”Sverige måste driva på för en globalt hållbar bioekonomi”

Nyligen slog EU:s jordbruksministrar fast att en hållbar och cirkulär bioekonomi kan ge ett grönare, rättvisare och mer konkurrenskraftigt Europa. I höst väntas förslag på en svensk bioekonomistrategi. Bioekonomiska satsningar krävs för att lyckas med en grön industriell omställning och för att tackla klimatförändringarna. Men i en värld där resursanvändningen är global måste Sverige också driva på för en globalt hållbar bioekonomi.

De senaste 50 åren har jordens befolkning fördubblats, den globala ekonomin fyrfaldigats och den globala handeln tiofaldigats. Utmaningen är att, samtidigt som befolkning och resursbehov ökar, ställa om till fossilfrihet, bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 2022 åtog sig världens länder att vända förlusten av biologisk mångfald till 2030 och skydda 30 procent av jordens land- och havsområden. Ett viktigt steg. Minst lika viktigt är att skapa en globalt hållbar bioekonomi där jordbruks-, skogs- och havsområden används så hållbart och effektivt som möjligt.

Det är positivt att EU:s jordbruksministrar trycker på för en uppdatering av EU:s bioekonomistrategi och att Sverige utvecklar en nationell sådan. Men bioekonomi är en global angelägenhet. Alla länder måste premiera hållbar och resurseffektiv användning av förnybara råvaror i sina ekonomiska system.

Därför måste Sverige verka för en hållbar bioekonomi på global nivå genom samarbeten inom handel, export och bistånd. Utvecklingspotentialen är stor, inte minst i Afrika, Asien och Latinamerika.

Utvecklingspotentialen är stor, inte minst i Afrika, Asien och Latinamerika.

Sverige har genom Sida länge gett värdefullt stöd till att bygga en modern afrikansk bioekonomi. Nu görs stora nedskärningar av bistånd som stöder forskning och bioinnovation. Detta trots att en utvecklad bioekonomi är ett kraftfullt verktyg för grön innovation, företagsutveckling och nya exportmöjligheter. Mer än hälften av den afrikanska befolkningen är beroende av jordbruk, men produktiviteten är mycket låg, med ohållbart nyttjande av ekosystem som följd. Bioekonomin kan ge ett hållbart och produktivt jord- och skogsbruk, nya jobb och en starkare afrikansk grön näring.

Regeringen borde alltså öka Sveriges strategiska satsning på hållbara afrikanska bioekonomier.

I sydöstra Asien kan Sverige bidra till utvecklingen av en hållbar bioekonomi genom att mer aktivt samarbeta med institutioner och företag inom hela Asean-regionen. Exempelvis kan Sverige utveckla samarbeten för resurseffektiv och hållbar markförvaltning, innovativa bio-baserade produkter och bioraffinaderier i Indonesien och Thailand.

Sverige kan och bör förstärka sitt partnerskap med Brasilien inom avancerade biobränslen och hållbar markanvändning, liksom med Colombia med en nyutvecklad kapacitet inom olika biosektorer. I Latinamerika kan landsbygdsutveckling stimulera en hållbar och produktiv markanvändning som bevarar och återskapar naturskog och bidrar till negativa utsläpp genom kolbindning i marken.

Sverige ligger i framkant av grön innovation och kan tillsammans med likasinnade aktörer spela en nyckelroll i att skapa en hållbar, resurseffektiv och cirkulär bioekonomi.

Sverige ligger i framkant av grön innovation och kan tillsammans med likasinnade aktörer spela en nyckelroll i att skapa en hållbar, resurseffektiv och cirkulär bioekonomi. För svensk industri som investerar i de gröna näringarna globalt finns stora kommersiella möjligheter.

Vi uppmanar därför regeringen att möjliggöra svenska bioekonomiska satsningar även på global nivå med en kombination av handel, innovation, industriella satsningar och bistånd. Dessutom kan Sverige genom att anta värdskapet för nästa Global Bioeconomy Summit leda utvecklingen mot en hållbar bioekonomi och kraftfullt bidra till ökad välfärd och hållbar utveckling.

Måns Nilsson
Vd, Stockholm Environment Institute

Ivar Virgin
Senior forskare, Stockholm Environment Institute

Francis X. Johnson
Forskningsledare, Stockholm Environment Institute