsindustrins) argumentering

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.