Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Uppmaning till partiledarna: Dags för klimatsamtal och krisplan

Publicerad: 30 augusti 2022, 08:15

Det är akut att hantera klimatomställningen, nu krävs blocköverskridande samtal. Det menar Catarina Rolfsdotter-Jansson, Tove Ahlström och Eva Svedling på den oberoende tankesmedjan Global Utmaning.

Foto: Pressbilder Global Utmaning

Enorma samhällskostnader blir följden om inte utsläppen minskar tillräckligt under kommande mandatperiod. Det är dags för blocköverskridande klimatsamtal och en krisplan för klimatet, skriver tre företrädare för den oberoende tankesmedjan Global Utmaning och lanserar en fempunktslista med åtgärdsförslag.


Kommande mandatperiod är sannolikt politikens sista chans att vidta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser tillräckligt för att undvika enorma samhällskostnader. Mycket talar för att det parlamentariska läget kommer att vara svårt även efter valet. Men klimatet kan inte vänta. Den oberoende tankesmedjan Global Utmaning uppmanar därför Sveriges partiledare att ta initiativ till blocköverskridande klimatsamtal för att en krisplan ska kunna antas av riksdagen redan under hösten. 

Årets juli var en av de varmaste som någonsin uppmätts globalt sett. Återigen ser vi hur torka, bränder och översvämningar driver människor och djur från hus och hem. Klimatförändringarna påverkar hela samhället och de naturliga ekosystemen. Värmeböljor medför allvarliga hälsorisker och har negativa effekter på livsmedelsproduktionen, transporter och energiproduktion. De ekonomiska förluster som orsakats av extremväder och klimatrelaterade händelser uppgår till närmare 500 miljarder euro i EU de senaste 40 åren. Det är betydligt mer än vad EU spenderar under två år på samtliga politikområden och program. Är det den typen av räkningar vi tänker skicka till kommande generationer? De investeringar som i dag görs i klimat- och miljöåtgärder framstår i sammanhanget som obegripligt otillräckliga. Fortsätter politiken att agera kortsiktigt genom till exempel fossila subventioner blir den långsiktiga notan ännu dyrare. Vi bäddar för en katastrof.

”Fortsätter politiken att agera kortsiktigt genom till exempel fossila subventioner blir den långsiktiga notan ännu dyrare. Vi bäddar för en katastrof.”

Senast i slutet av år 2023 ska den regering som tillträder efter valet lägga fram en klimatpolitisk handlingsplan. Enligt klimatlagen ska en sådan överlämnas till riksdagen året efter ordinarie val. Den klimatpolitiska handlingsplanen behöver bygga på ett brett parlamentariskt stöd och på långsiktig enighet. Den måste innehålla konkreta åtgärder som får ner utsläppen och förhindrar farliga störningar i klimatsystemet, skyddar ekosystem samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring. Global Utmaning – som med Klimatagendan har bidragit med en analys av Sveriges klimatomställning och nu genomför ett omfattande folkbildningsarbete för att skapa bred delaktighet i omställningen — har följande fempunktsförslag:  

1. Gör nästa klimatpolitiska handlingsplan till en krisplan för klimatet. Med klimatlagen skapades ett regelverk för hur klimatpolitik ska bedrivas, redovisas och utvärderas. Den första planen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) var ett steg i den nya struktur för klimatpolitiken som skapats med klimatlagen, de klimatpolitiska målen och ett oberoende klimatpolitiskt råd. Den pekade på behovet av att integrera klimatpolitiken i alla relevanta politikområden, se över lagstiftning för att det klimatpolitiska ramverket ska få genomslag, skapa överensstämmelse mellan klimatmål och andra samhällsmål och att göra konsekvensanalyser för att synliggöra effekter på klimatet vid beslutsfattande. Det arbetet måste fortsätta. 

2. Inrätta en omställningsmyndighet för att få kraft i genomförandet av åtgärder. Under den korta tid vi har på oss måste det finnas en styrkraft både inom regeringen och på myndighetsnivå. Det uppdrag Statskontoret har att analysera myndigheternas roller, ansvar och förutsättningar inom klimatpolitiken är en bra grund. Förslag på ny ändamålsenlig styrning och inriktning på myndigheternas klimatarbete behöver genomföras. 

3. Ge Miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram nya skärpta klimatmål i linje med forskningen. Politiken behöver enas om sådana snarast, eftersom utsläppsminskningarna går alldeles för långsamt. Beredningen bör fortsatt användas för att lösa svåra politiska knutar. Inte minst frågan om utsläpp kopplat till markanvändning har blivit föremål för allt större målkonflikter. 

4. Freda tillräckliga klimatinvesteringar. Stora investeringar behövs som mobiliserar verkliga tillgångar i form av arbetskraft, råvaror, energi, maskiner, teknik, kunskap och innovationsförmågan i samhället. Klimatinvesteringar behövs i hela transportsektorn, kollektivtrafik och cykelinfrastruktur, energieffektiviseringar och laddinfrastruktur. Ett större omställningsstöd för jordbruket för att minska utsläppen från markanvändning är brådskande. För att uppnå negativa utsläpp kommer investeringar i infångning och lagring av biologiskt alstrad koldioxid, bio-CCS, behöva skalas upp väsentligt. Befintliga program som Klimatklivet, som finansierar hållbarhetsinitiativ på den kommunala nivån, och Industriklivetm som möjliggör omställning av den tunga industrin, måste också skalas upp och sträckas ut i tid. Dessutom behövs omfattande investeringar i naturvård och utbildning. Innan det finanspolitiska ramverket anpassats kan klimatinvesteringar brytas ut ur budgeten. Genom lånefinansiering behöver de inte konkurrera med medel till statens ordinarie verksamhet.

5. Anpassa det finanspolitiska ramverket för att stödja en omställning snarare än motarbeta den. Dagens finanspolitiska ramverk består av fyra rena bokföringsmål i form av överskottsmål, utgiftstak, budget i balans på kommunal nivå och statlig skuldreglering. Det är inte utformat för att ställa om samhället till en långsiktigt hållbar ekonomi eller för att nå klimatmålen. Klimatlagen anger att klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ska ges förutsättningar att samverka med varandra. Nu står de i konflikt med varandra. Naturvårdsverket pekar i en rapport ut vikten av att underlätta den kapitalförsörjning som krävs för klimatomställningen. Fokus bör läggas på att maximera användning och utveckling av samhällets tillgångar. Exempelvis tjänar konsumtionsminskningar och regleringar i form av skatter för att minska utsläppen det dubbla syftet att också motverka inflation.

”Det är dags för blocköverskridande samtal.”

Nästa regering och riksdag har en stor uppgift framför sig. Den kräver mod och handlingskraft. Det är dags för blocköverskridande samtal.

Catarina Rolfsdotter-Jansson
Ordförande, Global Utmaning

Tove Ahlström
Vd, Global Utmaning

Eva Svedling
Vice ordförande Klimat och resurser samt senior rådgivare, Global Utmaning
 

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.