Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag05.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Sverige halkar efter på området företags ansvar för mänskliga rättigheter

Två månader efter att EU:s justitiekommissionär presenterade ett initiativ för en EU-lag kring företags ansvar för mänskliga rättigheter har regeringen fortfarande inte gett något officiellt besked i frågan om hur Sverige ställer sig till lagstiftning på området. Det är dags att Sverige aktivt tar ställning för EU-kommissionens initiativ, skriver nio organisationer, alla medlemmar i CONCORD Sverige.

Publicerad: 25 Juni 2020, 09:41

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Regeringen inte gett något besked efter EU:s initiativ för en lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, skriver organisationer i CONCORD Sverige.


Exemplen där företag kan kopplas till, eller anses direkt bidra till, negativa effekter på mänskliga rättigheter är många: 

DR Kongo: Gruvorna här producerar 60 procent av världens utbud av kobolt. Mineralet används för att producera litiumjonbatterier som driver elbilar, bärbara datorer och smarta telefoner. Utvinningsprocessen har klara länkar till illegal gruvdrift, kränkningar av mänskliga rättigheter, korruption och barnarbete. 

Indien: Miljöförstöring från läkemedelsfabriker som försörjer svenska och europeiska läkemedelsbolag med läkemedel orsakar hälsoproblem, fiskdöd och förstör odlingsmark. 

Amazonas: Svenska storbanker bidrar till skövlingen av regnskog i Brasilien. Även hållbarhetsfonder är inblandande. 

I spåren av covid-19-pandemin har usla arbetsförhållanden i globala leverantörsled blivit allt tydligare. Det kan handla om slavliknande arbetskontrakt, löner det inte går att försörja sig på och/eller kvinnor och barn som utsätts för sexuella övergrepp och våld. Företag har i krisen försökt undkomma sina skyldigheter att betala för redan lagda beställningar, vilket gör det svårt för leverantören att betala ut löner eller behålla personal. I andra fall tvingas människor till arbetet, utan vare sig tillgång till vatten för handtvätt eller andra säkerhetsåtgärder för att undvika smittspridning. 

Den globaliserade ekonomin och den ökade internationella handeln har medfört stora förändringar i hur företag bedriver sin produktion och verksamhet under de senaste decennierna. Flera svenska och europeiska företag är medvetna om och arbetar kontinuerligt med utmaningar kopplade till mänskliga rättigheter. Det handlar dock om egna, frivilliga initiativ bland några få aktörer i leverantörskedjorna. 

I över 20 år har FN, OECD, branschinitiativ, investerare och civilsamhällesorganisationer försökt lyfta utmaningar i relation till affärsverksamhet och mänskliga rättigheter. Hållbarhet står i dag högt på agendan i den offentliga debatten. Riktlinjer och verktyg har tagits fram, men gemensamt för dem är att de alla är frivilliga. 

Det är upp till företagen om de vill inkludera mänskliga rättigheter i sin riskanalys. Problemet är att alltför få gör det. Initiativet Corporate Human Rights Benchmark visar att inte ens hälften av de 200 större företag de granskat implementerar en process som Human Rights Due Diligence, ett nyckelverktyg inom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Företag som bidragit till negativa effekter på mänskliga rättigheter straffas inte, förutom i ett fåtal fall i inhemska domstolar. 

I slutet av april presenterade EU:s justitiekommissionär ett initiativ för att ta fram en EU-lag kring företags ansvar för mänskliga rättigheter. En lag som faktiskt skulle tvinga företag att se över vilka risker deras verksamhet kan utgöra för mänskliga rättigheter och agera på dem, och annars riskera sanktioner. 

EU-initiativet är en historisk möjlighet att agera mot företags negativa påverkan på mänskliga rättigheter och förstörelse av miljön. Många företag stöttar också ett sådant initiativ. Konkurrensen mellan företag som tar ansvar och investerar i hållbarhet och mindre hållbara företag är i dag orättvis. Ett mer hållbart företagande kan i stället utgöra en positiv konkurrensfördel, då investerare, kunder och ägare i allt högre grad efterfrågar ansvarsfulla affärer. 

En lag skapar ett juridiskt verktyg för att tvinga oseriösa aktörer att ta ansvar och på så sätt kommer världshandeln i ännu högre utsträckning kunna bidra till målen i Agenda 2030. Flera länder i Europa har redan den här typen av lagstiftning. Sverige, som ser sig som ett föregångsland i sitt arbete för mänskliga rättigheter håller nu på att halka efter internationellt. Från politiskt håll har hållningen varit ”vänta och se” i fråga om lagstiftning, och det har varit anmärkningsvärt tyst kring EU:s initiativ. 

Nästan två månader efter kommissionärens uttalande har det fortfarande inte kommit något officiellt besked från regeringen i frågan. Vi anser också att Sverige skyndsamt måste påbörja arbetet kring vad en lag ska innehålla - i en inkluderande process - och förslagsvis tillsätta en formell referensgrupp som förutom att bjuda in företag även inkluderar fackföreningar och civilsamhällesorganisationer. 

Nu är hög tid för Sverige att ta frågan om mänskliga rättigheter på största allvar och på så sätt skapa förutsättningar för uppfyllandet av Globala målen för hållbar utveckling.

Louise Lindfors,
generalsekreterare Afrikagrupperna

Lena Ingelstam,
generalsekreterare Diakonia

Charlie Aronsson,
kanslichef Fair Action

Anna Stenvinkel,
generalsekreterare Forum Syd

Klara Knapp,
ordförande Latinamerikagrupperna

Karin Lexén,
generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Johan Pettersson,
generalsekreterare Oxfam Sverige

Alice Blondel,
kanslichef Swedwatch

Sofia Östmark,
kanslichef Union to Union

Anna Tibblin,
generalsekreterare We Effect

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.