Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Taxonomins utsläppsgränser för energisektorn hotar EU:s klimatmål

Utsläppsgränserna för energiproduktion som föreslås i EU:s taxonomi är så höga att de skulle göra det mycket svårt att bli av med utsläppen i EU:s el- och värmesektor. Att lyckas med det är centralt för att EU ska nå sina klimatmål, skriver Arman Teimouri och Joar Forsell från Libralerna.

Publicerad: 15 April 2020, 09:18

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Joar Forsell (L), talesperson klimatstyrmedel och Arman Teimouri (L), talesperson energifrågor.

Foto: Liberalerna


Den så kallade taxonomin – det klassificeringssystem som EU bygger upp för att peka ut hållbara teknik och hållbara ekonomiska aktiviteter – utgår från sex mål. Det handlar om en begränsning och anpassning till klimatförändringarna, om hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, om cirkulär ekonomi, om att förbygga och begränsa föroreningar samt att skydda sunda ekosystem.

För att klassas som hållbar måste en ekonomisk aktivitet ”bidra kraftfullt” till minst ett av de sex målen samtidigt som den inte får ”orsaka någon betydande skada” i arbetet med de övriga. Dessutom krävs en miniminivå avseende samhällsansvar och bolagsstyrning.

För att avgöra när en aktivitet kan sägas ”bidra kraftfullt” och när den ska anses ”orsaka betydande skada” har en expertgrupp på uppdrag av kommissionen tagit fram urvalskriterier för en lång rad aktiviteter inom allt från jordbruk till elproduktion och transporter. På det stora hela är arbetet gediget, men förslagen som rör den största koldioxidkällan, energisektorn, förvånar. 

Expertgruppen föreslår att en energianläggning som över sin livscykel kommer att ge upphov till mindre än 100 gram koldioxid per genererad kWh ska anses ge ett kraftfullt bidrag till arbetet att begränsa klimatförändringarna. 

Siffran är inte tagen ur luften. Den bygger på resonemanget att energisektorn ska nå nollutsläpp till 2050 och starkt bidra till att klimatmålen för 2030 nås. De båda målen stakar ut en kurva ner till noll som beskriver hur stora genomsnittliga utsläpp som är acceptabla vid en viss tidpunkt. Man tittar sedan på kurvan för de år anläggningen ska vara i drift och räknar fram en genomsnittlig utsläppsnivå som måste understigas. 

Om anläggningen ska drivas i 40 år från i dag blir siffran 100 g/kWh. Om anläggningens utsläpp skulle visa sig vara lägre än genomsnittet för vad som krävs för att EU:s energisektor inte ska inte missa klimatmålen så menar expertgruppen att anläggningen bidrar kraftfullt i arbetet. 

Vi menar att det synsättet är felaktigt. Förslaget innebär i praktiken att alla nya anläggningar för el- och värmeproduktion som kommer att byggas i Europa måste klara gränsen för att energisektorns utsläpp som helhet ska minska i den takt som krävs för att nå klimatmålen. Dessutom krävs det att alla befintliga anläggningar byggs om eller stängs. 

I verkligheten kommer ett antal nya anläggningar helt i enlighet med taxonomin att klassas som hållbara av andra skäl än att de bidrar till att begränsa klimatförändringarna. Det kan till exempel vara att de bidrar kraftfullt till klimatanpassningen. För de här anläggningarna finns inga krav på att innehålla 100 g-gränsen. De kommer ändå att klassas som hållbara.

Det kommer sannolikt också att byggas el- och värmeanläggningar som inte klassas som hållbara. Alla dagens anläggningar kommer inte heller att kunna byggas om för att uppfylla kraven i taxonomin.

Det krävs alltså att de anläggningar som enligt taxonomin ”bidrar kraftfullt” till att begränsa klimatförändringarna har så pass låga utsläpp över sin livscykel att det kompenserar för alla de övriga anläggningarna. Det är det sammantagna genomsnittet för utsläppen från alla anläggningar som är det intressanta. 

Det genomsnittet måste hållas under den nivå expertgruppen utgått ifrån när de landat i sin siffra 100 g/kWh. Det är bara de anläggningar som klassas som kraftfullt bidragande som bidrar till att hålla nere genomsnittet och utsläppen från dessa behöver därför ligga långt under 100 g/kWh. 

Den andra gränsen expertgruppen har föreslagit är den där en el- eller värmeanläggning anses ”orsaka en signifikant skada” på arbetet att begränsa klimatförändringarna. Här har man valt de nuvarande genomsnittliga utsläppen från elproduktionen inom EU som gräns – 262 g/kWh. Anläggningar med lägre utsläpp än så anses inte orsaka en betydande skada på klimatet. 

Förslaget är hårresande. Vi ska minnas att det stora problemet klimatarbetet försöker adressera är att de genomsnittliga utsläppen i EU och världen är alldeles för höga. Energiproduktionen är den största boven. Även utsläpp långt under det mycket skadliga genomsnittet är problematiska.

Vi har två förslag inför kommissionens arbete med att omvandla expertgruppens förslag till lagtext:

För det första föreslår vi att gränsen för när en el- eller värmeproducerande anläggning anses ”kraftfullt bidra” i arbetet mot klimatförändringar sänks till 50 g/kWh räknat över livscykeln. Gränsen justeras sedan ner vart femte år.

För det andra föreslår vi att gränsen för när en anläggning ”orsakar betydande skada” på arbetet att begränsa klimatförändringarna sätts till 100 g/kWh. Även denna gräns ska justeras nedåt vart femte år. Anläggningar som släpper ut mer koldioxid än vad som krävs för att nå klimatmålen kan inte anses vara hållbara oavsett vilken nytta de gör för att nå andra miljömål.

Liberalerna anser att det är mycket viktigt att EU når sina klimatmål. Därför är vi bekymrade över förslaget från kommissionens expertgrupp. Om det blir verklighet kommer det att leda till att Europas energisektor missar sina klimatmål. Det vore förödande.

Arman Teimouri (L)
talesperson energifrågor

Joar Forsell (L)
talesperson klimatstyrmedel

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.