Svensk klimatpolitik är kontraproduktiv

Sveriges åtgärder för att mildra klimatkrisen innebär i praktiken att ersätta fossila bränslen med skogsbränsle. Över några decennier har den fossila förbränningen minskat men har kompenserats av en ökad andel biobränsle, huvudsakligen skogsbränsle.

Svensk klimatpolitik grundar sig på en gammal idé om att skogsbränsle skulle vara klimatneutralt. Teorin bygger på att den koldioxid som skapas återabsorberas av ny växtlighet som planteras på avverkningsområdet. Man tänkte sig att tidsrymden för denna process är tillräckligt kort för att inte påverka klimatet. 

I ett borealt skogsbruk som det svenska kan omloppstiden vara 50–100 år, men den så kallade återbetalningstiden blir olika lång beroende på hur skogens produkter används. I Sverige blir drygt 80 procent av skogsavverkningen till kortlivade produkter som snabbt omvandlas till koldioxid, 50 procent blir skogsbränsle och 30 procent pappersprodukter.

Ny forskning visar att ett avverkningsområde också avger koldioxid från marken vilket uppgår i Sverige till ca 15 miljoner ton per år. 

Alternativt kan man uttrycka det som att det tar 30 år för den nya växtligheten att absorbera läckaget från kalhuggen mark. 

”Om denna effekt inkluderas blir återbetalningstiden 70–110 år för svenskt skogsbruk.”

Om denna effekt inkluderas blir återbetalningstiden 70–110 år för svenskt skogsbruk.

Sveriges rådande klimatmål formuleras ”netto noll utsläpp om 25 år och därefter negativa utsläpp”. Därmed blir skogsbrukets återbetalningstid betydligt längre än vad klimatmålet tillåter.

Utsläppen från förbränning av skogsbränsle redovisas inom marksektorn, genom förordningen om markanvändning och skogsbruk, Lulucf. I denna redovisning ingår upptag från skog och utsläpp från skogsbruk. De biogena utsläppen uppskattas genom att konvertera den avverkningsvolym som räknas som kortlivad till koldioxid. Grovt taget ger varje kubikmeter virke 0,7 ton koldioxid. Klimatmålet utvärderas genom att addera utsläppen från fossila källor och skogligt biobränsle och sedan subtrahera upptag från skog. På så sätt har vi ett bra redovisningssystem och klimatmål eftersom de två typerna av utsläpp likställs. Att ersätta fossilt med skogsbränsle får sålunda ingen verkan på klimatmålet.

EU-kommissionen har gjort liknande analyser och definierar i sin taxonomi för hållbarhet vilka kriterier som ska gälla för ett hållbart skogsbruk. I princip klargör man att klimatnyttan måste uppnås inom 30 år, i enlighet med det klimatmål som EU har satt upp. 

Svenskt skogsbruk får alltså svårt att möta kriterierna för hållbarhet.

Den främsta anledningen till den ökade biogena förbränningen är kraftvärmeverken. På några decennier har de till stor del ställt om från fossilt till skogsbränsle. Från 1990 till i dag har skogsbränslet ökat med 20 miljoner kubikmeter.

Samtidigt har svensk bruttoavverkning av skog per år ökat med 30 miljoner kubikmeter. Detta indikerar att det är en ökad avverkning som förser kraftvärmeverken med bränsle. 

Utsläpp av koldioxid från svenska kraftvärmeverk över samma tid ökar och det fossila ersätts av biogent.

Anledningen till den kraftiga biogena ökningen är att biogen förbränning inte regleras av EU:s utsläppshandelssystem ETS, samt är undantaget från svensk koldioxidbeskattning. Därmed kan man säga att skogsbränsle har fått frikort. Man kan med fog påstå att det till och med subventioneras eftersom många anläggningar med biogen förbränning också tilldelas ”utsläppsrätter”, vilka de med ansenlig förtjänst kan sälja (främst massabruk). 

De reella utsläppen från kraftvärmeverk är således mycket höga. Icke desto mindre hävdar samtliga svenska kommuner att deras värmeverk gör klimatnytta genom att ”substituera” fossila bränslen med skogsbränsle. Hur är det möjligt att svenska kommuner kan gå ut med den felaktiga informationen? Anledningen är redovisningsteknisk. Emedan fossila utsläpp ska redovisas av varje anläggning redovisas biogena utsläpp övergripande på statlig nivå via Lulucf. I anläggningens formella redovisning ser det alltså ut som att man har noll-utsläpp. Man flyttar helt enkelt redovisningen av utsläppen från anläggningen till det statliga Lulucf. Kommunerna utnyttjar orättfärdigt en lucka i redovisningssystemet. Till exempel kan Stockholms hela minskning av utsläpp spåras till denna bokföringsteknik. 

Nyligen offentliggjorde Naturvårdsverket en beräkning över de totala utsläppen från landets biogena förbränning vilket landar på 50 miljoner ton koldioxid per år. Av detta står kraftvärmeverken alltså för 16 miljoner ton. De resterande 34 miljoner ton kommer huvudsakligen från massabruken, en mindre del även från transporter. Dessutom tillkommer utsläpp från kalhuggen mark om minst 15 miljoner ton koldioxid per år vilket inte ingår i Naturvårdsverkets beräkning. De biogena utsläppen är därmed mer än 50 procent högre än de fossila.

I ljuset av den alltmer tilltagande klimatkrisen och insikten om att det mesta av biobränslen har återbetalningstider långt bortom klimatkrisens tidsramar blir den svenska klimatpolitiken till ett problem, den blir kontraproduktiv. I praktiken påverkar de biogena och fossila utsläppen klimatmålet lika negativt. Man måste därför sluta betrakta biobränslet som koldioxidfritt och redovisa utsläppen där biobränslet förbränns.

Att inkludera biogena utsläpp i statistiken innebär att nationens reella utsläpp mer än fördubblas. Som en konsekvens av regeringens klimatpolitik har utsläppen därmed ökat med tiden och ligger per person i dag i paritet med länder som vi associerar med de värsta klimatbovarna, de är till exempel betydligt högre än i Kina.

Sverige går på kollisionskurs med den övriga världen, vilket blir tydligt i EU-kommissionens taxonomi för hållbarhet. Om inte Sverige snarligen lägger om kurs riskerar samhället att med tiden drabbas hårt.

Kjell Prytz
lektor i fysik, Mälardalens Högskola

Harry Frank
före detta forskningsdirektör ABB Corporate Research, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien

Fotnot: Diagrammen nedan är sammanställda av författarna med hjälp av data hämtade från Skogsstyrelsen, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Statistiska Centralbyrån. 

Bild 1/3  Figur 1: Energi producerad per energislag i TWh/år (terawattimmar per år). Minskningen av fossila källor har ersatts med biobränsle, så gott som uteslutande skogsbränslen.

Källor: 

Kalhyggesbruk ger stora utsläpp av växthusgaser (DN)

Svensk forskning: Kan ta 30 år innan nya träd ger positiv klimateffekt (Svt)  

EU:s taxonomi (se punkterna 2.1 och 2.2) 

Stockholm klarar koldioxidbudgeten tack vare pandemin (DN) 

Naturvårdsverket