Tänk om – bygg höghastighetsbanan nu

Enligt Trafikverkets övergripande mål ska 98 procent av tågen vara i tid. Men genom dagens järnväg, med överutnyttjad kapacitet och för lite tid till nödvändigt underhåll, kan detta aldrig bli en realitet. 

Opinionen har under många år varit enig om att vi behöver bygga ut järnvägen i Sverige. Den nya höghastighetsbana som planerats mellan Malmö, Göteborg och Stockholm kan byggas med modern teknik för spår, kontaktledningssystem och signalsystem som leder till ytterst få fel och stöder höga punktlighetsmål. Tanken är att den planerade höghastighetsbanan, 73 mil ny järnväg, ska trafikeras med höghastighetståg och snabba regionaltåg vilket gör att passagerartågens punktlighet ökar. Det gör också att godståg och pendeltåg kan få ökad framkomlighet på den befintliga järnvägen som dessutom kommer kunna underhållas bättre i och med minskad trafik.

”Att bygga ut den befintliga stambanan skulle ta längre tid, kosta mera pengar och ge lägre nytta ”

Alternativet till höghastighetståg är att bygga ut den befintliga stambanan. Men det skulle ta längre tid, kosta mera pengar och ge lägre nytta eftersom hastigheterna, och därmed restiderna, skulle bli nästan detsamma som idag. Om en höghastighetsbana för 320 km/h byggs blir restiden mellan Stockholm och Malmö 2,5 timmar, att jämföra med dagens 4,5 timmar. Att bygga två spår i anslutning till den befintliga stambanan medför dessutom stora provisorier och därmed en oöverskådligt lång byggtid med stora störningar för alla resenärer.

Ett vanligt argument för en utbyggd stambana är att det skulle ge mer plats för både godståg och regionaltåg. Men höghastighetslösningen ger samma antal spår, med den skillnaden att två får högre hastighet. Det kommer då också vara möjligt att bibehålla trafik under byggnationen.

Många hävdar att det blir för dyrt att bygga en höghastighetsbana. Självklart har Sverige med sin goda statsfinansiella situation råd. Vad vi däremot inte har råd med är en omodern järnväg. Vi bör dock vara beredda att nyttja andra finansieringar utöver statsbudgeten. För en kortare byggtid och tidigare utnyttjande av det färdiga projektet bör det ske en lånefinansiering och finansiering via företag och andra intressenter.

Vi måste också utnyttja den enorma kunskap som finns i andra länder som gått i bräschen för höghastighetstågen. Här finns mycket att lära både om hur man bygger industriellt, effektivt och till lägre kostnader och hur man skyddar naturintressen. Bland annat ser vi hur Tyskland har byggt landskapsbroar och faunapassager för att förebygga barriärer i naturen. Och i Spanien ser vi hur effekterna av en utbyggd och välfungerande höghastighetsjärnväg ger en överflyttning från inrikesflyg och biltrafik. Våra spanska kolleger har blivit så duktiga på tekniken att de exporterar den runtom i världen.

”Höghastighetsbana är det alternativ som ger störst vinster vad gäller ekonomi, kapacitet och restider.”

I sin riksdagsmotion skriver M, SD, KD och L bland annat att en satsning på höghastighetståg ”riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar” inom infrastruktur. Men järnvägen behöver byggas ut, och en höghastighetsbana är det alternativ som ger störst vinster vad gäller ekonomi, kapacitet och restider. Genom att bygga en egen höghastighetsbana kan vi dessutom bygga upp en kunskapsbas hos svenska ingenjörer och höja det tekniska kunnandet och kompetensen kring smarta lösningar som undviker negativ klimatpåverkan i hela landet. Det kan också öka regional tillväxt och få fler att välja tåg framför flyg. Ge oss en snabb, modern och välfungerande järnväg som möter de punktlighetskrav medborgarna ställer. Tänk om – bygg höghastighetsbanan nu.

Mats Lithner
Utvecklingschef Järnväg, Norconsult

Johan Sivengård
Divisionschef, Norconsult

Farah Al-Aieshy
Vd, Norconsult