Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Sverige måste lämna avtalet som kan sätta stopp för klimatomställningen

Sveriges ambitioner för klimatomställning innebär att vi riskerar stora skadeståndskrav från fossilindustrin. Energistadgefördraget är ett handelsavtal som sätter klimatet i fara, och det är dags att Sverige, EU och andra medlemsländer lämnar det klimatfientliga avtalet, uppmanar fyra klimatorganisationer.

Publicerad: 21 april 2021, 08:42

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Linda Burenius,100% förnybart, Robin Holmberg och Chaïm De Mulder, Push Sverige, Christian Tengblad, Skiftet samt Leo Rudberg, Fältbiologerna


Den här veckan, med Earth day på torsdag, och medan USA håller i ett toppmöte för klimatledarskap, samlas också EU:s energiministrar. Det som dock inte står på agendan, utan ändå har en stor påverkan på den nödvändiga energiomställningen, är Energistadgefördraget, ECT.

ECT är ett handelsavtal som kom till 1998 och berör länder både i och utanför Europa. Tanken bakom fördraget på 90-talet var att trygga energiförsörjningen, effektivisera elnäten och minska miljöproblemen inom energisektorn. Syftet med avtalet är således gott, men i dag finns goda skäl att ifrågasätta fördraget i sin helhet liksom Sveriges och andra EU-länders deltagande i det. 

Energimarknaden har gått igenom stora förändringar de senaste två decennierna, inte minst tack vare en stor tillväxt av förnybar energi, som även möjliggör privat elproduktion och medför olika nya utmaningar för underhåll och utbyggnad av elnät. Energistadgefördraget har dock knapp uppdaterats sedan det trädde i kraft 1998. 

Fördragets ålder innebär också att dess mål har, åtminstone inom EU, antingen redan uppnåtts eller tagits vid i uppdaterad form inom ramen för EU:s mål eller lagstiftning. Exempel på det är Förnybartdirektivet och utvecklingen av EU som energiunion, för vilka utgångspunkten är klimatförändring och energioberoende, det vill säga minskat beroende av utomeuropeiska energimarknader.

Förhandlingar om förnyelse av Energistadgefördraget är på gång, och flera stater som omfattas av avtalet är medvetna om behovet av en uppdatering. Ändå finns viktiga skäl att helt lämna fördraget.

Liksom många andra handelsavtal innehåller fördraget klausuler om ISDS, ett sätt att skydda företagsinvesteringar mot politiska beslut. Det betyder att fossilbolag kan försäkra sig mot regeringars beslut om att avveckla fossila bränslen. Det har skett flera gånger sedan fördraget trädde i kraft. Vattenfall fick till exempel 1,4 miljarder euro (över 14 miljarder kronor) år 2011 genom att stämma Tyskland för att inte utfärda de nödvändiga tillstånden som krävdes för att kunna bygga ett nytt kolbaserat kraftverk. 

Mer nyligen har den tyska koljätten RWE stämt Nederländernas regering för att de fasar ut kol. Utöver utbetalningar av stora skadeståndsbelopp till fossilbolagen, är den verkliga skadan att regeringar pausar klimatpolitiken då tuffa beslut som krävs uteblir till följd av rädslan för stämningar.

Förhandlingar om en uppdatering av Energistadgefördraget är känsliga och förändringar är svåra att genomföra, eftersom sådana kräver acceptans av samtliga fördragsparter. Vissa medlemsstater har redan tillkännagivit att de motsätter sig alla former av fördragsförändringar överhuvudtaget. Diskussionerna riskerar därmed att bli en lång följetong – kraven på modernisering av avtalet restes redan 2017. Även detta riskerar leda till att politiken och samhället förlorar viktig tid för satsningar på en faktisk klimatomställning.

Sverige bör därför lämna fördraget. Det är inte ens svårt, utan bara att skicka ett brev och begära utträde. Varken EU eller Sverige skulle vara de första som gör det. Efter nio stämningar inom ramen för fördraget lämnade Italien under 2016. Det är nu viktigt att så många länder som möjligt, helst hela EU, lämnar fördraget. Det är nämligen så att till exempel tyska bolag fortfarande kan stämma den svenska staten, om Sverige skulle lämna men inte Tyskland.

Energistadgefördraget innebär en farlig broms för en kraftfull och nödvändig klimatpolitik. Över en miljon européer har skrivit under en uppmaning till EU och dess medlemsstater att lämna handelsavtalet. Detta uppmanar vi nu att också Sveriges regering fattar beslut om.

Klimatkrisen är akut. Vi har inte tid att sitta i domstol med fossilbolagen, vi har inte råd att betala skadestånd för klimatbeslut och vi har ingen anledning att vara med i ett handelsavtal som bromsar klimatomställningen.

Chaïm De Mulder
internationella Gruppen, Push Sverige

Robin Holmberg
ordförande, Push Sverige

Christian Tengblad
kampanjare, Skiftet

Leo Rudberg
ordförande, Fältbiologerna

Linda Burenius
ordförande, 100% förnybar

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News