Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Tiden mogen för solvärme

Med dagens teknik kan solvärme snabbt nå de volymer som behövs för att utan subventioner bli billigare än fossilt och biobränsle för både fjärrvärme och industri, skriver Göran Hådén, på den gröna tankesmedjan Cogito.

Publicerad: 5 januari 2021, 10:42

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Göran Hådén, analytiker vid den gröna tankesmedjan Cogito slår ett slag för mer solvärme.

Foto: Alexandra Sutu


Internationella energirådet IEA visar att av världens slutliga energikonsumtion står värme för 50 procent, transporter för 30 procent och el endast för 20 procent (ungefär). Så det är stor skillnad på 100 procent förnybar el och 100 procent förnybar energi.

Värmens andel av de totala globala koldioxidutsläppen är cirka 40 procent. Hälften av det används i industrin, då det ofta går åt mer värme än el för att göra kläder, drycker, med mera. I övrigt används värmen främst till att värma byggnader och vatten.

Det är inte bara förnybar el som nu är billigare än fossilt. I allt fler lägen blir nu även solvärme billigare än fossilt och biobränslen. De bästa solfångarna kan i dag producera värme upp till 160 grader med en verkningsgrad på hela 76 procent, medan verkningsgraden för vanliga solceller är cirka 20 procent.

Den främsta utmaningen för solvärmen är alltså inte outvecklad teknik, utan att det är svårt att utan tillräckligt politiskt stöd snabbt nå samma stordriftsfördelar som dagens dominerande teknik redan nått med hjälp av politiskt stöd.

Enbart motsvarande Londons fjärrvärme skulle kräva det mesta av Sveriges biobränsle, så mer solvärme brådskar för att skydda skogar, biologisk mångfald och klimat.  

Även om miljöproblem inte fanns, skulle solvärme ändå vinna i längden rent ekonomiskt. Men tyvärr avskräcks ofta privata och offentliga aktörer även av korta avskrivningstider.

Redan på 70-talet var Sverige bland de världsledande i solvärme, men i dag är intresset för solvärme relativt lågt i både forskning, företag och debatt i Sverige. Politiskt har solel både skattereduktion och investeringsbidrag, medan solvärme bara har rotavdrag. Förhoppningsvis ändras det efter att Energimyndigheten i år utreder solvärmen närmare.

Relativt lite politiskt stöd skulle räcka för att solvärmen snabbt ska kunna stå på egna ben och då sänka kostnader för både skattebetalare, näringsliv och kommande generationer. Goda exempel på mer politiskt stöd finns bland annat i Tyskland och Frankrike.

I kalla Sverige är solvärmens största potential att ersätta sämre bränslen i fjärrvärmen. Naturskyddsföreningen lyfter potentialen att frigöra 8 TWh biobränsle från fjärrvärmenäten genom solvärme.

Det går förstås att göra värme av el, men det är en ineffektiv omväg och vi har inte råd med annat än de bästa lösningarna nu. Det finns bra tekniker för värmelagring över vintern, så solvärme är en effektiv lösning för uppvärmning året runt även på våra breddgrader. En rekordstor solvärmepark byggs nu i västernorrländska Härnösand.

Så varför vara efterkloka, när vi kan vara kloka redan nu? Satsa på solvärme.

Göran Hådén
Analytiker vid den gröna tankesmedjan Cogito

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.