Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag27.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Stå upp för bonus – malus”

Först kom Konjunkturinstitutet, nu Riksrevisionen. Båda myndigheterna kritiserar bonus-malus förordningen, och Konjunkturinstitutet talar till och med om att lägga ned styrmedlet. Jakob Lagercrantz, vd för 2030-sekretariatet, menar att regeringen måste orka stå emot klåfingriga förändringar i något som både har stöd hos marknaden och en bred acceptans.

Publicerad: 18 Februari 2020, 08:54

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Jakob Lagercrantz från 2030-sekretariatet ser den senaste kritiken mot bonus-malus som ett sätt att utveckla styrmedlet och anpassa det till snabba förändringar i omvärlden

Foto: Shirley/Wikimedia Commons och David van der Mark/flickr


Sverige har det mest omfattande klimatmålet för transportsektorn, 70 procent klimatreduktion till år 2030. Näringslivet står bakom både målet och de styrmedel som beslutats för fordon och drivmedel, och inom ramen för Fossilfritt Sverige har en lång rad viktiga aktörer tagit fram egna färdplaner för att nå fossilfrihet. En bred och stark grupp företag arbetar målmedvetet tillsammans med politiken. Här är Sverige som bäst.

Riksrevisionen ondgör sig över att bonus går till storstadsbors köp av elbilar. De glömmer att bilar som körs i stadstrafik och tätorter påverkar många människor och har därför stor nytta. Däremot kan rättvisan kräva att vi gynnar även dem som vill miljöanpassa sin gamla bil. Som komplettering finns ett styrmedel på gång för att konverteras till gas- eller etanoldrift med en direkt klimatnytta på 50-95 procent. 

Ett bidrag för konvertering är en sorts klimatbonus som kan jämna ut skillnaderna mellan dem som har råd med de nyaste bilarna och de som vill anpassa den man har. Dessutom blir det ett sätt att klimatanpassa även den existerande fordonsparken, med stor effekt per investerad krona. 

När två statliga utredningsinstitut kritiserar ett styrmedel så påverkar det debatten. Men läser man deras rapporter så är kritiken egentligen bara förslag på att utveckla ett existerande system. Det är helt naturligt, de svenska styrmedlen för fordon och drivmedel behöver löpande omvårdnad och justeringar. 2030-sekretariatet har flera konstruktiva förslag.

Vi vill till exempel se kontrollstationer vart tredje år, förlängd malus, justerad tid för bonus så att el/gasbilen inte lämnar landet och teknikneutralitet - bonus baserat på verkliga utsläpp.

När Frankrike införde bonus-malus 2008, angavs tydligt att förordningen skulle revideras i takt med fordonsutvecklingen. där har styrmedlet reviderats nio gånger sedan 2008. Inte minst bilindustrins tekniska utveckling gör detta nödvändigt. Bonus-malus är dessutom, precis som i Sverige, utformat för att vara neutral för statskassan, bonusen betalas av de avgifter fordon med höga utsläpp betalar.

Vad både Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen har rätt i är att det går för långsamt. Vi köper fortfarande många bilar, de blir allt större och törstigare och vi kör allt mer med våra bilar. Detta är något vi behöver arbeta med. Det vi inte behöver är tvära kast med nya styrmedel så fort de som ogillas av någon. Låt oss i stället justera så att vi får den utveckling klimatet behöver.

Jakob Lagercrantz
vd, 2030-sekretariatet

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.