tisdag26 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Unik satsning på socialt entreprenörskap i EU och FN – men var är Sverige?”

I och med EU:s Social Economy Action Plan och en nyligen antagen FN-resolution har Sverige en chans att satsa på socialt entreprenörskap. Chansen är på väg att missas, men det finns fortfarande tid att lyfta frågan, skriver Sofia Breitholtz, vd för Reach for Change och Jenny Carenco, partner i Utfallsfonden och styrelseledamot i The Swedish National Advisory Board for Impact Investing.

Publicerad: 17 maj 2023, 02:47

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sofia Breitholz och Jenny Carenco saknar svensk satsning på socialt entreprenörskap.

Foto: Pressbilder


Ämnen i artikeln:

AffärerEkonomi

När EU-kommissionen i september släppte sin ranking av medlemsstaterna baserat på innovation toppade Sverige listan. När expertgruppen för social ekonomi och entreprenörskap möttes i november i Bryssel gapade Sveriges plats däremot tom. Den 14 december informerade statsminister Ulf Kristersson om prioriteringar för ordförandeskapet — säkerhet, resiliens, grön omställning, energiomställning och demokrati. För att möta de utmaningar vi står inför krävs nytänkande och att vi släpper taget om gamla föreställningar om vilka aktörer som ska inkluderas och vilka lösningar vi kan investera i.

2018 togs ett första steg när förra regeringen, på initiativ av dåvarande näringsminister Mikael Damberg, lanserade en strategi för socialt företagande. Där och då hade Sverige kunnat ta på sig ledartröjan även i denna fråga. Det har dock inte hänt mycket sedan dess. Det är både synd och ansvarslöst. Socialt entreprenörskap handlar inte om välgörenhet utan om verkliga lösningar på reella problem — som social exkludering, psykisk ohälsa, ojämlikhet och kriminalitet. Problem som i allra högsta grad ligger i regeringens intresse att lösa. Sociala entreprenörer erbjuder tidiga insatser och prevention. De behandlar inte bara symptomen utan tar sig ofta an grundproblematiken och erbjuder lösningar inifrån. Gräsrotsentreprenörskap kan, och bör vara, en del av svaret på hur vi kan jobba för att realisera lagda prioriteringar kring bland annat trygghet och demokrati.

Socialt entreprenörskap handlar inte om välgörenhet utan om verkliga lösningar på reella problem — som social exkludering, psykisk ohälsa, ojämlikhet och kriminalitet

Såväl EU som FN och länder såsom Frankrike, Spanien och Belgien, erkänner värdet av den sociala ekonomin. Det ser vi i den historiska satsningen från EU:s håll på över 2,5 miljarder euro genom Social Economy Action Plan. Närmast i tid antog FN den 18:e april resolutionen “Promoting the Social and Solidarity Economy for Sustainable Development”. Frankrike, som stod för ordförandeskapet första halvan av 2022, och Spanien och Belgien som står på tur efter Sverige har alla strategier som inkluderar den sociala ekonomin.

Sociala entreprenörer är experter på att ”trolla med knäna”, på att göra mycket av lite. Men de verkar inte i ett vakuum. Tillgång till långsiktig finansiering och en möjlig marknad samt samarbete över sektorsgränser är avgörande för att skala och få verklig positiv effekt. Nuvarande innovations- och finansieringssystem är inte anpassat för detta. Det finns få verktyg och metoder för att gå från gräsrotsinitiativ till regionalt eller nationellt gångbara lösningar.

Det finns få verktyg och metoder för att gå från gräsrotsinitiativ till regionalt eller nationellt gångbara lösningar.

Som intermediärer önskar vi:

1. En handlingskraftig nationell strategi för socialt entreprenörskap, där investeringsmekanismer – som ”blended finance”, ”hybrid finance” och ”results-based finance”, uppmuntras och faciliteras.

2. Att innovationssystemet utvidgas till att inkludera social innovation och entreprenörskap, med riktad finansiering till inkubatorer och acceleratorer.

3. Att offentlig sektor uppmuntras att upphandla och söka partnerskap med sociala entreprenörer, och att ökat fokus läggs på önskat utfall – inte bara på att utföra en tjänst till så låg kostnad som möjligt.

4. Att vi skapar arenor där sociala entreprenörer kan visa sina lösningar och möta de organisationer – privata och offentliga – som är intresserade beställare av de positiva, sociala utfallen som dessa entreprenörer kan skapa.

För att detta ska bli verklighet behöver vi modigare beslutsfattare, både i offentlig sektor och i näringslivet. Vi behöver beslutsfattare som ser värdet av lösningar födda ur gräsrötterna — och som vågar satsa.

Sofia Breitholtz
Vd, Reach for Change

Jenny Carenco
Partner i Utfallsfonden
Verksamhetsansvarig och styrelseledamot, The Swedish National Advisory Board for Impact Investing

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

AffärerEkonomi

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev