Stor energiproduktion i datacenter – inför nya styrmedel för att låta den avlasta elsystemet

Det svenska energisystemet drar i dag inte nytta av datacenters avlastande potential, i stället har datacenter utan miljöbaserade motkrav skatterabatterats med 1,3 miljarder kronor. Vi förväntar oss att nästa giv från regeringen möjliggör datacenter som tillgång för energisystemet. 

Det är hög tid att pågående debatt och planerade insatser för att hantera såväl klimatkris som energikris inkluderar datacenter, både dess nuvarande negativa inverkan på och potentiella positiva bidrag till energisystemet. Riksrevisionens färska kritik av skatterabatter om 1,3 miljarder till datacenteraktörer, utan krav på energieffektivitet, pekar tydligt på just detta. Att regeringen nu snabbt gått ut och lovat att slopa rabatten riskerar att bli ännu ett ogenomtänkt beslut från politiken. 

Varje svensk person, varje svenskt bolag, varje svensk myndighet har i allra högsta grad ett beroende av multipla datacenter. All data och all datahantering, oavsett om det är internet, streaming, ett bolags kunddatabas, ett sjukhusjournalsystem eller dess system för att operera på distans, en regerings mailserver eller högoktaniga forskningsberäkningar, bor i ett fysiskt hem: ett datacenter. De flesta av oss tänker inte på dem. Men alldeles oavsett graden uppmärksamhet de får, är faktum att ingen del av vårt moderna samhälle funkar utan dem. Datacenter är det digitaliserade samhällets hjärnor och nätverken dess nervbanor. Om du nu tänker ”men vi kör i molnet” så har även molnet ett fysiskt hem.

Datacenter slukar energi. Koldioxidutsläppen från datacenter brukar sättas i paritet med flygindustrins. Det finns dock en stor skillnad mellan de två. Datacenter är nödvändiga för klimatomställningen. Ett banalt exempel är vad som sker när vi flyger mindre, vi har fler digitala möten. Fler digitala möten innebär mer belastning på datacenter som då i sin tur drar mer energi. Ett lite mer avancerat exempel är ett fastighetsbestånds AI-drivna energioptimeringssystem, som gör enorm skillnad men fortfarande bor i ett datacenter som drar energi. 

”Globalt uppskattas elanvändningen till datacenter uppgå till 300 TWh/år och förväntas mer än tredubblas fram till år 2030.”

Datacenter i Sverige kommer i år förbruka 3 terawattimmar, TWh. Det kan sättas i relation till 2021 års produktion från solkraft på 1,1 TWh, eller havsbaserad vindkraft 2021 med 0,51 TWh. Energimyndigheten uppskattar att datacenter i Sverige år 2025 kan komma att förbruka 6 TWh. Globalt uppskattas elanvändningen till datacenter uppgå till 300 TWh/år och förväntas mer än tredubblas fram till år 2030.  All denna elenergi omvandlas i serverhallen till värme, det brukar kallas spillvärme. Men spill för tankarna till något som är förlorat. Det är förvisso verkligheten i dag i majoriteten av fall, men det skulle inte behöva vara så. Det är dags att prata om spillvärmen och använda den som återbruksvärme. All denna energi kan nämligen användas för att till exempel värma stora fastigheter. Tekniken för att göra detta finns i dag, inte som med kärnkraft om 10–15 år. För att snabbt ta vara på denna värme krävs det att svenska politiker reglerar vad som är okej och inte okej utifrån energieffektivitet när det gäller nybyggnation av datacenter i Sverige.  

”Tekniken för att göra detta finns i dag, inte som med kärnkraft om 10–15 år.”

I stället har svenska politiker gett skatterabatt om hittills 1,3 miljarder SEK till ett fåtal bolag för att etablera datacenter i Sverige, utan att ställa motkrav på energieffektivitet, däribland tillvaratagandet av spillvärme. Som tur var har vi i Sverige grundlagsskyddade oberoende Riksrevisorer, i detta fall Helena Lindberg tillsammans med revisionsdirektör Dimitrios Ioannidis, som granskar sådant som till exempel skatterabatter. I en utvärdering från Riksrevisionen konstaterades den 1 september 2022: 

”Ur ett energipolitiskt perspektiv har regeringen inte övervägt åtgärder som skulle kunna bidra till att möta utmaningarna på energiområdet. I synnerhet gäller det energieffektivisering, där datacenter kan bidra som producenter av spillvärme, genom att tillföra flexibilitet till energisystemet och genom sitt interna energieffektiviserande arbete.” 

”Här visar Riksrevisionen prov på förståelse som svenska politiker hade behövt innan de snackade skatterabatter.”

Här visar Riksrevisionen prov på förståelse som svenska politiker hade behövt innan de snackade skatterabatter. Det stämmer att utöver att bidra med energi som i dag slösas bort, kan datacenter också tillföra flexibilitet till energisystemet. Det är nämligen så att för de 3 TWh som behövs för att driva datacenter som huserar inom svenska gränser finns i de flesta fall motsvarande energiinfrastruktur i form av batterier och reservkraft. Dessa investeringar görs för att datacenter ska funka även om energisystemet inte gör det. Det ska vi alla vara tacksamma för, då vi är djupt beroende av att datacenter fungerar för att vårt samhälle ska göra det. Men nästan alla årets timmar står dessa batterier och reservkraftverk stilla, oanvända. De skulle i stället kunna användas för att balansera elnätet och kapa effekttoppar, utan att kompromissa med datacenters säkerhet. Den installerade datacenterkapaciteten i Sverige uppgår till cirka 600 megawatt, MW, vilket innebär att det finns 600 MW batterier plus 600 MW reservkraft. Detta motsvarar totalt lika mycket som Sveriges största kärnkraftreaktor Forsmark 3 i outnyttjad potential som till stor del skulle kunna användas för att avlasta elsystemet.  

”Detta motsvarar totalt lika mycket som Sveriges största kärnkraftreaktor Forsmark 3 i outnyttjad potential som till stor del skulle kunna användas för att avlasta elsystemet. ”

Att databehovet växer är oundvikligt i digitaliseringens tidevarv. Datacenter är absolut nödvändiga nu och än mer i vår kommande klimatomställning inklusive elektrifieringen. Men de kan byggas mycket mer klimatsmart än vad de gör i dag. Faktum är att det som många i dag kallar ett ”grönt” datacenter i praktiken innebär att ett datacenter drivs med grön el, inte att det är optimalt energieffektivt eller energicirkulärt. Något som borde vara ett krav när det ska byggas nytt eller borde uppmuntras genom ekonomiska incitament. 

Vi uppmanar den blivande regeringen att: 

1. I stället för att välja den enkla vägen och slopa rabatten efter Riksrevisionens kritik, rikta om ekonomiska styrmedel för datacenter utifrån miljöpolitiska mål genom att fokusera på ny energicirkulär teknik som gör datacenter till en tillgång för elnätet. 

2. Ge Energimyndigheten i uppdrag att vägleda den svenska regeringen kring hur datacenter kan bli en tillgång i energisystemet. 

3. Införa en svensk energieffektivitetsreglering för nybyggnation eller nyetablering av datacenter. Gå före och medverka till en god datacenterreglering i EU inklusive rapporteringsplikt avseende koldioxidutsläpp. I dag är EU:s ”European Code of Conduct for Data Centres frivillig”, vilket inte räcker. 

4. Tillsätt en expertkommitté som inkluderar värmeåtervinnings- och nätbalanseringsexperter, vilka kan bistå svenska politiker med beslutsunderlag. 

Linda Waxin
Vd och medgrundare av T.Loop, en startup inom energicirkulära datacenter 

Tove Ahlström
Vd, tankesmedjan Global Utmaning och styrelseledamot i T.Loop 

Staffan Stymne
Civilingenjör tillämpad termodynamik- och kylteknik samt medgrundare i T.Loop