Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Tvätta mer sällan bättre än kemikalieskatt

Idén om kemikalieskatt på kläder är välment men feltänkt och riskerar att bli en tandlös tiger. Lösningen för att göra mode- och textilindustrin klimatsmart finns betydligt närmare än så och involverar både konsumenter och producenter, skriver Magnus Hedenmark, ekotoxikolog och författare till bland annat boken Cirkulär kemi.

Publicerad: 2 September 2020, 06:55

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Att hoppa över var tionde tvätt är mer effektivt än kemikalieskatt på kläder , skriver Magnus Hedenmark. Det skulle minska koldioxidutsläppen med 47 miljoner ton och spara 4,5 miljarder ton färskvatten per år på global nivå


Förslaget till kemikalieskatt på kläder bygger på en god idé: Att skapa lönsamhet i att fasa ut hormonstörande och svårnedbrytbara ämnen, det villa särskilt farliga ämnen, från textilier via beskattning. 

Det råder ingen som helst tvekan om att exempelvis PFAS med de 4 700 polyfluorerade ämnena behöver fasas ut från textilier, förpackningar, tandtråd, trallskruvar och så vidare. Men en nationell skatt på 18 kronor för en tröja som annars kostar 400 kronor kommer troligtvis inte påverka köpbeslutet hos konsumenterna eller ens bidra till att PFAS försvinner. Däremot kommer det att skapa en onödigt tung administration hos handlarna och skattemyndigheten. Därutöver blir det ett fullt sjå att hantera konflikterna om både harmonisering och handelshinder inom EU.

En nationell skatt på 18 kronor för en tröja som annars kostar 400 kronor kommer troligtvis inte påverka köpbeslutet hos konsumenterna eller ens bidra till att PFAS försvinner.

Istället för att försöka se hela hållbarhetsbilden med textilsektorn, så borrar sig utredningen ännu djupare och vill dessutom lägga skatt på biocider i kläder, trots att myndigheterna via Biocidförordningen redan fasar ut de som är särskilt farliga inom EU. 

Det är viktigt att förstå att ”kemikalier” inte heller är något som alltid är ohållbart. Vi accepterar normalt farliga kemikalier i elbilar och solceller med hänsyn till en hållbar utveckling. Lika väl som vissa ämnen ska fasas ut, så är andra en del av lösningen - inte minst om vi ser till textilbranschen som är en av våra största utmaningar vad gäller att orsaka växthusgaser, färskvattenuttag, samt spridning av mikroplaster och miljögifter på grund av Fast Fashion – eller ”slit och släng”-mentalitet om du vill. Allt detta detta bör styras upp i en nationell handlingsplan, som för övrigt Textilhögskolan i Borås börjat arbeta med på uppdrag av regeringen.

Därför gäller det att tänka systematiskt och stort för att kunna skapa de mest genomtänkta förslagen, inte minst inom textilindustrin. 

Om vi exempelvis hoppar över så lite som var tionde tvätt skulle vi minska koldioxidutsläppen med 47 miljoner ton och spara 4,5 miljarder ton färskvatten per år på global nivå.

Om vi exempelvis hoppar över så lite som var tionde tvätt skulle vi minska koldioxidutsläppen med 47 miljoner ton och spara 4,5 miljarder ton färskvatten per år på global nivå. Jämför vi med det omdiskuterade Preem-raffinaderiet i Lysekil kommer det att stå för en miljon ton utsläpp av koldioxid per år. Att hoppa över var tionde tvätt skulle alltså innebära en 47 gånger så stor besparing!

Vi skulle vidare minska en omfattande spridning av mikroplaster, slita mindre på kläderna och därmed inte behöva köpa nya lika ofta – vilket också har en positiv påverkan på naturresurserna, främst färskvatten. Även tvättmaskinernas livslängd förlängs. 

Konsultföretaget McKinsey rapporterar nu om en ökande global medvetenhet hos konsumenterna för att ställa om från Fast Fashion till Slow Fashion. Samtidigt har precis Fashion Week dragit i gång. Detta är en möjlighet som vi bör ta vara på och betona mer: Att vårda, reparera och vädra kläderna, samt köpa kvalitet som håller och faktiskt tvätta mindre. 

Det intressanta är att vissa biocider, exempelvis silversalter, passar in i den agendan genom att de motverkar dålig lukt, dvs behovet av tvättar minskar. Textilierna kan även skyddas mot virus på detta sätt och förhindrar övertvätt eller kasseringar, både i sjukvården och för konsumenter. 

Jag är övertygad om att det skulle vara mer motiverande för handeln – och konsumenterna – att delta i en gemensam kampanj för Slow Fashion än att sila kemikaliemygg och svälja hållbarhetskamelen.

Magnus Hedenmark
Ekotoxikolog & miljökonsult

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.