Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag03.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Stockholmsstudenter kräver färre flygresor på högskolorna

Högskolorna och universiteten i Stockholm ger en bild av att prioritera miljö- och hållbarhetsfrågor högt. Men bakom denna bild finns ett stort utsläpp av koldioxid, som flygresor till stor del står för. Detta måste upphöra, skriver studentorganisationen Klimatstudenterna.

Publicerad: 23 Oktober 2020, 09:28

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Björn Nordin, KTH Jonas Bane, Södertörns universitet, Sandra Swartling Karolinska institutet och Klas Andersson Handelshögskolan från studentorganisationen Klimatstudenterna.


Institutionerna KTH, Karolinska institutet, Södertörns universitet, Handelshögskolan samt Stockholms universitet profilerar sig alla med att bedriva ledande forskning. Forskningen är enig kring hur viktigt det är att minska koldioxidutsläppen. Trots detta fortsätter universitetens verksamheter att vara stora utsläppskällor.

Tjänsteresor med flyg till möten, uppdrag och konferenser i andra städer är i de flesta fall högskolornas klart största källa till koldioxidutsläpp. Utsläppen motsvarar mer än ett ton koldioxid per anställd och år hos majoriteten av de nämnda universiteten. De flesta av resorna är långresor över 50 mil och vid närmare titt är det en mindre andel av de anställda forskarna som står för en större andel av koldioxidutsläppen.

Under pandemin har flygandet minskat betydligt och digitala lösningar har möjliggjort att universitetens arbete kunnat fortgå. Även om många längtar efter att allt ska bli som vanligt igen är det flera saker som Klimatstudenterna anser inte borde återgå till det normala. Både studenter och lärare har vid det här laget anpassat sig till att både undervisning och praktiska uppgifter kan ske trots reserestriktioner. Detta är ett bevis på att många resor med flyg för att gästföreläsa, delta på konferenser och möten bör kunna ersättas med digitalt deltagande eller resor med tåg.

Klimatstudenterna efterlyser även ett mer strukturerat kontinuerligt hållbarhetsarbete med konkreta tidsbundna mål. På samtliga universitet finns övergripande hållbarhetsstrategier och i kommunikationen utåt benämns ofta hållbarhet som viktigt för skolorna. Men realiteten är inte lika vacker som fasaden. Vissa av skolorna har inte koll på sina egna utsläpp och saknar helt tydliga, mätbara mål för hållbarhetsarbetet. Därtill finns ingen som följer upp de övergripande strategierna, vilket gör att strategierna oftast inte omvandlas till åtgärder. Det måste ske en stor förändring från intention till handlingskraft hos universitetens beslutsfattare.

Universiteten har mellan cirka 250 och 5500 anställda medarbetare per skola. Ändå består miljöledningen på flera av skolorna av en ensam person med hållbarhetsarbetet som huvuduppgift. Undantaget är KTH som har 9 st anställda för att arbeta direkt med hållbarhetsfrågor, på 13 000 studenter och 3700 anställda. Detta har möjliggjort ett samarbete med Chalmers kring att ta fram Klimatramverket, ett ramverk för klimatstrategier som nu används av 37 universitet och högskolor (med Stockholms universitet som det anmärkningsvärda undantaget).

På Handelshögskolan saknas heltidsanställda för ändamålet. Ofta finns rådgivande grupper med studentrepresentation som behandlar hållbarhetsfrågor på universiteten. Men utan dedikerad personal för att sköta de operativa åtgärderna riskerar många strategier stanna på planeringsstadiet. En lösning liknande den som KTH har med en stab av människor med olika ansvarsområden inom hållbarhetsfrågor är det upplägget som krävs för att inte missa viktiga delar.

För att undvika dramatiska förändringar, såsom totalt flygförbud för personalen, behöver förändringsarbetet börja redan nu. Vi kan inte vänta längre. Vi vill se krav på att anställda väljer tåget vid resor kortare än 70 mil och att internationella möten och konferenser hålls digitala. Pandemin har visat att digitala lösningar i många fall är möjliga utan att påverka arbetskvaliteten.

Björn Nordin,
student, KTH

Jonas Bane
student, Södertörns universitet

Sandra Swartling
student, Karolinska institutet

Klas Andersson
student, Handelshögskolan

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.