måndag20 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Sveriges kompetensslöseri hotar klimatmålen”

Den gröna omställningen och klimatmålen hotas av brist på kompetens. Det skriver Jonas Gustavsson, vd och koncernchef på teknikkonsulten Afry och Markus Gustafsson, Co-founder & Chairman, på rekryteringsföretaget Mind Dig och föreslår tre åtgärder för att lösa kompetensbristen.

Publicerad: 10 mars 2023, 11:35

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Jonas Gustavsson, vd och koncernchef på teknikkonsulten Afry och Markus Gustafsson, Co-founder & Chairman, på rekryteringsföretaget Mind Dig.


Svensk arbetsmarknad skriker efter ingenjörer. Trots det står internationella talanger bokstavligen i kö för att bidra till ett mer hållbart samhälle, samtidigt som för många utrikesfödda ingenjörer står utanför arbetsmarknaden och för få kvinnor väljer teknikyrken. Företagen och välfärden, men framför allt klimatet, har inte råd att missa den här potentialen. 

”För många utrikesfödda ingenjörer står utanför arbetsmarknaden och för få kvinnor väljer teknikyrken.”

Den gröna omställningen har möjliggjort en renässans för industrinationen Sverige. Enorma investeringar i fossilfritt stål, batterifabriker och annan teknik innebär en historisk möjlighet för Sverige att leda vägen mot ett hållbart samhälle. Den gröna industriella revolutionen är inte bara en affärskritisk fråga för de företag som investerar, utan en överlevnadsfråga för vår planet. Senast 2045 ska Sverige vara klimatneutralt, och det målet måste nås. 

Under några år har världens blickar riktats mot Sverige, inspirerade av våra höga ambitioner på klimatområdet och de bolag som gått i bräschen. Men den här bilden hotas nu från flera håll. Vi har utmaningen med energiförsörjningen, där elproduktionen i Sverige helt enkelt inte räcker till. Vi har USA:s offensiva klimatpaket, som i sig är otroligt värdefullt för våra globala klimatmål, men som riskerar att locka investeringar inom grön teknologi till USA i stället för Sverige och Europa. 

Så har vi kompetensförsörjningen, som vi, och många med oss, menar är ett av de största hoten mot den gröna omställningen. Enligt SCB:s senaste Arbetskraftsbarometer uppger 8 av 10 teknikföretag att de har brist på rätt kompetens. Samtidigt hör vi prognoser om att industrisatsningarna i Norr- och Västerbotten kommer att skapa upp emot 100 000 nya jobb de kommande åren. Lägg därtill stora pensionsavgångar så förstår man hur allvarlig situationen är.  

För att säkra Sveriges fortsatta konkurrenskraft krävs en bred palett av åtgärder. Utbildningssystemet måste läggas om för att bättre svara mot arbetsmarknadens behov, det måste bli mer attraktivt att bo i norra Sverige och politiska beslut måste underlätta för efterfrågad kompetens att komma till Sverige. 

”Utbildningssystemet måste läggas om för att bättre svara mot arbetsmarknadens behov, det måste bli mer attraktivt att bo i norra Sverige och politiska beslut måste underlätta för efterfrågad kompetens att komma till Sverige.”

Vi föreslår tre åtgärder som ger företagen en bredare rekryteringsbas: 

1. Riktade fort- och vidareutbildningar för ingenjörer som står utanför arbetsmarknaden. Trots kompetensbristen står ett stort antal utrikesfödda ingenjörer långt ifrån arbetsmarknaden. Många arbetsgivare har rekryterat ingenjörer genom de så kallade nystartsjobben, där företag får ekonomisk ersättning när de anställer en person som varit arbetslös en längre tid eller är nyanländ i Sverige. Ett effektivt stöd som i regel övergår i en fast anställning.  

För att öka andelen rekryteringar bland utlandsfödda ser vi dock att många inom den här gruppen behöver uppdatera sin ingenjörskompetens för att bli kvalificerade för jobben. Här krävs skräddarsydda insatser i form av fort- och vidareutbildningar inom ramen för YH-utbildningar. Även våra tekniska högskolor kan bidra genom intensivutbildningar för den här gruppen. Dessa insatser, i kombination med ett kvalificerat anställningsstöd för företagen, skulle väsentligen öka anställningsbarheten. 

2. Kapa Migrationsverkets handläggningstider genom tillfälligt ökade resurser. Ett annat område som måste hanteras skyndsamt är Migrationsverkets långa handläggningstider. I normalfallet ska handläggningstiden för en förstagångsansökan vid arbetstillstånd ta tio arbetsdagar, men tar i dagsläget nästan fyra månader. I förlängningsärenden ser det än värre ut, där ska det ta tjugo dagar, men kan ta 6–12 månader. Detta trots att många av företagen är certifierade arbetsgivare, vilket ska garantera en snabbare handläggning. 

Orsaken är att Migrationsverket lider brist på beslutsfattande handläggare. Det här duger inte om Sverige på allvar ska kunna attrahera internationella talanger, som många andra länder också konkurrerar om. Vi välkomnar därför delen om att främja den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen inom ramen för det tilläggsdirektiv till Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring som presenterades nyligen. Här lyfts just behovet av kortare handläggningstider. Men utredningen ska redovisas först i januari 2024. Här måste regeringen genom sin myndighetsdialog agera tidigare än så. 

”Här måste regeringen genom sin myndighetsdialog agera tidigare än så.”

Vi menar att Migrationsverket borde kunna inspireras av Polisen, som under det ansträngda läget med passansökningarna när pandemins restriktioner släppte, vidtog kraftfulla åtgärder. På motsvarande sätt borde Migrationsverket under en begränsad tid kunna anställa fler handläggare och omfördela resurser internt för att möta det höga trycket. 

3. Arbeta långsiktigt och systematiskt med ökad jämställdhet. På lång sikt måste vi få fler unga tjejer och icke-binära intresserade av teknikyrket, exempelvis genom att införa programmering som ett ämne i grundskolan och utveckla teknikundervisningen för att öka relevansen för alla grupper. 

Vi som undertecknar denna debattartikel är medvetna om att vi har en bit kvar till helt jämställda arbetsplatser, men för att nå dit har vi för avsikt att genomföra två konkreta åtgärder: öka antalet praktikanter genom Jobbsprånget och Tekniksprånget och arbeta mer systematiskt med att i slutrekryteringsprocesser alltid ha minst en kvinnlig kandidat.

Vi ser en otrolig mångfald av kompetenta, högkvalificerade ingenjörer som vill vara med och skapa ett mer hållbart samhälle. Den kompetensen behövs nu mer än någonsin. Låt oss tillsammans göra Sverige till den attraktiva industrination vi måste vara för att klara klimatomställningen. 

Jonas Gustavsson
Vd och koncernchef, Afry

Markus Gustafsson
Co-founder & Chairman, Mind Dig

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev